Maskinisten

Vet man inte så får man fråga, så här kommer en nybörjarfråga. Hur ser en bra respektive dålig skopa ut, och till vad använder man dem. Ja misstänker att man gärna har olika profiler om man gräver lera, morän eller sprängsten. Det är främst sidprofilen jag är nyfiken på. Finns det speciella förhållanden för var ledpunkten kontra skopskär och skopbotten bör vara? I så fall ändras ju detta beroende på om man har direktinfäst, snabbfäste eller rototit.
Jag inbillar mig (kanske felaktigt) att en VA-skopa och en planeringsskopa vill man ganska ofta ha en lång, plan botten på för att kunna stödja sig mot när man ska gräva plant. Vad är det för skillnad på VA-skopa och smalskopa? Finns det skillnader på grävskopa och djupgrävskopa mer än namnet? Än en gång min gissning, men en rak framkant (alltså mellan skopskär och -tak) gör väl det svårare för skopan att komma in i materialet? Hur djup bör en skopa vara från skär till bakkant? Många "importskopor" verkar vara mycket kortare än en "svensk" skopa.
Snälla, lär en okunnig.

Anledigen att jag frågar är både nyfikenhet men även för att jag inbilla mig att jag behöver en tandskopa. Jag har en 12 tons larvgrävare med 40 cm smalskopa och 150 cm planeringsskopa (samt planeringsbalk, tjältand och en halvfärdig gallerskopa). Jag kommer antagligen till våren att ge mig ut i en nyavverkning för att gräva bort stubbar och stenar samt rätta till vägarna efter skogsmaskinerna. Jag tror inte något av mina redskap är jättelämpliga till sten och stubbhandtering, men eftersom det bara är en hobbymaskin vill jag inte lägga hur mycket som helst på skopor. Letar därför begagnade och då hittar man mycket som se konstigt ut.
Om någon, mot förmodan, har något som kan byggas om så det blir lämpligt för mig så skicka gärna ett PM.

Har väl diskuterats en del, kommer inte på nåt jättebra exempel men här var i varje fall en tråd:

Tips inför att tillverka skopa?

Annars funkar det rätt bra med planerskopa på sniskan... Men då har jag ju 23-tonnare som trycker på...

VA skopor finns väl i olika bredd men för mig är en VA skopa en vanlig grävskopa fast med slätt stål..
En tandskopa med djupa sidor och långt bröst är mycket bättre o plocka sten med än en med raka kanter tex..
En låg bred skopa kan va bättre än en hög smal vid grävning i grus/pinnmo osv då du inte behöver trycka in den så långt..
Men sen är ju smaken som baken..
Jag tycker min tandskopa har bra form för stenplockning mm. funkar till det mesta så att säga..
Ska du ut i skogen och gräva stubbar o sten bör den se ut som min för ju längre du kommer in under stubben desto bättre..
så fort ja är i skogen är de tandskopa utan snurra som häller. enda gången ja inte har den är ren skogsdikning å då är de profilskopa som häller..
En bild på min skopa


lite återställning

Jag har länge funderat på varför skopgeometrin är annorlunda i t ex Danmark och England? Det verkar ju funka för dem men i Sverige skakar vi på huvudet åt deras skopor?
Är det jordmån som skiljer eller vad? Det är knappast några ärthjärtor som designat de skopgeometrierna (än fast jag tycker att många är usla)

Kan bero på flera saker, t.ex så byggs nog de flesta svenska skopor för att fungera bra tillsammans med rotortilt. Sen är det nog så att i Sverige så är det inte lika lång väg mellan den som använder skoporna (föraren) och den som köper in utrustning till företaget. I många fall kör ju maskinägaren själv maskinen.

Vi ligger alltså långt före de flesta länder när det gäller redskap och utrustning. Ett bra exempel är planeringsskopa till hjullastare som är så otroligt användbart och vanligt förekommande här, det ser man inte i andra länder.

detta har även jag funderat lite på i min okunskap.. grävmaskinerna borde ha ett läge där vinkeln mellan skopbotten och skoptak är optimalt. är det någon som har hört någon vinkel nämnas någon gång? en del skopor man sett verkar vinkeln vara oerhört liten så att skoptaket sitter nästintill parallellt med fästet..

När det gäller o ha skoporna på rototilt suger det om fästet lutar som på din bild. ska man snurra runt en full skopa grus så är den bara typ plan när man kommer åt sidan..

jo det har du helt rätt i martin, med rotortillt så blir det en massa extrajobb att kompensera vinkeln på fästet för att inte tappa massorna.
en annan dum fråga från mig igen då.
radien på ryggen, har det någon relation överhuvudtaget med radien ifrån vridnigspunkten till skopans spets?
med en "svensk" skopa med lång botten borde radien på ryggen bli väldigt liten i förhållande med spetsen och infästningspunkten..? fattar någon vad jag snackar för goja..?

Björn.O skrev:Kan bero på flera saker, t.ex så byggs nog de flesta svenska skopor för att fungera bra tillsammans med rotortilt. Sen är det nog så att i Sverige så är det inte lika lång väg mellan den som använder skoporna (föraren) och den som köper in utrustning till företaget. I många fall kör ju maskinägaren själv maskinen.

Vi ligger alltså långt före de flesta länder när det gäller redskap och utrustning. Ett bra exempel är planeringsskopa till hjullastare som är så otroligt användbart och vanligt förekommande här, det ser man inte i andra länder.

Har en bok/avhandling som heter typ "arbete och redskap i lantbruket", och där har man konstaterat att redskapsutvecklingen förr gick fortare i norrland, där var det oftast självverksamma småbönder, eller bara nån dräng. I de stora slättbygderna med stora gods och en feodal kultur med lång väg mellan "chefen" (greven/baronen eller vad han nu var) och den som utförde arbetet. Och inte skulle ju en simpel dräng komma och tala om för godsägaren hur tex en harv borde ändras...