Maskinisten

Ska kolla över koden nån dag när jag får stunder..

Jag är ingen expert men skulle det inte gå att ta in PWM signalen efter trissan och jämföra med vad som skickas ut (ex utv). Som en säkerhets funktion.

Skulle inte en http://www.ti.com/lit/ds/symlink/drv101.pdf eller liknade öka säkerheten. Den har någon säkerhetsfunktion inbyggd.


Annars verkar många köpes system använda "hall effect" istället för potentiometrar.


Hitta detta dokument finns lite bilder hur styrsignalen ser ut på köpes grejor ex sida 16


Hoppas det kan vara till någon hjälp.

Bådoktorn: Den här 7 bens drivern är väl egentligen inte säkrare än bara en transistor mot det som jag tror är vanligast: Kortis pga spikar från spolarna. Sen kör dom med 24000 hz, jag vet inte vad spolarna tycker om detta, jag har 490 hz...
Tydligen går den att pulsbreddsmodulera via dutycycle?
Joysticken har inbyggd elektronik verkar vara i stort sett färdig, det skall nog bara dit slutstegstransistorer (ev ej) för att få funktion.
Vad kostar en sådan manick tro?
Annars är det teoretiskt möjligt att jämföra verklig utgång med vad som borde komma ut.
Min säkerhetslösning är ju en extra Arduino som tar speglad signal plus en extra funktion och som bryter + 12/24 volt medans själva pwm-styrning reglerar på minus-sidan. Var detta begripligt?

Driven har en felutgång på över/under ström. Fast den blir inte så mycket säkrare för det.

Hitta ett dokument som förklarar pwm.
https://www.hydraforce.com/Electro/Elec-pdf/3-440-1.pdf


En sådan här krets kanske skulle fungera så du får ström svar från spolen så det inte uppstår problem när spolen blir varm och resistansen sjunker. Som det står om i dokumentet ovan.
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.analog.com/media/en/technical-documentation/obsolete-data-sheets/AD8200.pdf&ved=0ahUKEwjqz6flu_7RAhUKiSwKHbsQCZUQFggaMAA&usg=AFQjCNHQVpso1hFH-RAr8DLsDOUGy4y-tg&sig2=zrzdOUjVT8AzgQS2umiqJA

Ja det är lite intressant att veta vad som händer när spolarna blir varma och resistansen ökar. Nu är dom gjorda för 24 volt, mina bottnar vid 18 volt i kallt tillstånd och kommer ju garanterat att bottna vid 24 volt oavsett värme eller ej, så där blir inga problem för mig. Om det är problem så borde det vara tillverkarens huvudvärk, Vickers i detta fallet. Däremot så kanske min styrning bottnar spolarna tidigare vid kall styrning än vid varm, det återstår att utprova. Jag har fyra analoga ingångar över så jag skulle i princip kunna sätta fyra NTC motstånd, en per spole men det är nog overkill utan dess like...Men en NTC på själva ventilpaketet räcker förmodligen långt om det nu behövs alls?
(NTC= Negative Temp. Koefficient, dvs tempkänsligt motstånd som minskar ohm vid ökad temp)
Får väl köra en spole på full dutycycle (ca 98%) i en timma och jämföra värmen?

Tänk på att impedansen är mycket högre i spolen vid 24kHz än vid 470Hz.

Janson1 skrev:Ja det är lite intressant att veta vad som händer när spolarna blir varma och resistansen ökar. Nu är dom gjorda för 24 volt, mina bottnar vid 18 volt i kallt tillstånd och kommer ju garanterat att bottna vid 24 volt oavsett värme eller ej, så där blir inga problem för mig. Om det är problem så borde det vara tillverkarens huvudvärk, Vickers i detta fallet. Däremot så kanske min styrning bottnar spolarna tidigare vid kall styrning än vid varm, det återstår att utprova. Jag har fyra analoga ingångar över så jag skulle i princip kunna sätta fyra NTC motstånd, en per spole men det är nog overkill utan dess like...Men en NTC på själva ventilpaketet räcker förmodligen långt om det nu behövs alls?
(NTC= Negative Temp. Koefficient, dvs tempkänsligt motstånd som minskar ohm vid ökad temp)
Får väl köra en spole på full dutycycle (ca 98%) i en timma och jämföra värmen?

Det är ju strömmen som är intressant för spolen, inte spänningen. Styr du strömmen så slipper du bry dig om temperatur.

Sen kommer hydraulikoljans viskositet vid olika tempraturer påverka hur mycket ström spolen drar.



Titta vad jag hittade!
http://forum.arduino.cc/index.php?topic=306376.0

Spänning och ström hör ju lite ihop. Jag anser mig inte ha något problem med detta än så jag låter det bero tills det ev blir ett problem...
Jag funderar lite i samma banor ang impedansen men samma sak där, inga problem än. Men man borde väl kunna se på amperemätaren, om frekvensen blir för hög drar väl spolen mindre ström och orkar sämre? Så länge den drar exakt enligt typskylten så är väl PWM frekvensen i rätt härad?
Hydrauloljans viskositet gör väl mest att ventilen går lite långsammare vid tillslag, frågan är väl om det märks?
Nu tänkte jag inte ändra nåt innan allt är provat live ett tag, så nästa grej blir att bygga ett hydraul-aggregerat och når G-rotormotor, nån hydraulkolv och sen kunna testa ett tag.

Janson1 skrev:Spänning och ström hör ju lite ihop.

Reglerar strömmen är kanske ett bättre ord, alltså man har en feedback loop som ser till att strömmen hålls konstant så får spänningen bli vad den blir.
Jag tippar på att det är så det går till i ett vanligt förstärkarkort. Det krävs ju att man kan mäta strömmen såklart.

Janson1 skrev:Nu tänkte jag inte ändra nåt innan allt är provat live ett tag, så nästa grej blir att bygga ett hydraul-aggregerat och når G-rotormotor, nån hydraulkolv och sen kunna testa ett tag.

Förnuftigt. Själv har man knappt energi till att byta en glödlampa, än mindre hålla på med såna här monsterprojekt.

Mitt monsterprojekt är mitt flygplan PA-24-250 Commanche, allt annat är småkrafs...

Första testen avklarad. I kallt tillstånd drar spolen 0,94 Amp som det står stämplat, redan efter nån minut drar den 0,93 0,92 osv tills den stannar på 0,82 Amp. I kallt tillstånd bottnar ventilen vid ca 17 volt och vid varmt tillstånd ca 19 volt. Jag tror inte detta med värme blir nåt större problem.
Edit: Sluttransistorerna förblir helt kalla...

Vi skall (är tvungna) dra nytt avlopp/vatten till fritidsstugan i Morup och då skall jag ta ner Bobcaten och dess rototilt för lite praktiskt arbete. Jag har min lilla grävare där sedan ett par år tillbaka men min lite större grävare kommer nog klara att dels larva gränsle bättre över det grävda diket och dels gräva lite djupare då det blir runt 2 meter som djupast. Detta ger mig lite energi att slutföra, täta, få upp finishen och förstärka/helsvetsa rototilten innan hårdkörningen. Jag har sett ett längre tag lite sprickor i färgen i bommen längst ner och vid lyftkolvens öron, det måste också lagas innan nertransport. Bilder ja? kommer nog också.

Vad gäller drivningen av spolarna så brukar man ha konstantströmsgenerator.
Oavsett spolens resistans/impedans så blir strömmen konstant.
En konstant ström ger ett konstant magnetfält som i sin tur ger en konstant kraft.

Vid PWM så blir kraften proportionell mot pulsbredden.

När jag pysslade med spak-styrning och AVR (hette den Atmega128 tro?), före Arduinos tid, så tjuvkikade jag lite på Åkermans Emac system. Om jag inte minns fel så hade dom en variabel konstantströmsgenerator.
Dessutom så var det alltid lite grund-PWM så att ventilen inte skulle "sitta fast".

Jag använde fast konstantströmsgenerator och några tabeller för att mappa spakutslag mot pwm.
Det senare hade även Emac. Jag kunde välja vilken tabell en viss spak (2st) skulle använda.
Jag hade tabeller i MSExcel och Open Office-Calc som exporterades och exporterade data till ett program som tryckte upp det i eepromet. I kalkylprogrammen så kunde jag oxå se reglerkurvan, spakutslag på x och pwm på y.
Jag använde inte den inbyggda pwm funktionaliteten, fick inte till det riktigt.

Tyvärr finns inte koden kvar, då ett diskhaveri gjorde att den försvann.