Profilskopa för dikning. Men vart tog vattnet vägen?

[Martin.Eriksson]

Men vadå vad handlar det om för mark? vad ska det göras där sen?
Är det längs med skogskant slänger man ju in fyllningen i skogen å drar till den med profilskopan thats it..
Är de på åkermark så dikar man ju i samband med att de ska plöjas tex å då sullar man ju bara ut de så pass så de går antingen plöja eller harva ut det om de redan är plöjt..
eller så lastar man o kör bort det..

[bmrobban]

Jag tycker nog att det går ganska bra att dika med släntskopa, ,men det blir mycket putsande för att det rasar ner på korta sidan av skopan om ni förstår vad jag menar.. plus att dikesbotten blir spetsig.
Det blir snyggare om man gräver från sidan med släntskopa som har kort botten.
Nu kör ju bara jag kvällar o helger, så kanske är ovana eller för liten skopa?
Fallet tycker jag är ganska lätt om man dikar på våren när man har vattnet med sig, sen kan man ju gå tillbaks och finputsa om man vill när det mesta vattnet runnit undan så man ser dom höga ställena.
Annars styrs väl fallet i det stora hela av terrängen?
Angående massorna, så det är väl ingen som kör bil i skogskanten
Och är det en åker så ska ju ändå jorden brukas som sagt.
Jag har sett en del bönder som använder massorna till att fylla låga ställen på fältet.

[Martin.Eriksson]

Menar du att du börjar "upptill" på diket?
Jag brukar alltid börja vid utloppet. är det utlopp i en större bäck så är de bara hålla rätt djup från den å jobba sig bakåt, lutar terrängen behöver man ju inte ta så djupt men huvudsaken man håller sig djupare än lägsta punkten där det står vatten upptill. när man kommer dit så släpper man ut vattnet å så är de klart. annars ska man ju ha massa vatten med som gör att de blir sörja av allt och man ser inte djupet på diket.. har man 30-40cm vatten med sig ser man ju inte vad man gör

[QV_]

I mitt fall är det åkermark runt omkring och all jord skall ut på åkern.

Finns ingen anledning att lägga jorden någonannanstans.

/Jan

[magloman]

Menar du att du börjar "upptill" på diket?
Jag brukar alltid börja vid utloppet. är det utlopp i en större bäck så är de bara hålla rätt djup från den å jobba sig bakåt, lutar terrängen behöver man ju inte ta så djupt men huvudsaken man håller sig djupare än lägsta punkten där det står vatten upptill. när man kommer dit så släpper man ut vattnet å så är de klart. annars ska man ju ha massa vatten med som gör att de blir sörja av allt och man ser inte djupet på diket.. har man 30-40cm vatten med sig ser man ju inte vad man gör

Dom dikena jag har dikat så har det vart så lite flöde att det lagom följt med vartefter man dikat.
Men du har en poäng, det senaste diket jag rensade så var det ganska stort flöde och det var svårt att se vad man sysslade med.
Som sagt, jag är inte så erfaren, jag körde en gammal poclain på en bondgård när jag var i tonåren sen köpte jag en maskin för 5 år sen och jobbar kvällar och helger, mestadels med småjobb på tomter.
Men ibland blir det lite rensdikning åt vägföreningar.

[Åsa-Nisse]

Rensar du uppströms i ett dike med stort flöde så gör du en ganska stor sumpmark där du började. Det flyter med slam för varje skoptag och då måste du börja med att göra en rejäl slamficka som tar hand om finmateralet.

[QV_]

Då är handpenningen erlagd.

[EE]

Jag har en europeisk planeringsskopa (ungefär så här ser den ut https://www.retrade.eu/sv/aitem/408294/ ... excavator).
Den är kort i botten vilket borde göra att den kan fungera bra till att rensa diken från sidan, där man står med maskinen vinkelrätt mot diket.

Den ligger i högen med kommande projekt eftersom jag måste byta fäste innan jag ens kan testa. Den är 120 cm bred och borde "vända runt" i dikesbotten på ett bra sätt med tanke på profilen!

Med en mindre grävare kommer man besvärligt nära dikeskanten än om man använder bomsvängen tycker jag. Det blir inget flyt i körningen.

[raggsockan]

snor tråden lite smabbt när extertisen ändåså finns här

håller på och gräver dränerings diken med spade på lerjord
kruxet är att dom slammar igen fort med gytja typ vattning pulver mos
vad kan man göra åt det ?
lit ledsamt å rensa ofta

[QV_]

För la dom ner sly i diket och täckte över.
Har ett sådant i nedre åkern som fungerar fortfarande från hälsobrunnen som vart övertäckt på 30 talet.

[Antevante]

Har själv en Hollänsk släntskopa. Terex orginal till TW110. Bred och Kort i botten och inget utstickade skär just för att inte skada slänterna vid rensning från sidan. Grym tiltvinkel på den så det går göra fina V- diken med den. Grävde kabeldike igår.

Ska dock förlänga botten på den, lite tråkig att planera med den korta bottnen.

[Åsa-Nisse]

Samma frågeställning nu som tidigare om planeringsbalken....
Du ska inte planera med botten på skopan. Du ska använda stålet och för att det ska bli jämnt och bra måste du använda reglagen i hytten. Det gäller att ha samma metodik som när du brer smör på smörgåsen. Är det lite för mycket så får du tilta upp skärvinkeln lite och sen stryka ut stängarna med planstål.
Träning ger färdighet

[Antevante]

Där är vi inte överens.

Att packa materialet med skopbottnen samtidigt gör ju att materialet inte sätter sig nämnvärt vid packning. Klart att skäret ska göra hyveljobbet, men om man inte tar stöd med bottnen vid planering, då gör man det onödigt svårt för sig. Ett djupare skär är lättare att "hålla flytande" vid tex utläggning av jord när man inte vill trycka åt för hårt.

Ang justerbalk så klart du kan göra samma jobb med skopa. Men med det tar längre tid. Det är fakta.

[Åsa-Nisse]

Man har stål på skopan för att det ska tåla slitage. Botten har oftast inget stål och ska bara hålla löst material inne i skopan. Den ska man inte gno sönder med något slags planeringsövningar.
Att det tar längre tid med skopa än planeringsbalk är bara ett tecken att man tar lättaste vägen då man inte kan. Tar evigt lång tid att flytta material med en planeringsbalk mot att lyfta undan en hög med planeringsskopan.
Många redskap som utvecklar arbetsmetoder som inte maskinerna är avsedda för och även fördärvar yrkeskunnandet hos maskinisterna. Alla dessa maskinstyrningar som snart bara kräver att någon tankar och startar maskinen. Vad ska maskinisten göra sen? Och vad händer när denne kommer ut på ett jobb utan totalstation?

[Åsa-Nisse]

Beträffande Raggsockans problem. Är det öppet dike som slammar igen eller är det dräneringsrören som blir igensatta?
Är det öppet dike så måste du klä slänterna med grövre grus som ligger still eller rensa botten till slänterna växt ihop med gräs. Är det rören som blir igenslammade så är det fel återfyllt runt dom.