Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterCrimedatbase

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexMaskinforumRedskapGrävredskap och fästen

Bygge(?) av grävmaskinsklyv, eller iaf spån

77 inlägg • Sida 3 av 6
Diskutera grävredskap och -fästen här

QV_

#31 » 20:28:57, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

jörgen.ottosson skrev:I-, H- eller är ju då ett bra alternativ efter som de har ganska mycket matrial på "över- och under- sidan" som kan ta upp böjmomentet.

dubbla U-balkar eller 4-kants rör fungerar också men har onödigt mycket "stående" material som inte nyttjas.


Ibland förstår jag mindre ju mer jag läser!
Skulle jag gissa så är det för mig det stående materialet som tar upp böjmomentet nedåt, (eller uppåt) men har som sagt var ingen utbildning i ämnet.
För med kolv på ovansidan balken så borde ju momentet bli nedåt och då skulle jag ha mer stående material om jag bara "gjorde den".

Med en fundering till så blir momentet "bananformat" där mitten åker upp men jag skulle likväl ha mer stående plåt

"tar upp böjmomentet" är med störst sannolikhet felformulerat men jag har inget annat uttryck :razz:
Nybörjare på grävning. Satt 80 timmar i en Kubota kx151 innan jag köpte min första grävare september 2016.
QV_
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:15:11, 07-09-2016
Ort: Mariefred, Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: er:
Yanmar YB401W -92
Benford 3000 -99
Atlas copco VT6-DD -65



jörgen.ottosson

#32 » 21:18:39, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

QV_ skrev:
jörgen.ottosson skrev:I-, H- eller är ju då ett bra alternativ efter som de har ganska mycket matrial på "över- och under- sidan" som kan ta upp böjmomentet.

dubbla U-balkar eller 4-kants rör fungerar också men har onödigt mycket "stående" material som inte nyttjas.


Ibland förstår jag mindre ju mer jag läser!
Skulle jag gissa så är det för mig det stående materialet som tar upp böjmomentet nedåt, (eller uppåt) men har som sagt var ingen utbildning i ämnet.
För med kolv på ovansidan balken så borde ju momentet bli nedåt och då skulle jag ha mer stående material om jag bara "gjorde den".

Med en fundering till så blir momentet "bananformat" där mitten åker upp men jag skulle likväl ha mer stående plåt

"tar upp böjmomentet" är med störst sannolikhet felformulerat men jag har inget annat uttryck :razz:


Det är nämligen materialet längst upp och längs ner som töjs ut och trycks samman mest när man böjer horisontell balk uppåt eller nedåt.....där för vill man ha så mycket material (tvärsnitts area) just längs upp och längst ned för att ta upp kraften på ett effektivt sätt.

Det stående materialet har bara till uppgift att hålla avståndet mellan över och undersidan, på en H- eller I- balk. (självklart är ett plattjärn starkare på högkant än på platten, men det är inte det som är poängen)

Man brukar rita en böjd balk så här:

Övre bilden: med en kraft som böjer ned den ( röd pil) och en "vägg" som den sitter stumt fast i. ( svarta krattan till vänster)
Tvärsnittet är bara som ett "plattjärn" eller en stående plåt. ( längst till höger visas tvärsnittet)

Mitten bilden: Så här brukar man visa "spänningsfördelningen i balkens tvärsnitt ( svarta sträcken längst till vänster, som två trianglar ) man försöker visa att spänningen är störst längst ut (där böjmomentet får längst hävarm i tvärsnittet) och lägst i mitten (där häv armen är =0).

Nedre bilden: Man kan tänka sig att balken består av hydraulcylindrar i stället, efter som balken är lika tjock hela vägen (samma tvärsnitt) så är hydraulcylindrarna lika stora ( samma diameter) men det är bara tryck, pga böjkraften, i den övre och nedre ( på plussidan i den blå och på minussidan i de röda)

Bild

Om man nu gör samma sak men med en H-balk .....

då blir den övre och nedre hydraulcylinderns area större, och efter som lasten är det samma så blir trycket lägre (kraft delat med area) .....cylindern i mitten är samma storlek som ovan men det har ingen betydelse, den har ändå ingen belastning.
Bild


Jämförelsen haltar lite, men det är principen jag vill åt. ( bilderna visar balkar med olika total tvärsnitts area, men ni får blunda för det, jag orkar inte rita om bilderna bara för den saken...)
Deus ex machina

6 personer gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

magloman (trådstartaren)

#33 » 21:52:15, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag är med på detta resonemang sen tidigare också, det uppskattas Jörgen :buga:

Jag siktar in mig på ett rektangulärt rör, det passar nog mitt syfte. vad ska man sikta på för storlek och godstjocklek tror ni?

250x120x6 ? Är man i rätt härad tro?
)))) Min YouTube kanal: https://www.youtube.com/magloman ((((

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
magloman
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 22:53:49, 16-04-2008
Ort: Karlskoga
Sverige
Maskintyp: Traktorgrävare
Maskin: Volvo BM 6300 EHC
Rottne Rapid 8wd
Zetor 8011 / Ursus 385
Volvo BM T430

jörgen.ottosson

#34 » 22:25:38, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

vad tänker du klyva? ( hur grova klabbar, hur många ton klyvkraft?)
Deus ex machina
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

Scania bonden

#35 » 22:32:28, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Eller att bara gå upp i godsdimention? Har du ingen skrotbunke ?
Skrotbunke är det vi i Sydsverige benämner skrothög som....
Kolla bakom uthuset om där inte ligger nåra meter 6" U balk , eller typ 220 mm HEA?
Axel W
Scania bonden
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 01:40:10, 03-01-2016
Ort: Mellan Karlskrona o Kalmar
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: Massey Ferguson 35, 165, 360, 5455,6290 Tröska MF 26 ( Sampo 2065)

Fosson

#36 » 22:45:24, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Menar ni då att den där 250x120x6 ska vara liggande?
Eftersom tvärsnittsytan 250x6x2 är mer än 120x6x2?
Det ska vara minst en 2-dagars auktion efter mig.
Användarvisningsbild
Fosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 10:55:48, 29-03-2011
Ort: Härliga Härjedalen
Maskintyp: Traktor
Maskin: MF5420 skogsutrustad, med div tillbehör.

magloman (trådstartaren)

#37 » 22:54:17, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Kolla första inlägget Jörgen....

Max 15ton, beror på kolv jag hittar men minst 12 iaf
)))) Min YouTube kanal: https://www.youtube.com/magloman ((((
Användarvisningsbild
magloman
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 22:53:49, 16-04-2008
Ort: Karlskoga
Sverige
Maskintyp: Traktorgrävare
Maskin: Volvo BM 6300 EHC
Rottne Rapid 8wd
Zetor 8011 / Ursus 385
Volvo BM T430

QV_

#38 » 23:55:30, 05-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag skall stoppa in förklaringen i huvudet och sova på saken.
Inget av det du säger känns orimligt men det tar en stund att få in bitarna i tankeverksamheten...

Angående om den skall vara liggandes eller ståendes så kommer då tvärsnitts arean vara större om den ligger ner men den mindre arean om den står upp får då ett längre avstånd mellan över och undersida vilket då borde kompensera den mindre arean. Om den sedan gör det "fullt ut" eller bara "bitvis" har jag ingen koll på.
Nybörjare på grävning. Satt 80 timmar i en Kubota kx151 innan jag köpte min första grävare september 2016.
QV_
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 18:15:11, 07-09-2016
Ort: Mariefred, Södermanland
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: er:
Yanmar YB401W -92
Benford 3000 -99
Atlas copco VT6-DD -65

Skru'are

#39 » 01:06:22, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

jörgen.ottosson skrev:Det stående materialet har bara till uppgift att hålla avståndet mellan över och undersidan, på en H- eller I- balk. (självklart är ett plattjärn starkare på högkant än på platten, men det är inte det som är poängen)

Nja,du har ju tvärkrafter/skjuvning också utöver moment.
Lastfallet är väl snarare en tvåstödsbalk med ändmoment.
Skru'are
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:03:01, 20-07-2015
Sverige
Maskintyp: Traktor

jörgen.ottosson

#40 » 07:26:50, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Fosson skrev:Menar ni då att den där 250x120x6 ska vara liggande?
Eftersom tvärsnittsytan 250x6x2 är mer än 120x6x2?


QV_ skrev:....
Angående om den skall vara liggandes eller ståendes så kommer då tvärsnitts arean vara större om den ligger ner men den mindre arean om den står upp får då ett längre avstånd mellan över och undersida vilket då borde kompensera den mindre arean. Om den sedan gör det "fullt ut" eller bara "bitvis" har jag ingen koll på.


Ni är något på spåren....

Nu hittar jag inte snabbt data på 250x120x6 .....den är nog inte så vanlig.

Vi tar 200x100x6.3 i stället för den har nästan samma proportioner ( men i mindre skala)

Böjmotstånd liggande: 124cm³

Böjmotstånd stående: 181cm³

För böjning är det arean gånger avståndet i kvadrat som har betydelse.

om vi tar liggande som "norm": så säger vi att 100mm höjd och arean 200x6,3x2 är = 100%

om vi då tittar på skillnaden för stående: avståndet 200mm ((= 2ggr mer än 100mm) och arean är 100x6,3x2 (= hälften mot ovan, = 0,5)

efter som avståndet är i kvadrat ( 2 x2 =4 ) och arean är hälften = 0,5 så borde en grov uppskattning vara att motståndet blir ca 0,5 x 4 = 2ggr större när man ställer balken upp.....men skillnaden i böjmotstånd 181/124 = ca 1,46 ggr

varför? ....jo de övriga delarna av balken (som jag inte räknat med) har ju faktiskt en betydelse även om jag försöker förenkla kraftigt!

Men svaret borde vara att även Maglos balk är ca 1,5ggr starkare stående än liggande, om man bara ser till böjning.

Skru'are skrev:
jörgen.ottosson skrev:Det stående materialet har bara till uppgift att hålla avståndet mellan över och undersidan, på en H- eller I- balk. (självklart är ett plattjärn starkare på högkant än på platten, men det är inte det som är poängen)

Nja,du har ju tvärkrafter/skjuvning också utöver moment.
Lastfallet är väl snarare en tvåstödsbalk med ändmoment.


Ja det är rätt, men det var inte ett försök att beräkna en vedklyv utan att diskutera ("enbart") böjning av en balk och hur olika form på verkar den..
Deus ex machina

2 personer gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

magloman (trådstartaren)

#41 » 09:33:25, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tack Jörgen :-)

Ska kolla i skrotlådan vad jag hittar nåndag...
)))) Min YouTube kanal: https://www.youtube.com/magloman ((((
Användarvisningsbild
magloman
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 22:53:49, 16-04-2008
Ort: Karlskoga
Sverige
Maskintyp: Traktorgrävare
Maskin: Volvo BM 6300 EHC
Rottne Rapid 8wd
Zetor 8011 / Ursus 385
Volvo BM T430

Skru'are

#42 » 15:03:32, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jörgen.O
Jag förstår dilemmat att försöka förklara, men
Det var en mycket olycklig formulering.
Ur sitt sammanhang kan den ställa till problem.
Att ta ett steg i taget i förklaringar är svårt. Flera saker påverkar varandra när man ser till helheten. "Håll det enkelt" (Keep it simple) är inte alltid så enklelt.

Optimering är ett farligt ord. Optimering med vilken parameter? Eller; med vilka parametrar?
En I-balk är ett exempel på last/vikt. Om den belastas i änden på en konsol så vrider den sig och riskerar kollaps innan böjmomentet begränsar lasten. Särskilt som den ofta inte är helt statisk i praktiken.
En U-balk är än mer knepig.
En sluten profil har vissa fördelar vid bedömning.

Det vore intressant om du gjorde resonemang och jämförelse som ovan för en I-balk.

Det här är grundläggande och aktuellt i många trådar. Ibland förvånas man av profilval och knutpunkter.
Du får göra en serie med olika förhållanden i en tråd... Förslag och något att önska...
Skru'are
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:03:01, 20-07-2015
Sverige
Maskintyp: Traktor

nimbus

#43 » 21:29:37, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Har du några ess i rockärmen för att få upp farten på kolven? Många kolvar man ser går ju besvärande långsamt. Man kan ju alltid fläska på med effekt men..
Utan belastning borde man kunna köra med mer oljevolym,vaiabel pump? men jag har ingen kolla på hydraulik.. :vissla:
- "it always impossible until it´s done"

Favorit ordspråk: "så går det"
nimbus
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:20:15, 13-01-2010
Ort: Västra Götaland
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: "Tjugotalet verkstadsmaskiner"

jörgen.ottosson

#44 » 21:31:33, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Svårt att sammanfatta teori och erfarenhet i en tråd.....

Några fall kan jag diskutera men jag inte ambitionen att skiva någon lärobok. (det skulle troligen inte bli bra heller för den delen)

För den som är intresserad finns redan en hel del litteratur runt ämnet hållfasthet.
tex: https://www.akademibokhandeln.se/sok/?s ... sl%C3%A4ra

och för att reda ut krafterna:
https://www.akademibokhandeln.se/sok/?sokfraga=mekanik
Deus ex machina
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

jörgen.ottosson

#45 » 21:38:40, 06-12-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

nimbus skrev:Har du några ess i rockärmen för att få upp farten på kolven? Många kolvar man ser går ju besvärande långsamt. Man kan ju alltid fläska på med effekt men..
Utan belastning borde man kunna köra med mer oljevolym,vaiabel pump? men jag har ingen kolla på hydraulik.. :vissla:


Det finns flera lösningar på det, både billigare, bättre och dyrare....mm

För en vedklyv kan man ju "överbelasta" drivmotorn lite (= montera för stor hydraulpump i förhållande till effekt på motorn man tänkt använda att driva med) då får man mer fart vid låga tryck och det höga trycket kan man få till under kort period genom att "överbelasta"

Man kan ju också välja en hydraulcylinder med grov kolvstång i förhållande till kolvdiametern, så blir returen mycket snabbare. ( men man måste då tänka på att välja ledningar och ventil som tål returflöden som är flera gånger större än det pumpen kan ge.

Man kan också differentialkoppla cylindern (manuellt eller tryckstyrt) så att den går fortare ut när belastningen är låg.

Man kan driv med flera pumpar ställda på olika tryck, som "kopplar ur" när belastningen (och effekt behovet) ökar.

eller man kan använda variabel pump....
Deus ex machina

3 personer gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B


Återgå till Grävredskap och fästen

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 12 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se