Mikael.Johansson skrev:Denna tråden är svår att följa, tycker jag.
Svårt för oss Rookies alltså.
Håller helt med och jag ska därför försöka göra en sammanfattning. En fabrikatsoberoende sammanfattning till och med! I alla fall till att börja med.
Men först ska jag säga att några av våra medlemmar har ändrat i sina tidigare inlägg och tonat ner grollet så jag tror att vi kan se den delen som avslutad.
Tack för det!
Till ämnet:
Grädvisparna kan alltså styras på tre olika grundsätt. Alla tre får sin
olja från slänthydraulik på ett eller annat sätt:
1. Gammaldags med en knapp på ena spaken som skiftar mellan tilt och rotor. Hastighet och riktning styrs då av ordinarie släntpedal. Inte alls så dumt. Enkelt och billigt men man kan inte rotera och tilta samtidigt. Kräver ytterligare en knapp (och givetvis en till ventil) för att kunna använda ex vis grip. Kallas bl a SS1 (StyrSystem 1). Olika tillverkare har olika beteckningar på samma sak.
2. Fyra knappar som styr riktning på tilt och/eller rotor. Hastighet ställs då med pedalen. Jag tycker inte om detta systemet. Kallas bl a SS5.
3. Styrning med rullknappar. I resp spak sitter en rulle, med dessa kan man steglöst styra tilt och rotation. Kallas bl a SS10.
Sen ska det nämnas att (om jag inte misstar mig) det går att styra r/t från hammarhydraulik och en vanlig returledning också.
Tråden handlar än så länge främst om styrning med rullknappar, dvs alternativ 3 här ovan. Jag ser inget hinder i att avhandla andra styrsystem också så småningom men jag avser att behandla rullknappar här och nu. En sak i taget!
Ett rullknappsstyrt system fungerar grovt sett så här:
Signal från rullknappen går till en elektroniklåda som skickar en signal till en eller annan form av
ställdon (ex vis en pyttsare) som påverkar den ordinarie ventilen till slänthydraulik så den börjar ge ut lite
flöde.
Elektroniklådan skickar även en signal till en av ventilerna i r/t, den signalen och ventilen avgör vilken rörelse som avses och vilken riktning. Oljeflödet till r/t har alltså alltid samma riktning med mängden varierar.
I r/t avgörs sedan rätt riktning på rotation eller tilt.
Dessutom kan det finnas ventiler i r/t som styr redskapsfäste och extrafunktion (typ grip eller nåt sånt).
Det där tror jag var en riktigt snabb crash-course i r/t-styrning.
Då tar vi några av detaljerna:
Om man vill kunna köra ett tilthuvud eller nåt annat som ska kunna gå åt två håll utan att behöva innehålla en massa ventiler så måste man få ett
dubbelverkande flöde ut från maskinens släntventil. Detta kan åstadkommas med en sk dubbelpytsare, dvs en eller annan form av reglering som kan påverka maskinens
ventilslid åt båda hållen. En vanlig pyttsare (enkelpyttsare) kan alltså bara påverka åt ett håll, därav att den bara ger
enkelverkande flöde.
Har man dubbelpyttsare (eller nåt liknande) så kan man alltså hänga av r/t och hänga dit andra "dubbelriktade" ventillösa
redskap.
Maskinernas slänthydraulik kan vara mekansikt styrd från pedalen, ex vis i form av en vajer eller ett länkage. Då styrs alltså sliden direkt av denna vajer/länkage.
En del andra maskiner har servo till slänt precis som till spakarna. Då har man en liten ynka ventil under pedalen som styr olja till ena eller andra sidan av släntventilens
slid.
På servomaskiner monteras alltså en pyttsare, en liten moj som omvandlar elektroniklådans signaler till
servotryck som i sin tur påverkar släntventilens slid.
På maskiner som inte har servo får man göra lite annorlunda:
Antingen bygger man om till servo och gör som ovan. På Volvo är tydligen själva ventilblocken desamma så allt man gör är att köpa "servoändarna" lösa (har ingen aning om vad dom kostar).
Eller så styr man släntventilens slid med en elektromekanisk moj. Jag har ännu inte hunnit sätta mig in så mycket i den här delen.
Det var en sammanfattning så här långt i alla fall.