Trasig Cranab sk2000

**#31** » 13:03:26, 12-10-2015

Väldigt konstigt att du har sprickor på den undre sidan av kranen. Den undre halvan är ju tryckbelastad och tryckspänningar ger väldigt lite utmattning.
Kranfoten sitter väl till höger i bild?

**#32** » 17:30:47, 12-10-2015

Härlig kuggrenovering där. Duktigt, kul.

Det är väl dimensionsövergångar som är häftiga i samband med kolvinfästningarna (spänningskoncentrationerna) som gett sprickorna på undersidan.
Chanserna få det där bra genom urslipning och svetsning är dåliga. Du kommer att få svetspåverkat grundmaterial som redan är uttröttat, svetsfogar är alltid dåliga och de hamnar bevisligen på kranens svagaste punkter (där det spruckit).
Viss kan man täppa igen men du kan få spricka eller ännu troligare brott på en kall vinterdag snabbare än du tror efter en reparation. Det är mycket plåt som är trött i det området.
Du kan aldrig reparera på enkelt sätt och komma tillbaka särskilt långt i tiden.

Bäst om du orkar frångå originalkonstruktionen och lägga en modernt tillskuren förstärkningsplåt på varsin sida om bommen så du inte får tvära dimensionsövergångar särskilt nära över och undersidan. Nu vet jag inte hur den där kolvinfästningen ser ut undertill men den bör avlastas tillhopa med förstärkningarna. Ev bockas så det inte stöder genom en svetsfog.
Om du tittar på moderna kranar är det inte ens säkert det är svetsat på de mest kritiska hörnen faktiskt.
Förvärm med gasol till ett par hundra grader inte bara nära svetsfogen. Svetsa så snyggt du kan. Jag brukar TIGa fogkanterna (smälta om) där det är kritiska områden så att slagg, väteinneslutningar får gasa upp/flya upp ur kantzonen. Då kan du få mycket bra utmattningsmotstånd. Det är också bra att slipa ur och polera till kantzonen för att få bort svetsrillor som är initieringspunkter för framtida sprickor.

Om jag var du skulle jag låta det vara om det inte är på väg alldeles och undvika körning under -5-10 grader annars ta det lugnt med tyngd,ryck och knyck eller om maskinen ska bli bra för skogen under många lass framöver, modernisera områdena med skurna (ev bockade) förstärkningar.

http://www.cranab.se/site_specific/uplo ... -se-lr.pdf

Titta på Cranab hur alla kolvkrafter förs in i balkmitten med plåtar som är jämnt avtagande i styvhet för att undvika spänningskoncentrationer. Särskilt nära de farliga ovan- och undersidan. För att få tillräckligt med svets på sidoplåtarna gör man hål kring mittlinjen och svetsar där det är minst påkännt.
Jämfört med din kran i tungt mjukare stål blev man tvungen lära sej konstruera mot utmattning på ett mer drivet sätt med tunna höghållfastare stål som man vill ha i moderna kranar.

**#33** » 23:25:16, 12-10-2015

Dels kolvinfästningar och sedan bomens konstruktion på undersidan är nog boven i dramat.
Skall läsa era svar noggrannare när jag sovit lite, är för trött för begåvade insatser nu.

**#34** » 08:23:58, 13-10-2015

JengaPRO: Japp, kranfoten sitter till höger i bild.

Orsa: Visst är det så att det inte är bra att svetsa där det redan spruck, men jag tror det håller bättre än ingen åtgärd alls. Att låta det vara som det är nu (om det var det du menade) så är det uteslutet, sprickorna går genom halva bomen på dom på dom värsta ställena. Jag sätter mitt hopp till bra utformade förstärkningsplåtar.
Svetsar sprickorna så länge medans jag klurar på förstärkningarnas utformning.

**#35** » 12:34:48, 13-10-2015

Ja man ser att det har ätit sej långt uppöver. Det kan vara på väg inom kort och den hänger i bara slangarna ute i skogen. Inge kul. Man ser ju att bommen övergår för hastigt från starkt till klenare just där, så man kunde vara säker var sprickorna skulle komma redan på ritbordet. Alla maskiner dör förr eller senare. Om inte av annat så av utmattning.

Fundera på om du tror på idén, och om det är praktiskt att att kapa bort så du får dit lagningslappar (ej utanpåplåtar) som är några tum utåt sidorna.

Lagar du i en decimeterbit på det sättet så hamnar fogarna bredvid mest påkända ställena där du istället får orörd ny plåt. I punkterna där sprickorna utgick ifrån ska du slipa nya plåten med mjukt jämnade och rundade former/radier. Näst intill polera, så har krafterna svårt börja med nya sprickor. Lite jobb, bra nytta.

Det kan behövas bara små, små anvisningar, porer/slagg, materialpåverkan och där börjar det utmattningsspricka. (Sidospår: Vissa grejer (motordelar) kan man kallbearbeta (kulblästra) då blir ytan "förspänd" och utmattningsbrott försenas...)

På din kran kanske lagningslapp blir svår där. Du får kolla om du har "inre" svetsfogar, en skottplåt eller kolvfäste bakom sprickan som du inte kan komma åt att vare sej kapa loss från eller sen fästa mot igen.

Annars blir det bäst med utanpåliggande skurna lagningsplåtar som smalnar ihop mot noll mitt på sidorna. Kanske ritar du en papp/masonitmall. Slipa bort skärreporna på plåten före svetsning bara. Helt bort och absolut på farliga ställena.

Fackverksmaster, mobilmaster ex vis får inte ens ha skurna delar obearbetade, som exempel. Däremot stansade/klippta ytor går bra. Master är ju utmattningsutsatta av vind, du vet.
Jag snackar på lite om ämnet och runtomkring så du får känsla och förståelse för utmattningsfienden och vad man kan göra.

Slipa ur och bränna på som fan är det som görs mest fast det är som att laga slitna byxknän med en zickzacksöm utan ny tyglapp, om du förstår hur jag menar och världen går runt ändå.

**#36** » 12:58:33, 13-10-2015

Läser och suger i mig. :buga:

Har faktiskt börjat att kapa ur bredare än sprickan, ca 5cm brett. Dels för att få bort sprickor och tidigare lagningar, dels för att komma åt att svetsa bakomliggande spricka.
Bomen är uppbyggd av två st på högkant stående 4-kantsprofiler, 4-kantsprofilerna är förbundna i över- och underkant med plåtar (allt i 3mm plåt).
Bakomliggande spricka i den plåten slipar jag nog bara ur och svetsar, men den yttre sprickan ersätter jag med ny plåt en bit på var sida om sprickan.
Skall svetsa så försiktigt det går. Har en vän som kör enligt devisen mer är bättre (mycket ström och grova elektroder) och det ser inte alltid så bra ut.
Kommer att svetsa det mesta med MAG.
När jag svetsat färdigt sprickorna så blir det förstärkningsplåtar.

**#37** » 15:09:25, 13-10-2015

Mer bilder tack

**#38** » 12:21:02, 14-10-2015

Här kommer lite bilder.
Jag lovar att runda av urkapningarna.
Gamla lagningar skall bort.

Vid bomkolv

Vid stickkolv

Mot sticka

**#39** » 12:59:27, 14-10-2015

Oj den där såg inte lite slut ut den. Inget jag hade gett mig på att reparera.

Ser ut som om de flesta sprickorna har skett i svetsfogar alternativt där man har stora areaövergångar. Det fenomenet har du t.ex. på fjärde bilden från slutet. Det är helt klart en svaghet i konstruktionen som gör att man får spänningskoncentrationer i dom områdena. En bra byggd kran har inga svetsfogar på över och undersidan av kranen men den här har ett flertal.
På det sätt den här kranen är gjord så är den inte så torsionsstyv heller vilket förmodligen är anledningen till att det är så många sprickor på undersidan. Man har gjort torsionsboxar (som vi kallar det) lokalt på kranen och i slutet av boxarna så har du sprickorna. Moderna kranar är inte gjord på detta sättet.

**#40** » 23:13:54, 14-10-2015

Klart att den skall repareras. :grin:

Jag har också lagt märke till hur mycket svetsat det är i känsliga områden (från fabriken), dessutom ser inte alla svetsar så värst snygga ut.
Om du nu varit lika tokig som jag och gett dig på att reparera kranen, vad hade du då valt för materialtjocklek på förstärkningarna?
Känns som om du har lite kunskap av hållfasthet, jobbar du med konstruktion av liknande grejer?
Inte så jäkla kul att ge sig på att laga kranen, men lärorikt är det. :grin:

**#41** » 23:36:08, 14-10-2015

Har inte läst allt men funderade lite över sprickor på undersidan, ja har fått lärt mig att kompressions sprickor kommer först. Tex så spricker svanhalsen på timmer truckar på undersidan först .....

**#42** » 09:29:07, 15-10-2015

Tryckspänningar ger mycket mindre delskada än dragspänningar. Kan vara att dom har högre tryckspänningar än dom har dragspänningar. Något nytt för mig att det kommer först där dom har dragspänningar. Här på jobbet bryr vi oss inte om att räkna utmattning på tryckdominerade områden.

Vad det gäller laglapparna så skulle jag nog inte använda tjockare material än grundmaterialet men möjligen lägga en tunn lapp som överlappar det material du bytt ut. Gärna hyfsat stor utbredning på den.

Jag skulle dock försöka förbättra/förstärka på ett sätt så man minimerar nackdelarna med den där konstruktionen men för hur jag ska kunna svara på det så behöver jag nog se mer bilder och förstå hur hydraulcylindrarna tar upp utrymmet.
Att kompensera för torsionsstyvhet som saknas är dock väldigt svårt.

**#43** » 12:04:34, 15-10-2015

Laglapparna som jag ersätter bortkapat material med blir samma tjocklek som orginal.
Förstärkningsplåtarna hade fundering på att ta 5mm, rätt eller fel?
Återkommer med mer bilder och info när sprickorna är svetsade.

**#44** » 13:05:42, 15-10-2015

Personligen skulle jag göra laglapparna tunnare än grundmaterialet.

Det är lätt att det blir som en "knöl på en spik" dvs det går sönder precis i anslutningen till det material som är extra tjockt.
Spiken blir svagare istället för starkare.

**#45** » 22:44:15, 16-10-2015

Inte tunnare än 5 mm. Det känns för vekt. Plåt bucklar sej. Ju tunnare dess mer dramatiskt. Matematiska förhållandet mellan en plåts bucklingsmotstånd och tjockleken är kubiskt så det betyder i praktiken att man har svårt föreställa sej hur snabbt man tappar styvhet. Ex vis om man minskar 2 mm från 10 till 8 mm förloras bara en bråkdel av bucklingsmotståndet jämfört från 2mm från 6 till 4mm. (Eller vilken halvering man än gör av en plåttjocklek så förloras 8 gånger i bucklingsmotstånd, vridmotstånd liksom). Plana plåtar som får lite mer utbredning blir bara rackel.
Det är därför moderna kranar som görs i tunnare men starkare stål måste ha urskurna hål på mitten för fastsvetsning mot balken. Annars samverkar inte förstärkningsplåt och balk då kranen belastas.
Ett annat exempel på "kubiken" är att Volvo måste pressa så mycket bulor på en v60-dörrar jämfört en amazondörr. Allt när man tar de sista omöjliga tiondelarna av plåten och offrar på viktens altare.

I verkstan skulle jag tycka att en kranförstärkning som är 2-3-4-5dm hit-och-dit i storlek bör vara minst 8mm tjock om man inte lägger svetsurtag mitt på plåten.
Tycker jag.