Rottne Rapid 8wd Liv & Leverne

[magloman]

Intressant med lite historia. Känns som sverige borde varit först med ehc.

[akkamaan]

Intressant med lite historia. Känns som sverige borde varit först med ehc.

Jag har ägnat mycket tid åt att forska kring histriken runt hydraulisk pilotservo. Det enda riktiga spår jag hittat innan Åkermans genombrott 1965-1966 var en Ameikanska grävmaskinstillverkare som runt 1960 utvecklade pneumatiska pilotservoreglage. Systemet hade ju problem med precisionen i att positionera den hydrauliska riktningsventilsliden. Det blev en stor mängd "hysteresis" så att säga. Tyvärr har jag förlorat länken till den informationen. Jag är dock ganska säker på att proportionell EHC fanns i nån "privat garageverkstad" innan Monsun&Tison tog sig an iden. Det handlar ju om att proportionell magnet kraft påverkar en liten variabel tryckregulator eller tryckreduceringsventil.
Varibel magnetkraft användes redan runt 1946 i så kallade servoventiler. Utvecklingen drevs av den militära plygpalnsindustrin. Nu arbetar dessa servoventiler på ett helt annat sätt än de EHC ventiler Monsun&Tison utvecklade på 1970-talet. Servoventilerna var lämpade för precis positionskontroll av hydrauliska cylindrar för olika roder på flygplan, Detta i motsats till "EHC" där man eftersträvar precis hastighet på hydraulcylindrar. Positionskontroll kräver positionsavkänning (closed loop control) antingen mekanisk som trepunktslyften på våra äldre jordbrukstraktorer eller med elektronisk positionsgivare och electronisk styrning. Reglagen återgår inte till nåt neutralläge när man släpper spaken och man kan genom att studera reglagets läge/position se i vilken position t ex trepunktslyften eller flygplansrodret är.
En "normal" riktningsventil har ju sliden centrerad med fjädrar och båda sidor av sliden är trycklösa (inget pilotservotryck applcerat).
En sk kallad servoventil centrerar ventilsliden med pilottryck, samm tryck på båda sidor.
Servoventiltillverkaren MOOG har gett ut ett dokument som beskriver historiken om Servoventiler. LÄNK Från 1946 till slutet av 1970-talet har det gått 30 år under vilka det måste ha funnits andra utvecklare av "EHC". Att EHC blev betydelsefullt för Monsun&Tison var att man blev marknadledare för hydrauliken på skandinaviska skogsmaskiner och konrollreglagen för skogskranarna.

[magloman]

Intressant fakta.

Vet att franska grävmaskinstillverkaren Poclain varit tidig med mycket teknik, men jag vet inte hur tidiga dom var med detta

[akkamaan]

Vet att franska grävmaskinstillverkaren Poclain varit tidig med mycket teknik, men jag vet inte hur tidiga dom var med detta

Generellt sett så är fransmännens expertis inom teknik förbisedd av omvärlden. Ett skäl till detta kan vara att Frankrike har varit så konservativa med det franska språket vilket gjort kunskap om fransk teknik mera svårtillgängligt. Franska A.R.M.E.F sveriges föregångare till SkogForsk/Slogsarbeten, VSA, Värmlands Skogs Arbetsstudier, de var de första som tog fram ett kranspetshängt processoraggregat (med matarvalsar) som Husqvarna sedan kom att imprtera och marknadsföra som "Husqvarna-Processorn" som var monterad under kranpelaren på en skotare.
Canadensiska "fransmän" i Ontario utvecklade sedan det första kranspetshängda engreppsskördaraggregatet.

Poclain var banbrytare när det kom till högtryckshydraulik på bl a grävmaskiner runt 1970, vet inte exakt när. Vet inte vad det är för strikt definition på högtryckshydraulik i dag men 250 bar till 450+ bar låter för mig ganska relevant. Poclain tillverkade det mesta av sina hydraulik komponenter själva. Hygtryckshydraulik kräver en helt annan nåvå på toleranser i framför allt pumpar och hydraulmotorer vilket gjorde att (de relativa) tillverkningskostnaderna på Poclains grävare steg betydligt och de hade problem med marknadsföring i övriga världen. Poclains hydraulmotorer är fortfarande respekterade världen över.

Det är svårt att forska inom Fransk teknik just pga att de nästan aldrig ger ut någon teknikinformation på engelska. Doch har jag lyckats ha en konversation med A.R.M.E.F när jag redde ut historiken med engreppsskördarns utveckling. Har en artikel om detta LÄNKJag skulle starkt anta att Poclain var tidiga med 2-spak pilotservo men har inte hittat nån information om att det var tidigare än Åkerman

[magloman]

Ja de där fransmännen är ena egotrippade nissar när det gäller sitt språk. Ställer till det många gånger.

Intressant artikel, kul att du nämner Brün också. Han var verksam inte långt härifrån där jag bor(Karlskoga), Filipstad tror jag. Träffade han några gånger sista åren han levde. Sista gången var inte långt före han gick bort. Han höll på in i det sista och utvecklade saker. Han la ut mycket tillverkning på en lokal verkstad här i Karlskoga, som drivs av en kompis till mig. Så det var där jag brukade springa på han. Vi satt o fikade och diskuterade lite. Det han gärna pratade om var framdrivning i skogen. Han gillade inte band alls. Han nämnde nåt om att när man går över hinder blir det olika sträckor som hjulet/bandet ska gå, så det krävs olika varvtal för att inte ge skador på marken. Tror han höll på nåt med detta sista åren.

M

[P Andersson]

On/off funktionen styrs med knapparna uppepå spakarna om jag har rätt för mig? Hur smidigt blir det att köra tex utskjutet om du har den funktionen där?

Kan man tex använda rullen för utskjutet och välja om den ska till styrningsventilen eller utskjutet med ett bistabiltrelä som man påverkar med en av knapparna uppepå istället, så man ändå har normala funktioner på spakarna för krankörningen.

Har för mej Rotec har en spak med dubbla funktioner i en spak med en knapptryckning emellan, dvs 2x3 propotional funktioner.
Har du inte ytterligare en rörelse av torntilten?
https://www.weimer.se/sv/shop/Hydraulik ... ?id=615014

[Lind1977]

Kanske kolla med Dea, från den gamla tråden om köpråd.
Iaf nya spakar
Köpråd Rottne Rapid 80-90-tal

Skickat från min LE2123 via Tapatalk

[magloman]

Nu har jag mätt upp alla spolar på förstyrventilerna. Det varierar mellan 6,9 och 8,5 ohm vid 17 grader celsius.
Ska vara ok vid 12v.

Har kopplat ihop allt och provkört, får vissa funktioner att funka åt ENA hållet.
Ska kolla så jag inte kopplat hirschmankontakerna fel.

Ska testa mäta ström och spänning när man aktiverar en funktion på en fungerande spole, och jämföra med en som inte funkar. Kanske man kan dra några slutsatser av detta sen?

Lyckades få upp kranen lite så den inte låg mot däcket iaf så jag kunde flytta på den. Ser ut som en mordplats

[torbjorn_forsman]

Om du kan mäta induktans och förlustfaktor i spolarna, så gör det. Har man inga specar så kan man åtminstone jämföra spolarna med varandra och se om någon avviker kraftigt från de övriga. Ett enda kortslutet varv i en spole kan ställa till stora problem, men om det är några hundra varv och bara ett är kortslutet, syns det knappast vid en ohmmätning med likspänning.
Utan riktig RCL-mätare kan man komma långt med att bygga en s k komponentprovare och koppla till ett gammalt analogt oscilloskop. Då kan man också lätt se om det ev finns någon frihjulsdiod i spolen, i så fall är det ju viktigt att man ansluter spolen med rätt polaritet med hänsyn till dioden.

[magloman]

Är inte så duktig på el, sov tyvärr lite för mycket i skolan. Men ska bygga ett break out kort att sätta mellan spaken och ventilerna tänkte jag. För att lättare kunna mäta lite o se vad som händer.

Har tillgång till Fluke 179 multimeter samt ett 2-kanaligt digitalt oscilloskop:
https://siglentna.com/digital-oscillosc ... lloscopes/

Men ska se vad multimeter kan visa först.

[Joe]

Någon frihjulsdiod i förstyrventilerna tror jag inte finns. Kan inte komma på att jag har sett några dioder i hirschmankontakerna med VDU/IPS styrning.
Frågan är dock om dioder finns i hirschmankontakerna (och har rätt polaritet) eller om de inte behövs separata dioder vid spolen för digistick.

[magloman]

I mitt fall sitter dioderna inbyggda i rotecs spakar.

[akkamaan]

Någon frihjulsdiod i förstyrventilerna tror jag inte finns.

Korrekt. Om det finns/behövs frihjuls/gnistsläcknings dioder så sitter de antingen i Hirshman kontakten eller på kretskortet i styrelektronikens utgångar

Kan inte komma på att jag har sett några dioder i hirschmankontakerna med VDU/IPS styrning.

Jag tror mig komma ihåg att jag sett frihjulsdioder I VCU/IPS system. Det sagt så är det ju så att de nödvändigtvis behövdes. Åtminstone IPS hade kortslutningssäkara utgångar. Sen klipper inte PWM styrda proprtionella ventiler strömmen till förstyrs magneterna på samma sätt som en on/off switch. Ju högre stömstryrka och snabbare avklipp, desto starkare "gnista" på kopplare eller effektransistorer.
Men det måste ju på nåt sätt vara behov av dem eftersom Rotec Med sina DigiStick reglage påstår ha frihjuls dioder på utgångarna inbyggda på kretskortet.

Frågan är dock om dioder finns i hirschmankontakerna (och har rätt polaritet) eller om de inte behövs separata dioder vid spolen för digistick.

Tror jag avhandlade dett i min ovanstående kommentar

[magloman]

Har beställt lite prylar och kontakter för att bygga ett väldigt enkelt break out kort. Tänkte bananplugg 4mm brygga i mitten som man kan bryta, likt mellanpluggen till hirschmannkontakterna.

Sen beställt en LCR mätare med så kan man kanske mäta spolarna lite bättre. Vore ju bra om man kunde hitta skillnaden mellan en hel och en trasig genom att mäta, så man framledes kan se det enklare.

[magloman]

En "normal" riktningsventil har ju sliden centrerad med fjädrar och båda sidor av sliden är trycklösa (inget pilotservotryck applicerat).
En sk kallad servoventil centrerar ventilsliden med pilottryck, samma tryck på båda sidor.

Servoventiltillverkaren MOOG har gett ut ett dokument som beskriver historiken om Servoventiler. LÄNK Från 1946 till slutet av 1970-talet har det gått 30 år under vilka det måste ha funnits andra utvecklare av "EHC". Att EHC blev betydelsefullt för Monsun&Tison var att man blev marknadsledare för hydrauliken på skandinaviska skogsmaskiner och konrollreglagen för skogskranarna.

Har funderat lite på detta. I mitt fall med HV09 sitter det ju 2 förstyrventiler på samma funktion; en per riktning antar jag. Jobbar dessa samtidigt från styrsystemet?
Alltså får dom ström båda två för att en funktion ska fungera, fast den ena med omvänd polaritet kanske?

Isf är det ju säkert bra om båda spolarna har ungefär samma resistans, induktans osv

Men tror mig veta att alla spolar har gemensam jord(eller matning?), så det skulle inte funka annat än med två separata ledare till varje spole.

Har inte mätt så mycket på mina spolar och kablar ännu, men hjärnan tänker ju hela tiden...