Volvo Bm Brunett

**#16** » 20:33:16, 22-11-2011

LeifAndersson skrev:I brunett 350 (röd) är det valpens axel och bromsar.

Det har du alldeles rätt i! Var nog det i min Ford också.

**#17** » 20:48:10, 22-11-2011

Helt plötsligt kanske reservdelssatserna från militären kommer till användning om det blir affär. Tackar för all information. Mvh Lars

**#18** » 23:20:30, 22-11-2011

Farsan har oxå en Blå Brunett ( eller kl 826) dvs slätt golv, turbo och längre utskjut. den har två motorer bak till driften. och det har inte krånglat. och den har han haft sen -81. och den har fått skota ut MÅNGA kubik igenom åren.

**#19** » 08:34:54, 23-11-2011

markus karlsson skrev:Farsan har oxå en Blå Brunett ( eller kl 826) dvs slätt golv, turbo och längre utskjut. den har två motorer bak till driften. och det har inte krånglat. och den har han haft sen -81. och den har fått skota ut MÅNGA kubik igenom åren.

Då har han haft tur! Det systemet har krånglat något rent otroligt. :uupps:

Egentligen var det den vagndriften som betydde slutet för hydrauldrift under många år på skogsvagnar. Det hängde kvar på KL 836 med fyra hjul också men även där var det ett evigt skruvande. Dessa maskiner försvann från yrkesmässig körning redan efter några år och hamnade i bondeskogsbruket.

**#20** » 08:47:46, 23-11-2011

Är det verkligen en standard valp bakaxel på dessa, känns ju som den är lite klen för att användas på en skotare.

**#21** » 09:58:53, 23-11-2011

Nä för sjutton, valpaxeln är bara centrumdiff och broms. Sedan är det påbyggda kraftiga slutväxlar som sitter i vagnchassiet, som är ansluten till valpaxeln med drivknutar.

**#22** » 16:01:13, 23-11-2011

En kompis till mig hade en röd Brunett.På den var det bara vagnsdrift framåt,om jag minns rätt.På min blå var det två hastigheter framåt och en bakåt.Byggde även om styrningen på min blå.Fick tag i en orbitrol stång från en Valmet.Blev som natt och dag,Nu gick det att styra även på tomgång.

**#23** » 17:26:43, 23-11-2011

Det stämmer bra det. Röda brunetten har bara en drivmotor och frihjulskoppling så att vagnmotorn inte kan drivas av hjulen. (men det finns åtminstone en röd som tillverkades med "blå" vagndrift.)

**#24** » 21:17:16, 23-11-2011

Men är det två hastigheter ??

**#25** » 19:57:54, 24-11-2011

Hej. Kul att det dyker upp fler BM brunetter...! Här på orten finns en 64:a, den har bara drift framåt. På min 65:a är det drift åt båda hållen så det kanske kom då. På min läggs driften i genom en solenoid och sedan framåt/bakåt med riktningsventil till hydrauliken. Slutväxlarna är lika som på volvo T31-34 och BM 35/36 - fast blocket är svetsat i grovplåt istället för gjutet. Det har nog suttit en valpaxel på min från början men var utbytt då jag köpte den. Den gick dock sönder då några bultar lossnade så jag bytte ut den. Nu sitter det en axel ifrån en mb. Den har sk lamelldiff (liksom valpaxeln) men slirar på ett hjul om det är halt. På min sitter det lite udda däckdim, 18.00-25, fram. Någon som vet var man kan få tag på hyfsade däck till lågpris? På de blå ford brunetterna var ju inkopplingen av vagnsdriften bromsband mot en bromstrumma. Det kan lätt slira om det tex kommer lite olja där eller om banden blir slitna. Vips så försvinner driften... På röda bm är en hylsa som skjuts över en axel med solenoid och kan därför ej slira - betydligt bättre (Vet dock inte om det är så på alla?). Dock måste det finnas ström - ger generatorn upp tappas driften även här. De tidiga fordbrunetterna är oerhört trånga i hytten och har inte slätt golv, växellådan mellan bena... I min bm är rymligheten bättre och golvet är något höjt gentemot jordbrukstraktorn, ca 10-15 cm men inte slätt. Bm:en har mycket längre nos ,än forden, med hydraulpumpen framför kylaren, det är en nackdel i skogen ibland.

Kranen är Hiab 177 "skogselefant". Maskinerna är lite speciella då kranen följer traktorn i vertikalled och vagnen i horisontalled... Därför måste man öppna en ventil mellan svängcylindrarna då man kör med kranen på lasset (för att kranen skall kunna röra på sig då vagnen vickar). Tippar iaf inte då som timmerkalle då den är tom. Jag har inte min i "orginalskick" utan har modifierat en del, bla orbitrolstyrning. Det märks ganska väl att det är "prototyper", grovplåt som är tillskuren, ihopsvetsad och bultat i traktorn. Den är inte direkt smidig, med fyra hjul och midjan nära främre axeln tillhör den kategorin "genande trädskrubbare", men då den är så väldigt enkel i sin konstruktion gillar jag den! Med raka skotningsvägar där man slipper vända utan kan köra runt går det bra. Jag har tänkt flyttat in stakarna något och även luta dem något mer innåt men har inte blivit av ännu. Årets höjdpunkt när man får skota fram vinterns huggning!

Vikten som uppgavs ovan, 7,7 ton, stämmer med den röda också - står så på skylten och där står också att den lastar 9 ton!

Micke

**#26** » 12:48:31, 27-11-2011

Hur gick det Lasse, blev det något köp?
Vet du årsmodell på den?

Enligt boken "Skogsmaskinernas historia" tillverkades den 1:a 1961 och den första serietillverkningen började 1964 (då på Ford enl boken). Angående antal står bara "under de bästa åren såldes de i hundratal"

Du frågade ju om längd så jag mätte; 7,9m. Höjd kranpelare ca 3,4m.

Micke

**#27** » 13:03:01, 27-11-2011

Tackar för måtten. Det ligger i så kallad för handling. Säljaren vet nu inte riktigt hur han ska göra och jag vill komma till klarhet så fort som möjligt. Innan det blir så kallt och mycket snö och snön kommer nu med besked. Jag tycker man blir man blir bekvämre för sådana här saker ju äldre man blir. Förr slängde man sig under vad som helst närsomhelst. Men meddelar om något nytt händer. Mvh Lars

**#28** » 00:30:10, 03-12-2011

Är det någon som har en bild på drivsystemet?

Vad är det för typ och storlek på hydraulmotorn, orkar den knuffa på eller lägger den av vid större belastning?

**#29** » 00:45:14, 03-12-2011

Det är att betrakta som hjälpdrift. Men för den skull är det inte ett dåligt system. Oftast får man det krafttillskott man behöver. Med olastad vagn spinner vagnhjulen även på sommarunderlag. Normalt orkar vagndriften flytta maskinen på slätt underlag mellan stockarna i skogen, om maskinen inte är för tungt lastad.