Timmerkälke

#1 » 11:05:11, 07-02-2012

Hej

Har blivit vid en timmerkälke som jag provat lite i helgen. Det jag inte blir klok på är hur dragstång har sett ut original. Vad jag förstår så borde det gå att lasta av genom att lossa öglorna i bakkant på balken och sedan backa för att fälla fram balken med dess taggar och sedan köra fram igen.

Kan ni förklara lite hur det är tänkt att fungera?

/Andreas

#2 » 10:23:01, 08-02-2012

Jag TROR att de länkaran bara är till för att hålla balken upprätt vid inbromsning. Frågan är varför krokarna är öppna. kanske för att lätt kunna plocka isär den .
men att fälla balken så och dra loss kälken tror jag inte på. då skulle dan varit fäll bakåt i min tankevärld...

#3 » 17:08:17, 08-02-2012

Frågan är väl varför balken i så fall är fällbar över huvud taget? Men att den borde vara fällbar bakåt om det vore för avlastning håller jag med om. Kan den vara fällbar för att underlätta förvaring kanske (t.ex. upphängning på vägg)?

#4 » 17:29:47, 08-02-2012

Det ser ut som att det är en rekad kälke kan väl närmast liknas vid en sorts boggie för att den ska vara rörlig och lättare passera hinder även främre hörnen är rörliga.Så om du lyfter ena hörnet fram ska den andra meden stå kvar på marken och då fyller kättingen och leden en funktion kanske också som lasthjälp om den går att fälla helt.

#5 » 18:48:48, 08-02-2012

Jag gissar på att det är tvärtom.

Man fäller banken och rullar på stockarna, sen drar man länkarna runt och sprintar. När man sen kör fram så kommer banken att resa sig och om länkarna sitter på baksidan så dras de åt. Sen stannar man till och lägger på låsen för att lasset inte ska dratta ner när det bromsar. Men det är nog inte nödvändigt alla gånger. Eller jo, det blir nödvändigt att låsa på den sidan man fäller upp snabbavlastningsstaken, annars så klarar den inte av att peta av lasset! Tror att den är omgjord vid stakafästet, det borde ha varit fällbara stakar på den.

Draganordningen är bortplockad och sen är det förstärkt då det dragits med fel dragare. Det ska var fyrbent! Där ska vara en rektangulär sak som det sen ska stoppas in en annan rektangulär sak i som sen låses med en träknagge. I det området där jag senast såg en liknande kälke så kallar de denna för lus.

Bakkälken tror jag ska sitta med rede som träs på stakarna fram och bak, det är bara som skodda reglar eller ännu enklare ränger med hål i.
Sen ska det sitta en fjäder i öglan bak på framkälkmeden som sen sitter i en länk till snoken på bakkälkmeden. men den delen ser bortkapad ut.

I grunden en jädra fin kälke, en av de som var det modernaste som fanns på den tiden det begav sig, just mellan häst och maskin. Skulle tro att den främst är till för lunning av tvåmeterskubb till stickväg samt körning av meterved till upplag. Ta genast och leta där den där kommer ifrån och lägg rabarber på allt löst. Titta uppe i taken på ladugårdar och under golvet på magasinen. Det vore ju fantastiskt om det gick att hitta resten.

Ptr

#6 » 18:53:20, 08-02-2012

Undrar om inte den saknade biten tillochmed är som holkar som skarvas på bakåt. Anledningen till att de är lösa är då att där gick att sätta dit en gaffel med hjul på i stället.

Jag har sett en broschyr på det där redskapet, bannemig det är en sån.

Ptr

#7 » 18:54:51, 08-02-2012

Och dra nu inte sönder den med traktor för då låter jag illa!

Ptr

#8 » 19:37:37, 08-02-2012

Ser ut som att man även kan koppla en bakre kälke till. En timmerdoning skulle vara ledbar för att följa terängen bra kolla bara på hästdoningar hur dom är gjorda!!!

#9 » 20:13:50, 08-02-2012

Hej, kälken bytte jag till mig hos min granne som är skrothandlare därför tror jag det är näst intill omöjligt att leta efter delar i någon lada.

Att köra sönder kälken med min lilla MF35'a vet jag inte om det går men jag ska försöka hålla den vi liv

Fick tillverka en stake som saknades och det verkar vara som ni skriver att det är påsvetsat rör som håller dessa som inte ser original ut.

Har använt den i helgen för att köra hem lite ved när jag gallrade i en strandkant. Där var många långa al-träd som snällt följde med efter kälken i full-längd.

Det jag upplevde som omöjligt var att backa med den (tom förståss) för dragstången gjorde att kälken bara knöt sig.

/Andreas

**#10** » 20:48:51, 08-02-2012

Du vet, kälkar backas inte. När den är tom så är det inget problem att tvära över hästen och vända.

Tycker nog att det är värt att prata med den där skrothandlaren, har han inte resten så kanske du kan åka och titta där han fått den ifrån.

Det är en lättkälke för relativt små lass, så en mf 35 går nog utmärkt att dra sönder den med. Dessutom ingen brottlänk. Men ta det varligt bara.

Till småtraktorer så hade de nått de kallade Pelle, det är väl som med Jeep, ett märke men det fanns många plagiat på samma tema. Det var en lunnings banke som hängde i hydralen som man lastade upp på ifram, och en stång och en bakkälke i bak. Fanns även med en kärra bak, även boggi. Är de där missfoster kärrorna som man ser ibland som har så tätt mellan stakarna. Fanns även lösningar med nån arm som satt ledad i en gind framför banken och en länk ner till draget så att den vickade upp när hydralen höjdes. Man häktade en länk i ett klys i toppen på armen och lassade timmer med.

Ptr

**#11** » 20:49:43, 08-02-2012

Men tillbaks till kälken, kanske intreserad av lite trix och knep med den?

Ptr

**#12** » 21:00:23, 08-02-2012

Visst är det av intresse, allt man kan lära sig är ju intressant. Nya roliga grejer man lär sig kan ju som högst göra att man glömmer något tråktigt.

/Andreas

**#13** » 21:18:46, 08-02-2012

Ska du köra grovt virke på den så ska du lämna stakarna hemma. Bara risk att tappa eller knippa sönder.

Vidare så ska du skaffa dig skogslänk, fyra bitar på 1½ till 2m. Ena änden i banken och den andra änden ska det vara en lite s-formad sprint med öggla i ena änden. Den yttre kroken något "vassare" än den inre. Och den inre kröken åt samma håll som öglan. Efterharvspinne till såmaskin brukar vara bra matrial till det. Ögglan ska vara så stor att det går att få in lyftkroken eller spetsen på timmersaxen på ett bekvämt sätt.

Det blir nu fyra svansar som kanar bakefter kälken. Lägg på första stocken och lägg länken över stocken och runt under och så över igen. Stick en lämplig länk i en länk så nära banken det går på nästa svans och sprinta med sin egen sprint. Kör fram till nästa stock och lasta den bredvid, runt stocken och så sprinta i nästa svans. Om det får plats så en till. Tre buntar eller stockar får plats på detta viset, nackdelen är att man måste åka fram innan nästa läggs på annars tappar man.

är man kommer till avlägget så lägger man det lite snett mot vägen och fäller upp avlastningsstaken åt vältans håll samt lossar alla sprintar och drar svansarna någorlunda rätt. Sen tvärar man över nitti grader mot det virke som redan ligger (därav snett så att det går att köra fram nån meter extra för varje lass) och smackar på så att det blir ett ryck. Sen är det bara att köra in och lassa igen.

Ajdu, Ferguson är lite för stel för sådana övningar, värre än gammelmärren. Då får man göra på annat sätt!

Lite lättare stockar tar man länken från den ände man ska lasta av åt och drar den under stocken och så ovanpå och så tar man kroken i länken och rycker till.

Är det bumlingar så tar man spettet och lyfter lite och stoppar in en träbit bredvid kuggarna så kanar det av när man kör fram.

En bra lunnkälke är ett fantastiskt redskap!

Ptr

**#14** » 21:38:11, 08-02-2012

Det där lät intressant, men jag får medge att det hade varit lättare att hänga med om jag sett det på film eller i verkligheten.

Jag har idag så lite träd på min mark att jag inte har så det räcker till att lära upp mig. Det jag körde hem i helgen var i storleksordningen 8-15 cm som jag fick fälla ut på isen. Men isen bar inte för traktorn så jag fick bära det till fast mark och lasta för hand.

Blev lite svettig när jag skulle prova isen med traktorn och backade ut lite försiktigt. Isen var dålig nära kanten så det blev snabbt vatten runt bakdäcken. Som tur var hade jag grepp att köra upp igen....med något förhöjd puls.

Nu när jag har fått ihop mitt lilla lantbruk här med en maskinpark som har en medelåler på runt 40-50 år så är det ju intressant att få reda på hur maskinerna användes förr. Man förstår ju att det finns hur mycket tricks och fix som många kunde förr som har fallit i glömska när nya maskiner ersätter de gamla.

/Andreas