Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterCrimedatbase

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexMaskinforumSkogs(bruks)maskinerHjul- och bandburna maskiner

PTT:s Vimek 101

19 inlägg • Sida 1 av 2
Diskutera hjul- och bandburna maskiner här

PTT (trådstartaren)

#1 » 23:53:44, 28-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Som en del av er säkert noterat så framgår det av min profil att jag även brukar en Vimek 101:a så i rättvisans namn är det väl naturligt att jag ger även detta mekaniska vidunder en egen tråd.
Denna historia tar dock sin början för ett drygt decennium sedan och på samma sätt som många andras: med att en fyrhjuling införskaffas för diverse gårdssysslor.
Bild
LT300 var enligt alla tecken utrustad med drivknutar av renaste guld. Både hållfastheten och priset (4500:-/st!) indikerade detta

Efter ett kort inledande förhållande med en på alla sätt klen Suzuki LT300 så uppgraderades snart till en Yamaha Grizzly 600. Nu fanns effekt och storlek till att få ett och annat gjort. Snöplogningen gick galant liksom att dra runt en mindre kärra med diverse gods och verktyg till varthelst på hemmanet en arbetsinsats behövdes men i skogsbruket så växte snart irritationen. Visst tog man sig ut på skiften dit man inte kunde köra traktor utan 30 cm tjäle och en och annan hyfsat stor stock kunde lastas med hjälp av elvinschen i aktern på Grizzlyn men oftast så var det ett äventyr att ta sig tillbaka till bebyggda trakter igen när man började få lass på kärran. Det var mer än en gång som Grizzlyn hjälplös stod och krafsade med alla fyra i humusens ytskikt utan att få fäste när kärran börjat sjunka. Ibland så räckte det inte ens att flytta fram vinschen till framändan för att dra sig loss utan då återstod bara att lasta av alltihop för att få upp ekipaget på fastmark igen. Försök att öka framkomligheten genom att öka kultrycket lyckades delvis men allt som oftast så slutade det med båda framhjulen i luften och därmed utebliven styrförmåga istället. Krypkörning var inte heller Grizzlyns starka sida och särskilt inte på backen varför delikat finlir på trånga passager krävde en hel del tålamod. Här behövdes bättre doningar.
Bild
Fyrhjuling 2.0. Bättre men inte en fullgod lösning.

Vid denna period så hade griplastarkärror för fyrhjulingar börjat bli vanliga och även modeller med drift hade (självklart, för mig som svurit ve och förbannelse vid mer än ett tillfälle över avsaknaden av densamma) någon driftig ingenjör konstruerat. Prislappen var dock ganska svettig och efter några snabba överslagsräkningar så kom jag fram till att en begagnad Vimek 101:a kunde anskaffas till ungefär samma pengar som en ny drivkärra. Passar man dessutom på att sälja Grizzlyn, som i det läget blir aningen obsolet, så blir det nästan en pluskalkyl. Sagt och gjort, en av de billigaste 101:orna som Blocket kunde uppvisa införskaffades uppe i Bohuslän för att sättas i arbete på de småländska skogsmyrmarkerna.
Bild
Vraket från Dingle. Ett objekt med potential, som en fastighetsmäklare nog hade uttryckt det. 20 liters jeepdunken som av någon outgrundlig anledning bryskt anbringats på ett par fastsvetsade L-profiler i fronten är inte så tokigt som det ser ut. Lite extravikt över framhjulen skadar sannerligen inte när lassen börjar bli tunga.

8 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101



PTT (trådstartaren)

#2 » 14:02:33, 29-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Efter hemtagning och ett par inledande arbetspass kunde några saker konstateras:
Vimek 101 är stabilt byggd och därmed en ganska tung pjäs (enbart traktordelen väger nästan 500 kg!).
Det är därför lätt att förstå varför B&S 16-hästaren ersattes av först en 20 Hk variant och sedermera en Honda 620 allt eftersom modellen utvecklades och bytte namn. Ursprungsmodellen lider absolut av ett visst effektunderskott.
Vändradien är horribelt dålig. Dessutom är den ganska tungstyrd men inte så mycket värre än en fyrhjuling utan servostyrning.
Robsondriften är en aning slirbenägen, speciellt vid blötsnöläge där det snabbt bildas en ishinna på rullarna.
Ekipagets bredd och relativt höga tyngdpunkt gör kärran ganska vältbenägen i tomt skick. Detta lindras dock rejält så fort en a´ två stockar lastats ombord.
Kranen är förvånansvärt stark och räckvidden på 3,60 m duger gott och väl i de flesta situationer. Kniper det så kan den mekaniska vinschen släpa fram virket till kranens räckvidd.
Växellådan kräver varsam hand för att bjuda på lång livslängd, något som tidigare ägare negligerat en del varför det första större ingreppet för min del blev att riva isär densamma, byta ut en ganska kuggfri (och dyr!) :huh: bottenstock och alla lager samt torka ur en betydande mängd metallspån ur lådan. Det vill verkligen till att man ser till att ingående axel inte snurrar när man skall välja växel… Av bara farten så byttes även båda drivkedjorna ut samt att kuggkransen som används om man vill köra kraftuttaget bak med maskinen stillastående plockades bort då det inte kändes som ett nödvändigt tillbehör.
Bild
Man får med sig en hyfsad mängd röjningsvirke....

Bild
...eller torra barkborreträd...

Bild
...utan att överlasta ekipaget om man stuvar bra. :driver:

8 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

jonnordvall

#3 » 14:38:48, 29-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Fin maskin. Väcker habegär:)
"Börja inte trä jon!"

1 person gillar det här inlägget.
jonnordvall
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 14:23:26, 06-09-2014
Ort: hudiksvall
Sverige
Maskintyp: Hjullastare
Maskin: Volvo viking -63
Zl16d (hjullastare)
Swekip 1200f -08(såld)
fe 35 guldkalv -57
grålle (sambons vinterobjekt)
2st Gmc epatraktor från ca 1930
Saab v4 -73
Nv motorcykel -53
Zetor 6718 -80
En halv jcb 3t grävare ca 1990

mimeck

#4 » 17:52:50, 29-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag har också en 101 minimaster. Min är nog i sämre skick än din.
Hittade den i skogen där den stått i säkert fem år och frågade ägaren om jag fick köpa den och det fick jag.
Min användes av skogsbolag för att köra ut plant och saknar därför kran. Istället kan man sätta på en stor planthäck att transportera planten i.

Den går men växellådan är ju som sagt inte värdens smartaste konstruktion. Jag satte in en bricka i variatorn för att ändra "utväxlingen". Nu snurrar axeln inte lika lätt som förut men det påverkade även toppfarten.
Den går långsammare nu. Har inte kört något tungt på vagnen så jag vet inte hur variatorn funkar då.

Tror det finns nått foto på den här i forumet nånnstans. Kanske även en tråd eller några inlägg.
mimeck
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 19:27:02, 13-01-2009
Ort: Jamtland Jamtland jamt å ständut
Sverige
Maskintyp: Ej angivet

PTT (trådstartaren)

#5 » 15:20:46, 30-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Efter denna inledande drivlinebonanza så brukades maskinen ett par år med gott resultat. Framkomligheten var ljusår bättre än vad tidigare maskiner mäktat med och hållbarheten kan man inte klaga på. Visserligen var det omöjligt att lägga trettimeters bredsladdar i nysnön på stubbåkern som man kunde göra med Grizzlyn men lite får man väl kanske offra på driftsäkerhetens altare.
Nästa mekaniska ingrepp gällde de bakre portalaxlarna. 101:an började bli lite smått kobent på bakhjulen och vid taktil kontroll kunde ett oförsvarligt lagerglapp detekteras. Konstruktionen som sådan är inte så dum men dimensioneringen, särskild för infästningen av lagren som skall ta all belastning, känns klen. Jag skulle nog vilja klassa portalaxlarna som maskinens näst svagaste punkt efter växellådan, ev. ihop med boggielagringen på vagnen. Den sistnämnda är nog egentligen kraftig nog om man inte konstant överlastar kärran, vilket är lätt hänt när man har en så pass stark kran. Ett par feta ekstockar och vågen tippar säkert över 2 tonsstrecket.
Portalaxlarna känns dock inte helt väldimensionerade för sin uppgift. Det är dessutom tänkt att man skall fylla dem halvvägs med olja men tätningsytan mellan hus och lock är inte stor och även om man lyckas bra med appliceringen av packningscementen så känns det som om de mekaniska rörelserna i montaget förr eller senare gör att läckage uppstår. Detta skulle kunna förklara varför det var mer sumpvatten än olja i mina portaler när jag plockade isär dem för lagerbyte. Byte av lager etc var inga konstigheter men däremot själva hopmonteringen. Den är av sorten där man behöver minst fem händer för att hålla alla drev, lager, bultar osv på plats när man lägger på locket men det bara finns plats för två och en halv… Dessutom så måste ju packningscementen vara applicerad i detta läge och den får inte tafsas på om man skall ha nåt hopp om att få det hela tätt. Efter någon timme fylld av heta eder var dock allt tätt och cambervinkeln åter relativt neutral. :thummar:

4 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

mimeck

#6 » 19:14:09, 30-05-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

På min tror jag det bara är kapslingen på kullagren som tätar på portalaxlarna. I princip lika eller kanske helt likadant på alla fyra.
Har bytt dom flesta lagren i portalerna. Ganska lätt men tar lite tid. Fick även byta en drivaxel bak. Tror det var ett av dreven, som överför kraften mellan axeldelarna, som var slitet. Det som det ligger en kedja runt. Ganska smart egentligen.
Man kanske skulle kunna ha riktigt trögflytande olja i portalerna eller lättflytande fett så att det håller tätt lättare.

Bytte nått lager på en drivaxel på vagnen (har jag för mej). Minns iallafall att jag böt en av drivrullarna på vagnen eller så var rullen helt ny när jag köpte maskinen.
mimeck
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 19:27:02, 13-01-2009
Ort: Jamtland Jamtland jamt å ständut
Sverige
Maskintyp: Ej angivet

PTT (trådstartaren)

#7 » 10:21:49, 04-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Fast forward fram till 2016 och starten på operation förbättring. Som tidigare nämnts så finns viss potential inom vissa områden och jag bestämde mig för att lista upp de mest trängande behoven:

1. Bättre bärighet på dålig mark. Visst var framkomligheten god men vagnens 175:or skar titt som tätt igenom och då blev det till att vinscha sig iland. Var det riktigt illa så tvangs man lasta av en del av lasset men till skillnad från förr så var det ju en ganska enkel match med griplastaren och när man dragit sig fram några meter till fastmark så kunde man bara lyfta på stockarna igen och fortsätta ut.

2. Vändradien. Alla 101:ors Akilleshäl. Det finns ju en anledning till att 630-modellen hade ramstyrning på slutet.

3. Robsondriften. All förbättring här är av godo. Enklare in- och urkoppling samt mindre slirning vore mumma.

4. Styrservo. Så länger man inte har underarmar som Karl-Alfred så uppskattar man styrhjälp. Kan man få dit någon form av orbitrollösning?

5. Mer motoreffekt. Inget nödvändigt men lyckas man beta av övriga fyra punkter så hamnar man ovillkorligen här…

Beslutet blev att ge sig i kast med punkt 1 först. Det kändes som ganska lågt hängande frukt. En uppenbar lösning vore att skaffa band till vagnen för att få bättre bärighet och på köpet skulle den ökade tyngden även motverka tendensen att vilja tippa med tomt ekipage.
Bild
Bandförsedd Vimekvagn. Bild lånad från Ari Multanens YT-kanal.

Originalbanden från Vimek har en ganska hiskelig prislapp men å andra sidan så består de bara av ett gäng krökta plattjärn och några meter kätting. Alltså ingen större match för en händig karl att hemfabricera om andan skulle falla på. Samtidigt så gör ju banden att kärran inte klättrar över t.ex en sten lika smidigt då stenen inte kan ”smita ner” mellan boggiehjulen vilket då istället ÖKAR risken för att tippa. Dessutom så lär de bli ganska skramliga att färdas längs belagd väg med, något som händer titt som tätt i mitt fall.
Om man tittar på alternativ så finns aningen fläskigare gummisvålar som tillval direkt från Vimek och vid den här tidpunkten hade 14” däck även börjat bli ganska vanligt inom ATV-kretsar och därmed öppnade sig en helt ny värld av alternativ (även om jag ett tag även undersökte om det fanns 15” med någon lämpligt låg profil för att tillåta fortsatt robsonfunktion. Det skulle ge lite större utbud av passande fälgar).
Bild
Vimek 630 med kraftigare däcksutrustning. Bild lånad från Vimek.se.

Efter lite räknande och funderande så kändes 27x11-14 som ett vettigt alternativ varför 4 sådana inhandlades. Därefter var det fälgdags. Bultmönstret på Vimek råkar vara samma som på Opel, och därmed även de flesta släpkärror. Dessa brukar också vara kraftigare i godset vilket kan vara bra med tanke på hur misshandlade fälgkanterna på mina gamla originalfälgar såg ut. De bredaste som stod att uppbringa var 5½” och det hade säkert gått att kränga på 27x11 direkt på dem men det kändes som att det skulle bli väldigt mycket ballongdäck över det hela. Jag hade läst nånstans att Vimek 620 använde 7” fälgar till liknande däcksdimension så det blev till att sätta upp fälgarna i svarven för att sticka av dem och sedan svetsa i en 40 mm bred plåtremsa. Det kan synas lite överdrivet att använda svarven för att vara säker på att få ett rakt snitt på en fälg till ett fordon som i bästa fall toppar 28 km/h. Det förekommer ju både frihandskapning och vinkelslipskapning av fälg sittande på bil med motorn på tomgång och ettans växel ilagd på Tuben där fordonet i fråga säkert har en topphastighet som är närmare en tiopotens högre, men när man väl gör det så kan man ju göra det ordentligt. Lite vit färg som avslutning och traktordelen hade begåvats med väsentligt bättre simförmåga. Greppet var sannerligen inte sämre heller då både mönsterdjupet, den mjukare gummiblandningen och möjligheten att köra med lägre lufttryck bidrog till detta. Det sistnämnda gav även en tydlig komforthöjning. Originaldäcken är väldigt stumma och ger åket en ganska studsande framfart så fort velociteten ökas en aning.

Bild
Såhär ser spårvidden ut med originaldäck fram...

Bild
... och så här blir det med bredare doningar. Den största delen av breddningen hamnar utåt eftersom man annars hamnar i konflikt med hjulupphängning/styrstag på insidan. Detta ökar naturligtvis "bumpsteer" en del men det priset kan den bättre flytförmågan vara värd

Bild
Bak passar det som en smäck. Att fordonsbredden ökar med en dryg decimeter är inget som ställt till det nämnvärt ännu.

Bild
Komplett slutresultat, i detta fall även med kedjor monterade på bakhjulen. Det visade sig dock vara svårt att få Vimeks originalkedjor att sitta kvar på så pass mycket bredare däck så det blir till att fundera på en uppgradering även där.

7 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

ja-bond77

#8 » 10:40:17, 04-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Skogsmaskiner brukar väl ha några öron svetsade på insidan av fälgen för att hålla kedjorna på plats... Fast då hamnar du på demontering och målning återigen...
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

PTT (trådstartaren)

#9 » 10:45:39, 04-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

JA Bond>> Funderar på att snickra ihop nån sorts förankring i fälghålen som man kan dra spännband till från kedjorna. Det är dock hiskeligt trångt mot portalen på insidan...
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

ja-bond77

#10 » 16:57:22, 04-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Skulle man kunna prova bara från utsidan till att börja med? :klia: Annars finns det väl efterfrågan på såna kedjor så det kanske skulle gå att avyttra/byta upp sig till bredare versioner. Om det finns.
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

PTT (trådstartaren)

#11 » 12:34:26, 06-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Med drivenhetens däcksutrustning uppgraderad var det dags att ge sig på det verkliga sorgebarnet i sammanhanget: vagnsdelen. Med 4 nya sulor på traktordelen så fanns nu plötsligt 4 extra hjul tillgängliga som på något sinnrikt sätt borde kunna anbringas som dubbelmontage på kärran. Då skulle ju plötsligt marktrycket halveras och på köpet skulle den ökade vikten och framförallt bredden effektivt motverka tendensen att välta olastad. Visst skulle den ökade bredden bli en black om foten vid trånga passager men av två onda ting så… Kniper det riktigt så kan man ju tillfälligt montera av extrahjulen och be en stilla bön att marken bär (eller lasta måttligare). Först var det dock dags för en allmän uppriktning av skeva fälgkanter mm
Eftersom hela vagnen nu stod uppallad på pallbockar så passades även på att byta boggielagringar samt lagringarna till Robsonrullarna där de sistnämnda visade sig vara tvärslut.


Bild
Rutten boggielagring

Bild
Med milt våld demonterad

Bild
Fräscha prylar från kullager.se.

Bild
Nymålad boggievagga åter på plats. Hjullagren visade sig vara OK och behövde bara en ny fettinpackning.

Bild
Robsonlagring med klart underskott av både tätning och lubrikation.

Bild
Bytt, bytt kommer aldrig igen...

Bild
Kompletta Robsonaxlar i hela sin prakt.

7 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

ja-bond77

#12 » 07:21:59, 07-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Greppmönstret på dom rullarna var sannerligen inte mycket att hurra i julgranen för... :uupps:
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

PTT (trådstartaren)

#13 » 08:38:02, 07-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

ja bond77>> Vimek standard. Det finns en anledning till att slirande drivrullar är en vandringssägen bland 101-ägare. Potential till förbättring finnes sannerligen...

3 personer gillar det här inlägget.
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101

perraiskogen

#14 » 16:21:41, 11-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Svetsa upp klackarna på rullarna med vanliga elektroder tills du hamnar på ungefär samma ytterdiameter som original. Sen lägger du på 2-3 strängar med hårdsvets på varje klack, då håller dom i min 10-15 år utan att slitas speciellt mycket. Gjort så på "våran" 101:a och det fungerar perfekt. Blir stor skillnad på drivningen då.

Vi har även haft dubbelmontage på vagnen, svarvade och gängade rundstänger. Använde rundstängerna för att dra fast dom innersta hjulen som muttrar, sen var det utvändig gäng på andra sidan så det passade med original hjulmuttrar.
Ska se om jag hittar på dom och lägga ut en bild.
Men det sliter väldigt mycket på hjulaxlarna, bröt av några stycken innan vi slutade använda dubbelmontaget. Men tror då att det var dom lite klenare axlarna som satt på dom tidigaste 101:orna. Nu sitter det nog dom grova på alla fyra hjulen.
Med vänlig hälsning
perraiskogen
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 00:35:44, 25-09-2012
Ort: Smedjebacken
Maskintyp: Traktor
Maskin: Volvo T-31 -?? Såld
JD 3130 -75 Såld
Valmet 6600 -91 Fungerar
Fiat 315 -?? Fungerar, nu med motor från en claas tröska
Valmet 6800 - 96 Fungerar, turbinkoppling.

PTT (trådstartaren)

#15 » 11:48:04, 18-06-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Perraiskogen>>Bra tips för rullarna! Jag har även kollat om det skulle vara möjligt att svetsa på klackar som greppar mellan ribborna i däcksmönstret på samma sätt som på en del ATV-vagnar med drift men har haft svårt för att utröna om delningen stämmer.
Intressant att höra hur andra löst dubbelmontage på kärran. Min lösning är snarlik och kommer att redovisas snart. Jag har inte kört så många lass efter ombyggnaden men hittills så håller axlar och lagringar (peppar, peppar..)
PTT
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 19:25:43, 03-12-2010
Ort: Smålandsstenar
Maskintyp: Traktor
Maskin: MB Trac 800
Vimek 101


Återgå till Hjul- och bandburna maskiner

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Google Adsense [Bot] och 5 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se