Bilder på udda, ovanliga, annorlunda skogsmaskiner

[marve]

Mera läsning. Teg och teknik.
http://www.solhem9.se/broschyrbank_entr ... teknik.pdf

[PerÖ83]

Kom nu på när jag tittade marve`s PDF att min bekanta har en MF44 också (första maskinen jag körde!!!), en 178 och en 1200 står också på hanns gård fast de är ju inte skogsmaskiner

[Mats i Myrhult]

Du tigger om det, Per!
Bildreportage alltså!

[PerÖ83]

Här hittade jag en bild på 44an
PerÖ83 @ Bygge av värmecentral

[akkamaan]

Skogsmaskinshistorik är ett ganska svårt kapitel då det inte finns nedskriven trovärdig historik hos alla gamla skogsmaskintillverkare.
Volvo BM och ÖSA har det bästa materialet genom Munktell Museet i Eskilstuna samt ÖSA Histroiska Förening där jag har en bra insider-kontakter sedan flera år.
Kockums saknar helt och hållet en skriven faktabaserad sammanhängande skogsmaskinshistorik, Samma gäller till viss del Valmet. Rottne har en enkel historik då de inte har varit ihopkopplade med andra tillverkare. Hemek har mycket av sin historik genom Volvo BM men även där finns en bra kontakt som varit konstruktionschef hos Hemek och har tillgång till alla gamla Hemek-dokument.

Hans Eliasson var aktiv i Västerbotten känd från bl a Cranab och som initiativtagare till "Skogstekniska Klustret". Han ligger bakom denna artikel om Valmet.

Hans Eliasson är en "auktoritet" men allt blir inte helt rätt alla gånger. I en annan artikel om skogsmaskinernas utveckling Länk. Finns det flera rena faktafel och felskrivningar. Detta kan ju också orsakas av att Eliasson ev blivit intervjuad och sedan blivit felaktigt citerad.
Om ni kan hitta minst 3 direkta felaktigheter i denna ovanstående artikel så kan ni titulera er "ganska kunnig" i skogsmaskins historik.

Så det finns mycket att intervjua 85+-åriga skogsmaskins-innovatörer om, t ex Lars Bruun, innan de tappar minnet helt och hållet och tar ner skylten för gott. Då är det kört med historiken...

[88ecr]

Vi har ju här på finska sidan lokomo som blir fmg?som blir timberjack osv. Men fabriken och deras protoavdelning finns på samma ställ i joensuu, och testar nya saker där, sen ponsse med einar som dom nog inte ser till att historien och rötterna försvinner. Valmet, då som ännu var helfinskt, fast vad dom bygde med svåra brister. När jag på finska sidan diskuterat min county, som nu bara är en fyrhjulsdriven traktor med kran min, men när valtra tonnåringarna hoppar på valtra hackar den hur som helst, säkert gör dom de, men hämta för de första en hel valmet som förtjänat sig i skog årsmodell 73 så brukar poikarna bli tysta, de bara nu inte fans pålitlig fyrhjulsdrift eller valmets hålbarhet då för tex skogskörning med kran , Savotta kounty med marttiinis hytt, som bar en hiab björn kran och full kedjormed noshjul fram, även med drivande vagnar gjordes för snö Finland, riktigt fler tiotal. Ni som vill, kan ju fast bild gogla Savotta County så ser ni, är det nu sedan riktig skogstraktor eller ej, tar inte jag stälning, men med sådanna körde dom ut med i tiderna.

Pika, och sakari pinomäki och hans ider, lite udda och före sin tid, sen kom dåliga tider och såldes, blev ingen ting.

Edit, pika for i konkurs och axelson köpte rättigheterna till sverige

Googla även Pika metsäkone då kom de en hel del gårdagens, men dom var då före sin tid.

[Rubert]

I tidernas begynnelse var jag inblandad i konstruktionen av en föregångare till adapteringsdatorer till någon Kockumsskördare.
Jag vill minnas att det var en skördare med en lång balk.
När jag tittar på bilder på nätet så skulle jag gissa att det var den maskin som hette 875/78.
Är det någon som vet om det fanns ASEA utrustning i de som levererats ut på marknaden.
Det kan ju hända att det bara blev ett "dead end" projekt.
Produkten hette först Promatic men det namnet visade sej en tysk dammsugartillverkare äga så det ändrades till PLC700.

[akkamaan]

I tidernas begynnelse var jag inblandad i konstruktionen av en föregångare till adapteringsdatorer till någon Kockumsskördare.
Jag vill minnas att det var en skördare med en lång balk.
När jag tittar på bilder på nätet så skulle jag gissa att det var den maskin som hette 875/78.
Är det någon som vet om det fanns ASEA utrustning i de som levererats ut på marknaden.
Det kan ju hända att det bara blev ett "dead end" projekt.
Produkten hette först Promatic men det namnet visade sej en tysk dammsugartillverkare äga så det ändrades till PLC700.

Det stämmer bra det att det vara ASEA tillverkade styrsystemen till dessa Kockums 875/78 bom-processorer.

Bara för ordningens skull så kallades en upparbetnings-maskin som INTE själv fällde träden för "processor" eller "kvistare-kapare". När Processorer utrustades med fällhuvud ute i kran- eller bom-spetsen så blev de "skördare".
Japp, på Kopparfors AB bvggdes det, i början av 1980-talet, om 2 st 875/78 bom-processorer till skördare genom att man "skar bort" tång-klon längst ut och monterade ett rotatorhäng Hultdins fällhuvud i stället. Det var en speciell teknik för fällningen och det krävdes om tag på ca 3m upp på stammen innan man kunde peta in stammen mellan matarvalsarna. Om man var tvungen att ta upp en basvägar genom ett bestånd så var man tvungen att manuell-fälla dessa träd då det var omöjligt att fälla träd gakom eller framför maskinen. Bom-processorer kunde bara ta fällda eller stående träd inom max 45° snett framåt eller bakåt.
Synd att man inte hade mobiltelefonkamera på den tiden. Men det finns säkert någon som har gamla bilder på detta "missfoster".

[Rubert]

Tack för informationen Akkamaan
PLC700 var ingen dator utan var uppbyggd med logikkretsar.
Om jag minns rätt så kallade man det uppbyggnaden sekvenslogik.
"Programmet" lagrades i ett Intel1702 EPROM, ett av de första EPROM minnena på marknaden.

[akkamaan]

Tack för informationen Akkamaan
PLC700 var ingen dator utan var uppbyggd med logikkretsar.
Om jag minns rätt så kallade man det uppbyggnaden sekvenslogik.
"Programmet" lagrades i ett Intel1702 EPROM, ett av de första EPROM minnena på marknaden.

Kan detta EPROM ha kommii redan när maskinen utvecklades och visades hösten 1972?
Länk till artikel i nummer 3 av tidningen SKOGEN 1973...

[Rubert]

Såg på nätet och såg att intelminnet tydligen kom ungefär 1969 men att tillverkningsutfallet bara var ca 1%.
På början av 70-talet var tydligen produktionsproblemen lösta och priserna rasade.
När gäller PLC700 kommer jag inte ihåg när den togs fram.
Det kan ha varit runt 71-73 när det gäller den stationära versionen.
Anpassning av DC matning gjordes senare så det borde inte ha varit förrän 74 -75.
En möjlighet skulle kunna ha varit att man matade den med en extern omvandlare från fordonsspänning till 110/220VAC till PLC700's vanliga matningsdon i ett inledningsskede.
Om Skogsgurra snubblar förbi på tråden så kanske vi får ett svar.
Jag såg att han figurerade i en skriftväxling utan årsdatering om PLC700 där han skrev att systemet var 30 gammalt.

[akkamaan]

Såg på nätet och såg att intelminnet tydligen kom ungefär 1969 men att tillverkningsutfallet bara var ca 1%.
På början av 70-talet var tydligen produktionsproblemen lösta och priserna rasade.
När gäller PLC700 kommer jag inte ihåg när den togs fram.
Det kan ha varit runt 71-73 när det gäller den stationära versionen.
Anpassning av DC matning gjordes senare så det borde inte ha varit förrän 74 -75.
En möjlighet skulle kunna ha varit att man matade den med en extern omvandlare från fordonsspänning till 110/220VAC till PLC700's vanliga matningsdon i ett inledningsskede.
Om Skogsgurra snubblar förbi på tråden så kanske vi får ett svar.
Jag såg att han figurerade i en skriftväxling utan årsdatering om PLC700 där han skrev att systemet var 30 gammalt.

Första PLC'n verkar ha sett dagens ljus på nyårsdagen 1968...

Uppenbarligen så hade Kockums mera slantar att sätta in på elektroniska styrsystem än t ex Umeå Mekaniska med Tviggen som hade 100% relästyrning.
Huruvida Volvo BM hade PLC styrning av sin bomprocessor ska jag låta vara osagt, men det kan jag få fram genom Muntellmuseet.
Första gången jag hörde talas om PLC styrning var runt 1978 när Aktiv och Finska Martiini presenterade sitt processoraggregat på Aktivs skotarchassi Skotten 758. På den tiden ansåg jag att de bröt isen men det var alltså fel då Kockums hade haft det sedan flera år tillbaka.
Tack för att du berättat detta!
PROM, Programmable Read Only Memory, var permanenta efter programmering och EPROM (E=erasable) kunde man programmera om.
Ett PROM med en liten rund glasbubbla var ett EPROM. Man raderade minnet me UV-ljus genom glasbubblan...
Programmering och kopiering av minnen gjordes i en sån här maskin....
Vilken välsignelse "dator-mjukvara" är idag omprogrammering med USB-sticka, eller SD-kort

[magirus]

Hmmm, ha för mej att K 875/78 hade full ut relästyrt längdmätningssystem i Processor-utförande (dvs inte som den skördare som beskrivs ovan)
Den processorgrupp som jag dels studerade på min praktik i 2an samt senare jobbade i hade helt hystat ut de mesta av den styrningen för den va int så säker i funktionen. De blev allt från, citat " spisved till flaggstänger".

[akkamaan]

Hmmm, ha för mej att K 875/78 hade full ut relästyrt längdmätningssystem i Processor-utförande (dvs inte som den skördare som beskrivs ovan)
Den processorgrupp som jag dels studerade på min praktik i 2an samt senare jobbade i hade helt hystat ut de mesta av den styrningen för den va int så säker i funktionen. De blev allt från, citat " spisved till flaggstänger".

Det fanns ingen 875/78 "skördare" i originalutförande. Däremot är det möjligt att de första 78-processorerna hade relästyrning av process-logiken. Att det var elektroniskt logik innabar inte nödvänigtvis att det var en "intelligent" apteringsstyrning". Möjligen en logig som tippade i massafickan om kapdiametern var mindre än minsta timmerdimension. Samt att fallande-längd på timmer kapades kort om avsmalningen var stor....

[texas5020]

Körde vad som sas vara den första serietillverkade 250/706 processorn i början av 80 talet, den köptes begagnad så jag har inga belägg för det. Den var helt relästyrd men tydligen förberedd för datorstyrd aptering, kanske den gått som provmaskin tidigare ?