Byta inriktning, från flygtekniker till gymnasielärare?

[Janson1]

Ett annat vardagligt problem som jag tror rör flera skolor är datoranvändningen... Eleverna får ju disponera varsin "skoldator" under sina tre år. Den är tänkt som dels hjälpmedel för utbildningen och dels ett lockbete för att välja just denna skola (nu har väl alla skolor datorer?). Men jag ser att datorn bromsar utbildningen istället för att hjälpa, ungarna sitter och spelar, yuotubar, instagram, snapchat, heter det så? Ja dom gör i princip allt utom att göra skolarbetet. Jag är ganska trött på detta nu och det behövs en förändring... Kan man helt enkelt spärra dom här vanligaste spel och förströelsesajterna? Om jag fick bestämma så skulle alla klassrumsnätverk vara fria från spel mm och på dom allmänna utrymmena typ cafe, korridorer mm så är det fullt internet. Som det är nu kan vi inte ens ta ifrån dom telefonerna då dom påbjuds att använda dom till att dels fota sina alster för senare inskickning och dels för att ta reda på div info av skolkaraktär. Men rent tekniskt, finns möjligheten att filtrera bort allt det här ovidkommande bruset (Facebook, Youtube, snapchat, tinder mm.) på nätet? Nåt måste göras!

[Volvot24]

.

Du får väl smyga in en störsändare i nåt skåp... Som du givetvis inte känns vid.

Mobilkameran funkar ju ändå.

[tronde]

Men jag ser att datorn bromsar utbildningen istället för att hjälpa, ungarna sitter och spelar, yuotubar, instagram, snapchat, heter det så? Ja dom gör i princip allt utom att göra skolarbetet. Jag är ganska trött på detta nu och det behövs en förändring...

Du er åpenbart helt fersk i gamet...

Slike tanker blir stemplet som bakstreverske av de digitale yppersteprestene, og de vil hevde at det er du som ikke forstår å bruke digitale hjelpemidler på rett måte. Du vil aldri får svar på hva som er rett måte, men det er uansett du, og ikke elevene, som er problemet.

[Towil]

Akta pannan, välj dina strider.

Visst, det går att spärra sidor och filtrera. Men då bör man vara övererns på kommunnivå så att alla skolor gör lika.
Men att få bort youtube och facebook och liknande är nog att hoppas för mycket.

[Janson1]

Som ett alternativ är att byta skola till en högskola eller liknande där eleverna dels är äldre och dels mer intresserade och dom kanske tom. betalar för sin utbildning. Den förra skolan jag var på, flygskolan, där var det ingen som höll på så här och bytte bort undervisningen mot Youtube mm. Dom som trodde detta hade två alternativ, antingen sluta med Youtube mm eller sluta skolan och ev välkomna tillbaka ett annat år... Ett annat problem är väldigt stora klasser, vi är i dag 2 lärare på 30-32 elever där i princip 15 st vill/behöver hjälp individuellt mest hela tiden, speciellt vid praktiskt arbete. När jag gick i skolan var vi 8 elever och en lärare, han var väl inte jätteintresserad av oss men fanns där så fort jag behövde hjälp. I dag verkar det som "medelmåttan" av elever inte finns så utpräglat längre utan det är en eller två-tre elever som är riktigt bra medans resten precis klarar sig/klarar sig inte, vi har x antal F-varningar på det mesta för dom. På EL&Energi så funderas det faktiskt på att överge en stor del av dom digitala läromedlen och gå tillbaka till papper då det har visat sig att dom digitala läroplattformarna inte fungerar så bra, dessutom är dom dyrare än motsvarande läromedel i papper... Det finns flera helt nya uppdaterade böcker från ett par förlag som jag tror passar alldeles utmärkt. På fordonsutbildningen så har dom inte gått över till digitala böcker utan behåller pappersböcker och där förblir nog pappersböcker då dom också ligger i framkant rent teknik och tidsmässigt. Fordonseleverna är inte alls lika datorfixerade heller, dom måste oftast hämta sin dator om den behövs... Och där samlar vi in deras telefoner dessutom då dom inte behövs när man skall svetsa, banka, skruva mm. En stor fördel med fordon är att det bara är ca 10 elever så där har jag inga större problem att räcka till.

[Towil]

Är liknande här, några är intresserade resten är utfyllnad. Så det är inget unikt. Blir sämre för varje år som går. Man kommer längre och längre från hur något fungerar är nästan bara användare kvar inom elektronik.
Fordon är lite bättre där finns fortfarande hemmapulare kvar. Men alla lättmekade 740/940 är snart slut. Hur det blir sedan när bara CAN-buss generationen av bilar finns kvar åter står att se.

[tronde]

Det blir sannsynligvis ikke bedre med det første. Tidligere generasjoner har hver for seg hatt store teknologiske hendelser som inspirasjon. De som vokser opp nå, er født inn i et samfunn hvor alt finnes. De siste ungdommene som hadde en stor trigger, var de som opplevde starten av det kommersielle internettet på slutten av 90-tallet.

Mangel på interesse er drepen for all læring, og det er en sykdom som sprer seg over hele den vestlige halvkule. Selv tidligere østblokkland som tradisjonelt var sterke i klassisk matematikk og fysikk har problemer nå.

I Tyskland har problemet blitt så synlig at forrige forsknings- og undervisningsminster, Johanna Wanka, sier følgende:

„Es ist auch leider die Neugier verloren gegangen, wie etwas funktioniert, und das finde ich schlimm.“

https://www.heise.de/select/make/2016/4 ... 6405221573

[Volvot24]

.

Enda raka är ett lärlingssystem, i vart fall på yrkesinriktade linjer.
Med klar koppling till valt yrke. Gärna med bonus, typ betald praktik.

Elever med god studiemotivation, kommer att bli synliga direkt av vinstinriktade arbetsgivare och praktikhandledare, vilket förhoppningsvis leder till arbete, när ungdomen så vill, och känner sig redo att lämna forma ett eget liv.
Eller när arbetsgivare behöver arbetskraft.

- Att elever lullar på lektionerna med allt utom skolarbete, fick jag strax nog av.

Vara dadda för halvvuxna gymnasieelever slutade jag tidigt med.

Ett av leden i detta var att vid nytt moment i undervisningen klart ange vad som kommer i följande prov. Vad det omfattar o s v.
Under mina 15 år som yrkeslärare, delade jag aldrig ut läxor. Hade aldrig läxförhör typ Kaligula.
Däremot arbetsuppgifter, praktiska och teoretiska, att lösas på skoltid. Direkt kopplade till undervisningen för tillfället.

För elver som ville bli "godkända", på självvald nivå, blev det inte tid för så mycket lullande med annat under lektionstid, och de studerande kunde verkligen få mycket ledig tid, när skoldagen var slut.
Visst de som verkligen ville lyckas, och kanske inte alltid hade så lätt för sig, läste säkerligen på.

Är så som det funkar i arbetslivet.
En lastbilschaufför, svetsare, svarvare, elinstallatör o s v, lär ju inte bli gammal i yrket om det lullas med mobiler, instagram, facebook mm på arbetstid.

O andra sidan, en som jobbar på, slipper ta med sig jobbet hem, och blir ordentligt ledig. Ledig att göra vad denne vill.

Anser att vi matar elever med sked i mun, allt för mycket...

Visst det förekommer skolformer, t ex gymnasiesärskola, elever med särskilda behov o s v, men målet är väl ända att skolantiden ska leda till bl a självständiga individer.... förbereda för vuxenlivet o s v.
Och det lär det ju inte bli med sociala medier. Jag är av den bestämda uppfattningen att med dessa förlitar man sig på andra.
Vill arbetsgivare att det ska vara så?

Förstå mig nu rätt... Handlar inte om fakta- och kunskapsinhämtande o s v...



- Inser nu allt tydligare, att som icke längre arbetande, så är jag priviligierad. Därmed inte sagt att jag inte har fullt upp.

En riktigt fin solig höstdag... Skogspromenad, förberedelser för flera dagars jakt, nyss rökt kött mm mm.

Har fullgjort min gärning som lärare, under mer än 30 år... Och nu är det tid för annat.

.

[Volvot24]

.

Hur många elever som du undervisar, bedömer du, har förmåga och kommer att jobba inom det du undervisar i om t ex 5 år?

Nu vet vi ju att många inte alls kommer att jobba inom de områden de utbildar sig. Utfallet är inte så högt.

Men frågan är berättigad, i vart fall som
insitament varför man jobbar / jobbade som lärare. Om arbetsgivaren styr undervisningen på ett advekat sätt o s v.



Grundtanken med skolundervisning i samhället var ursprungligen delvis en helt annan. Nämligen att hålla barnen sysselsatta och borta från gatorna när industrisliseringen tog fart och dessa lämnades vind för våg. Som daglig förvaring. 6 dagar i veckan, eller mer.

Senare kom allmän och målinriktad utbildning, så som vi känner skolan i dag.

.

[Towil]

Som daglig förvaring. 6 dagar i veckan, eller mer..

På gymnasiet har det blivit mer förvarning. Det är ju fortfarande en "frivillig" skolform, men nu mera är det få som kan få jobb efter grundskolan som man kunde tidigare.

Sedan så ligger det mycket pengar i detta att ha kvar elever för skolorna får betalt per elev man har. Och kan man norpa elever från andra kommuner så kan men få mera pengar in till kommunen.

[Volvot24]

.

Skolan i dag, ser ut att ge kännedom om olika kunskaper, kanske inte direkt lärande.

Visst är det dock så att av elever som väljer ett visst program, så kommer ett antal att jobba med det som de är mottagliga för.
Om de prioriterar sin studietid o s v.

Skillnad när och om man får möjlighet att läsa / studera till ett yrke, för framtida försörjning.
Dessa studerande är oftast motiverade.
Kan ju bara se tillbaks på mig själv.

Ett lärarjobb i eftergymnasial utbildning, är något helt annat. Har bra erfarenhet av t ex dåtidens Lernia, kvällskurser o s v.
Där får man en helt annan respons. Mindre av elevvård o s v, vilket i o f s inte är fel,
men alla passar inte för det på heltid.

Känna att man räcker till, vilket är viktigt för välmående, inom alla arbeten.

Nu ska sägas att många lärare i grund- och även gymnasieskola, har som huvudsaklig självpåtaken uppgift, att vara "själavårdande", snarare än att vara ämnesundervisande.

Detta passade dock inte mig.


Väl värt med studiebesök på olika lärcenter.

Rekommenderas starkt.

.

[Volvot24]

.
En morot för jobb inom kommunal utbildning, var dock alla lov och arbetstiderna i övrigt.

Höstlov, jullov, sportlov, påsklov, sommarlov
och klämdagar i samband med röda vardagar.
Glömde säker något.

- Reglerad undervisningstid ca 15 - 23 lektioner (inte timmar) per vecka.

Tillkommer övrig tid för elevvård, fortbildning, förberedelser, möten mentorstider o s v.

Arbetstider mm inom eftergymnasial utbildning skiljer betydligt gentemot ovan.

.

[Towil]

Inte alla skolor som har feriearbetstid för lärare längre, utan många har 40 timmars vecka med semester att ta ut.
Sedan finns det inte heller någon reglering av hur mycket undervisnisngstid man har.

Där av att det är svårt att locka bra folk till att bli lärare finns inte mycket att locka med längre, verken hög lön eller mycket ledigt.

[Towil]

Eller man kan ju jobba på Scan med.

http://www.bonton.se/modules/bonton/fil ... 2019-10-31

[johan.eriksson]

Ni får testa att göra som man brukar säga om praktifjanter på verkstan, dom ska slås hårt, ofta och länge. Tills dom fattar eller försvinner.
Sen ibland kommer det faktiskt ut en riktig praktikant till verkstäderna med, men det är tyvärr mer sällan.