Kan det vara kilometerräknare med loopingkompensator till en flygande tunna?
Undra vad fina konsultkontoret på Kungsholmen med nyutexaminerade KTH:are skulle ha för att nyutveckla en sån där mackapär idag? 1 miljard kanske, exkl. latte-pauser.
Idag löser man ju alla problem med styrsystem och känsliga små microkomponenter. Man brukar dessutom programmera moderna maskiner med trial-and-error-metoden (prova sej fram) och sen säger man "nu funkar det"
Jag brukar säga. "ja , vad bra. Men HUR BRA funkar det?"
(tänk JAS-planet som plurrade mitt i en huvudstad. Eller hissbron på E4:an Södertälje 2002
https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6bron , som bevis på grov elektromekanik där vi numera inte klarar att öppna och stänga ett broflak i en
axel med hydraulik trots att man har hela sk manöverkontoret till förfogande
https://sv.wikipedia.org/wiki/E4-bron,_ ... ,_2017.jpg.
När man ser sån där äkta elektromekanik känner men vördnad för den tidens maskinkonstruktörer som numera dock ersatts av en
servomotor, en PLC och en trial-and-error-kille med Siemens-kepsen bak-och-fram.