Elektrolys-Rostborttagning

[Anders.B]

Det var många år sedan jag testade detta och hade väl förträngt det...men nu fick jag upp behovet av rostborttagning och i helgen ställde jag i ordning tre baljor med kombon kaustiksoda - 15 VDC - 5A - plattjärn - bromsdetaljer

Resultatet är ju underbart och det med minimal insats

Det jag funderar lite över är hur nyttigt det är att köra tillhörande skruvar i denna vätgasbildande process?

Vätgasbildning kan ge upphov till vätesprödhet hos fjäderstål och härdade detaljer vilket gör detaljen sprödare så att mikroskopiska sprickor uppstår.
Det ska kunna förhindras om detaljerna väteutdrivs.

Hur pass skadligt är det för skruvar och muttrar?
Och hur gör man enklast en väteutdrivning med det som finns hemma utan att köpa en industriugn?

[PeterR]

Intressant frågeställning.
Jag provade själv metoden nyligen, men valde istället s.k. målarsoda istället för kaustiksoda, just för att undvika problem.

[torbjorn_forsman]

Oavsett om man använder NaOH (kaustiksoda) eller Na2CO3 (målarsoda) så kommer ju vätgas att utvecklas när man kör en elektrolys där vatten är närvarande.

Det som avgör risken för vätesprödhet är inte om detaljen är härdad eller inte, utan det är stålets kolhalt. Händelsevis råkar de sammanfalla, så att kolstål som är härdbart (alltså med över ungefär 0,5 % C) också är känsligt för vätesprödhet. Legerade stålkvaliteter som är härdbara trots lägre kolhalt, behöver inte nödvändigtvis drabbas av vätesprödhet. Jag hittade en pdf-fil (tydligen från början en powerpoint som någon föredragshållare har visat) som säger en del om saken. Bifogar den här, ursprunglig länk är www.zincinfo.se/endast/documents/Vateforsprodning.pdf .

Det sägs att just problemet med vätesprödhet är orsaken till att skruvar med högre hållfasthetsklass än 8.8 sällan är elförzinkade. Så en tumregel är att massproducerade billiga saker som har haft någon slags elektrolytisk ytbehandling från fabrik, förmodligen är gjorda av ett stål som inte kan drabbas av vätesprödhet. Väteutdrivningen är en alldeles för långsam och dyr process för att kosta på i masstillverkning.
Men av allt att döma går det bra att göra väteutdrivningen i en vanlig hushållsugn, runt 200 grader i ett par dygn bör räcka.

[Trondos]

Jeg bruker også målarsoda, syns det er bedre å holde på med enn kaustisk soda. Bruker en 20l plasthink fra Shell, gammel 4A batteriladder, og en rull det kom svetstråd på som offeranode.

[Göran Ekman]

Några funderingar?
Förutom kaustik soda, och målarsoda så var det någon som använde vägsalt.
Har läst att man använde en zink plåt som offeranod.
Har ni alla andra som sitter på erfarenheter lust att del med er hur gör man elektrolys rostbortagning på bästa vis.
Göran i Björnarbo

[PerJohansson]

Använd inget annat än svartplåt, det är minst risk för att det bildas en massa otrevlig föreningar då. Borsta av den lite när det blivit för mycket rost på den så funkar det bättre.

[Anders.B]

Oavsett om man använder NaOH (kaustiksoda) eller Na2CO3 (målarsoda) så kommer ju vätgas att utvecklas när man kör en elektrolys där vatten är närvarande.

Det som avgör risken för vätesprödhet är inte om detaljen är härdad eller inte, utan det är stålets kolhalt. Händelsevis råkar de sammanfalla, så att kolstål som är härdbart (alltså med över ungefär 0,5 % C) också är känsligt för vätesprödhet. Legerade stålkvaliteter som är härdbara trots lägre kolhalt, behöver inte nödvändigtvis drabbas av vätesprödhet. Jag hittade en pdf-fil (tydligen från början en powerpoint som någon föredragshållare har visat) som säger en del om saken. Bifogar den här, ursprunglig länk är http://www.zincinfo.se/endast/documents ... odning.pdf .

Det sägs att just problemet med vätesprödhet är orsaken till att skruvar med högre hållfasthetsklass än 8.8 sällan är elförzinkade. Så en tumregel är att massproducerade billiga saker som har haft någon slags elektrolytisk ytbehandling från fabrik, förmodligen är gjorda av ett stål som inte kan drabbas av vätesprödhet. Väteutdrivningen är en alldeles för långsam och dyr process för att kosta på i masstillverkning.
Men av allt att döma går det bra att göra väteutdrivningen i en vanlig hushållsugn, runt 200 grader i ett par dygn bör räcka.

Intressant! Tack för pdf!

[torbjorn_forsman]

Några funderingar?
Förutom kaustik soda, och målarsoda så var det någon som använde vägsalt.
Har läst att man använde en zink plåt som offeranod.
Har ni alla andra som sitter på erfarenheter lust att del med er hur gör man elektrolys rostbortagning på bästa vis.
Göran i Björnarbo

Använd INTE någon form av salt i elektrolyten, då utvecklas giftig klorgas. Man bör också se till att sakerna man stoppar ner är fria från salthaltig smuts (ex. saltad vägsmuts).

Nu är det ju föremålet som avrostas som är anod och motelektroden katod i detta fall. Och det spelar ingen större roll vad motelektroden är av för material, så länge den är elektriskt ledande och inte löser upp sig i elektrolyten. Man bör såklart också se till att välja ett material som inte riskerar att bilda några giftiga kemiska föreningar (koppar, mässing, rostfritt, tenn, bly, brons, förnicklad eller förkromad järnplåt bör t ex undvikas). En fördel med att ha ett hårt material som t ex vanligt stål är att det är lättare att borsta bort de isolerande beläggningar som kan bildas. Ju större yta katoden har desto mindre kritiskt är det att hålla den ren.

[Volvot24]

Detta måste provas någon gång...

Går det att blanda i nåt, så det blir som en pasta att smeta ut på t ex del av bilskärm?

Och lägger katoden med plastdistanser emot plåten i pastan.

[Berserken]

Har provat med både kaustiksoda och bikarbonat tyckte båda funka bra

[qqq]

Detta måste provas någon gång...

Går det att blanda i nåt, så det blir som en pasta att smeta ut på t ex del av bilskärm?

Och lägger katoden med plastdistanser emot plåten i pastan.

Jag har för mig att en tapetklisterblandning har använts med framgång.

http://www.classicmotor.se/artiklar/exp ... itronsyra/

[tronde]

Det som er å finne om hydrogensprøhet og elektrolyse nevner at hardhet under ca. Rockwell-c 30 er OK. Det er det samme som i Torbjörns pdf. Spørsmålet er hvor hardt er Rockwell-c 30?

*

Dette med hydrogensprøhet er interessant. Jeg fant noe en gang (som jeg ikke finner igjen) om selvskjærende skruer brukt i bygninger. Det kom noen tilfeller hvor mange fasadeplater falt av bygget, og årsaken var at skruene hadde mistet hodet. Det var i praksis ingen belastning på hodet, og det var ikke korrodert bort. De fant ut at det hadde vært en elektrokjemisk prosess mellom skruehodet og platen som hadde presset hydrogen inn i skruen slik at hodet falt av.

Disse skruene var full-herdet. Etter dette funnet begynte de med å herde kun den skjærende delen av skruen slik at den delen som tok opp alle kreftene når den var montert forble uherdet. Da sluttet fasadeplatene å falle ned.

[Testline]

Varför tar ni bort rost med elektrolyter?
Industrin nyttjar :
Den metoden används som avfettning med NaOH och vatten som värms till ca 85-90 gr
och nummer växlar man även polariteten.

Ta bort rost var brukligt med 5% svavelsyra som bör vara 75-85 gr.
Det bildas inga porer. Ju varmare bad desto fortare sker avrostningen.
Går även med kallt bad men räkna med kanske 10ggr så lång tid minst. Även gravt rostiga detaljer funkar.

De som kör surzink metoden -galvanisering brukar använda saltsyra (HCL) men dels bildas klorgas men värre är att saltsyran avdunstar lätt och angriper all obehandlad järnplåt och allt organiskt material.

[braha]

Alltså:
Förutsättning: 10 l vatten i plastbalja och något av följande alternativ
1. Vilken mängd Kaustiksoda ska hällas i? eller
2. Målarsoda eller
3. Vägsalt
4. ?
I badet läggs okänsliga järn/stålbitar med gravrost, och kommer att användas med batteriladdare ute i fria luften.

Om el inte används, utan blandningen får lossa rosten själv (kanske med omrörning då o då), hur många gånger längre tid tar detta?

[torbjorn_forsman]

Utan hjälp av elektrolys, löser alkaliska ämnen inte alls upp rost. Salter (klorider) - spelar ingen roll om de säljs som vägsalt, koksalt elle r något annat - bidrar istället till att järnet rostar.

Om du nu använder något alkaliskt i elektrolyten - antingen natriumhydroxid (brukar kallas kaustiksoda i handeln) eller natriumkarbonat (målarsoda, kalcinerad soda etc), så är det enklast att prova sig fram och se hur mycket du måste hälla i vattnet för att få lagom ström och inte överbelasta batteriladdaren du matar alltsammans med. Det kan röra sig om kanske 20-100 g soda på 10 liter vatten.

Salt bör, som tidigare skrivet i olika trådar (troligen även denna) ABSOLUT INTE användas i samband med elektrolys, eftersom giftig klorgas bildas om salt är med i elektrolyten.
Se också i förväg till att järnbitarna är någotsånär rena och framför allt fria från salthaltig vägsm
För att slippa giftiga gaser bör man också se till att inte stoppa ner några andra metaller än järn i elektrolysbadet. Speciellt inte sådana som är kända för att kunna bilda giftiga kemiska föreningar (nickel, krom, koppar, bly, tenn osv). Ledningarna till järnföremålen bör alltså inte vara av koppar, använd hellre järntråd närmast elektrolysbadet. Och motelektroden bör också vara av järn. Ordna badet så det är lätt att ta upp och borsta av den när det blir tjocka beläggningar på den och strömmen minskar, vilket brukar hända då och då.