Ytfinhetsmätning

[magnushagg]

Hej, är det nån här som kan om ytfinhetsmätning?
Håller på med en motor och har fått av kolvrings tillverkaren att ytan ska vara
RpK 10-15
Rk 30-45
RvK 40-45
När vi mätar på vår lokala verkstad så får vi ett Ra-värde.
Vart kan man få hjälp å mäta så man får det i dom enheter som ringtillverkaren föreslår?
Eller går Ra-värden ”översätta” på nå vis?

[MekJan]

Fanns iaf för lite länge sedan skrapa med nageln på en yta med känd ytjämnhet och sedan på objektet ,hur det funkade i skarpt läge vet jag inte men nästa steg var väl profilmikroskop !

[fretchi]

Fann lite här, sida 7-10.
http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf

3.3.2 Ra: Arimetiskt medelvärde
Det aritmetiska medelvärdet av höjdkoordinaterna för de referenslängder som ingår i
utvärderingslängden. Ra-värdet är ett medelvärde av alla avvikelser från en rät
medellinje oavsett om avvikelserna är positiva (toppar) eller negativa (dalar).
Ra-värdet är relativt okänsligt för enstaka stora avvikelser, till exempel en hög topp
eller en djup dal, och anses därför ur mätsynpunkt som mycket stabilt. Det är en
lämplig parameter att använda när ytan inte har några speciella funktionskrav och
passar därför egentligen inte för den här studien. Dock ska man komma ihåg att ett
Ra-värde är mycket användbart då man vill jämföra komponenter från samma
tillverkningsserie och egentligen inte är ute efter att beskriva hur ytan ser ut. Vidare
är Ra-parametern fortfarande är vanligt förekommande i industrikretsar och kan
därför inte förkastas.

3.3.4 Rk: Ytjämnhetens kärndjup
Rk är djupet hos ytprofilen efter att de högsta topparna och de djupaste dalarna har
eliminerats.

3.3.5 Rpk: Reducerade topphöjden
Rpk är ett mått på höjden hos de toppar som eliminerats från kärnområdet

3.3.6 Rvk: Reducerade daldjupet
Rvk beskriver måttet på de repor som finns kvar i materialet under kärnområdet.
Dessa repor eller dalar kan binda smörjmedel och därmed minska friktionskraften i
en glidyta.

[skogsgurra]

Någonstans i hyllorna finns en Feinprüf ytjämnhetsmätare. Men har aldrig träffat någon som greppade det där. Den gamla (bakelit)likaren och en nagel verkar vara det som gäller. Fortfarande.

[magnushagg]

Ja det verkar ju som det finns lite kunskap i ämnet iallafall,
hoppas även på å få tag på nån som kan hjälpa mig mäta.

[magnushagg]

När jag googlade runt lite så såg jag på en youtubefilm att man kunde välja vilken mätmetod man ville använda
när man ställde in mätinstrumentet och där fanns att välja på metoden som jag var ute efter.
Dessutom så användes i filmen ett likadant instrument som det vi mätade med så det borde gå göra om med den ”rätta”
inställningen på instrumentet

[pextreme13]

Ra 0,4 till Ra25 på det klassiska viset


Skickat från min iPad med Tapatalk

[Orsa]

Vid en maskin är det praktiskt med en likare, eller även kallat en ytnormal, som man kan skrapa lite med nageln och man får en hyfsad bild om man är lika eller bättre än vad det står på ritningen.
På verkstan har jag en Mitutoyo SJ-301 som har en pick-up med en linjärmotor som drar en diamantnål i 20mm och dokumenterar detta. Man kan spara kurvan med alla olika mätangivelser på fil eller på pappersremsa. Eller bara läsa av direkt på displayen.
Sen har man olika några vitt skilda "metallkuponger" specialbearbetade kalibreringsytor med mätcertifikat i olika grovlekar. Säg att du ska ha Ra=0,8um. Då är det lämpligt att ta Ra=1,0um-kupongen /(inte Ra=3 eller Ra=0,1) och köra ett drag på den och "nollställa" instrumentet efter det.
Sen får man naturligtvis olika mätevärden om man mäter längs eller tvärs bearbetningsreporna, om det finns såna.
Olika angivelser är lämpade att använda utifrån vad ytan ska prestera, liksom framförallt hur den arbetats fram. Om det är en hygienyta (mitt område) som ska vara lätt att sanera eller om det är en last- och oljefilmsbärande yta. Med många mekaniska finbearbetningsmetoder typ polering med pasta kan man exvis få finfina mätvärden men man har en usel prestation då man "vikt ner" "alptopparna" och kanske även bakat igen "dalgångarna" med metall och pasta.
Inkörning/inslitning av nya råytor är ju nåt som alla vet som hört att man ska köra in en motor. Då minskar ytjämnhetsvärdet av att man sliter ner topparna och hamnar nere på en nivå där oljefilmen inte spräcks av högt yttryck över vassa toppar. Det finns säkert ytangivelser som är särskilt lämpliga för att specificera ytfinhet efter olika behov.

Motorytor, material, friktion och smörjning (tribologi) vet jag absolut inte någonting om vill jag säga eftersom Orsa har skolat spetskompetens på området (newsotech.se) som löser de mest krävande problem åt bl a NASA/EASA och formel-1 stall.
https://www.dt.se/artikel/uppfinning-fr ... s-rymdfard
https://www.dalademokraten.se/artikel/s ... andviken-1