I en Örn SK som finns i släkten (äldre modell, lär vara från 30-talet, den
saknar "hyllan" ovanpå spindeldockan), har uppenbarligen något havererat i den nedre växellådan en gång i tiden. Ett av kugghjulen är bytt, och ena axeln är något krokig. Men den har gått för hobbysvarvning i det skicket de senaste 55-60 åren, dvs sedan innan jag var född. Någon gång omkring 1990 fick den nya packboxar för växellådans axlar, innan dess var den helt tom på
olja sedan ingen vet hur många år. Tror det blev nya
kullager samtidigt.
Det finns mycket goda anledningar för en maskintillverkare att inte speca härdning av
kugghjul i onödan.
Om man inte härdar kugghjulen så kan man fräsa kuggarna helt färdiga och behöver inte göra en extra arbetsoperation med slipning efter härdningen (alternativt ta risken att få sämre precision i växeln för att materialet har slagit sig vid härdningen). Dessutom blir ju det ohärdade materialet segare, så risken för kuggbrott vid en plötslig stöt är mindre.
I den här svarven är ju kugghjulen dimensionerade nästan lika grovt som kugghjulen i en bilväxellåda, men den effekt som ska överföras är inte ens en tiondel av vad bilväxellådan måste tåla. Så det är ingen tvekan om att livslängden blir gott och väl tillräcklig även med ganska mjukt material i kuggarna.
.
