Hidsmekoleks mer eller mindre seriösa projekt i bild.

[magloman]

Den där är nog tillverkad innan CE Johansson gjorde sitt intåg för industrin. Så troligen passar inte bitarna på en annan motor.

Härligt att se dina fina lösningar och grejer En ynnest att få se

[Sparrow]

Husse börja med de små bitarna, jag behöver min skönhetssömn.

[rospigg]

Det vore på sin plats att ställa frågan till en rättrogen tysk ingenjör varför de i fridens namn använder tumgängor i sina grejer!

[HVA59]

Nu jäklar! Roligt att se framsteg med denna udda motorn! Den ser ju ut att vara ganska fin invändigt förutom de slitagen du rättade till

[magnusk750]

Alltid lika imponerad av människor som kan bearbeta. Själv kan jag montera...

[torbjorn_forsman]

Det vore på sin plats att ställa frågan till en rättrogen tysk ingenjör varför de i fridens namn använder tumgängor i sina grejer!

1910 var metriska gängor ett ganska nytt och ännu rätt ostandardiserat påfund (man hade ännu inte kommit överens om gängstigningar mm). Det var whitworthgängor som var det mest gångbara och standardiserade i de flesta länder, även Tyskland, då.

[rospigg]

Javisst. T.F, men min tanke var att man inte alls skulle tala om för den rättrogne av vilken årgång maskinen är.
Tüskarna är ett strikt metriskt land idag, förutom järnvägen som är 4 fot och 8 1/2" mellan rälerna.

[Hidsmekolek]

Jo, det verkar faktiskt vara whitworthgängor (även om jag skrev unc igår.. )

Tog en titt på drivningen till magneten idag, behövdes lite pyssel här åxå.
Här kan man ana att regulatorn inte suttit fast på axeln, dreven har bottnat, är en blank yta i botten på kuggarna..

Medbringaren till magneten var iallafall uppglappad på axeln, osäker på om denna är original, lite för grovt tillyxad jämfört med resten.


Svarvade ur för en tunn bussning, verkar som den är gjord i två bitar och hoplödd på nåt vis?
Tydlig färgskiftning och märktes på spånornas karaktär när stålet gick över skarven.

Bussning på plats, ganska trög att skjuta på för hand nu.

Provmonterat för att kolla funktion, och lite frågetecken om märkningar att reda ut.
Tex dom här strecken?

Jodå, då linjerar dessa åxå.

Samtidigt hamnar den stansade nollan på kamdrevet rakt mot vevaxeln.

Som åxå har en nolla stansad på drevet så att kolven hamnar i övre dödpunkt!

Så var det löst!
Passade på att dra ihop vevhuset för att kolla om det ska ligga packning mellan halvorna..
Då dom håller fast ramlagerhylsorna är ju tjocklek på eventuell packning synnerligen intressant..

Verkar som det ska ligga en packning på ca 0.25-0.3 mm mellan halvorna vad jag kunde mäta mig till.

[tronde]

Tüskarna är ett strikt metriskt land idag, förutom järnvägen som är 4 fot och 8 1/2" mellan rälerna.

Normalspor er definert som 1435 mm i den metriske delen av verden. Det er ikke helt likt med 4 fot og 8 1/2" som brukes hos de andre

Forøvrig har man gått over til å bygge normalspor som 1437 mm +/- 2 mm for høyhastighetstog i Europa. Gjelder også Sverige.

[QV_]

4 fot = 48 tum

4 fot 8½" = 56,5 tum x 25,4 = 1435,1mm

Sen måste man mäta på samma sätt mellan /CC eller ytter....

[Mikkel]

och som en minnesregel att normalspårvidden är 1435 mm så var år 1435 året för sveriges första riksdag i Arboga

[tronde]

1435,1 er jo bare et tall. Nå fant de vel ut at det å ha 0,1 mm presisjon i akkurat den avstanden var tåpelig, så det ble 1435 i vår del av verden.

Problemet med metrisk eller tommer er først når man bruker tommer som grunnlag for multipler slik vi gjør med millimeter. Hvis noen finner ut at en gitt avstand på 25,4 mm er er akkurat passe, betyr ikke det at den avstanden er tomme-basert, selv om det er akkurat 1 tomme.

Det er mange ting som fortsatt er basert på tommer. Alle gjenger for vannrør er tommer. Bits er 1/4". Det betyr ingen ting i praksis, for vi klarer helt utmerket å måle 6,35 mm. Feste for hylseverktøy er 1/4", 3/8", 1/2", 3/4", 1" og så videre. Ingen problemer der heller, for det er bare et tall.

Stativfeste for fotoapparater var 1/4"-20 Withworth. Nå er de 1/4"-20 UNC med dårligste toleranseklasse slik at de er bakoverkompatible med gammelt utstyr som har Withworth.




Jeg har også en veldig sterk mistanke om at disse er basert på tommer.




Standarden sier 19 mm senteravstand, men Schuko ble laget for å passe sammen med u-jordede kontakter. For 100 år siden var ikke millimeter så utbredt, og 3/4" (19,05 mm) er en gammel standard for senteravstand. De 5/100 forsvinner uten problemer i produksjonsfeil og toleranser.

Jeg har noen veldig gamle u-jordede plugger med splittede pinner. Der er pinne-diameter 3,9 mm. Med rom for toleranser passer det mot 0,15" (3,81 mm) som opprinnelig standard.

I dag er vel pinne-diameter 4,8 mm.

[torbjorn_forsman]

4 mm fjädrande stift på stickproppar med 6 A märkström (förekom i Sverige fram till någon gång på 60-talet) samt på banankontakter som används i labbsammanhang , 5 mm massiva stift för 10/16 A märkström.

Än idag måste vägguttag vara gjorda så att 4 mm stift passar utan att glappa.

[Hidsmekolek]

Mer Deutz! Tror jag fått till kamskiva/regulator/magnetdrivning så då tar vi en titt på vevpartiet.
Kolven ser bra ut.

Tog några tag med ett fint bryne på kolvringarna för att dom att hålla olja och därmed täta lite bättre.
Gjort så här på några motorer sista åren, på min Solo H2 som blårök ordentligt och slog igen stiftet med olja efter nån timmes drift upphörde i princip oljeröken helt och motorn kan stå och puttra på 4-500 varv en hel dag utan att gegga igen stift!

Vevaxeln på ett par bockar, putsat upp vevtappen lite grann.
Ramlagren lämnades utan åtgärd, kanske lite stort spel men att försöka få av svänghjulen som sitter på kona gjorde att det kändes som överkurs.


Blev några timmar med fil och skavstål på vevlagret, testade även "time saver" slippasta till babbitslager.
https://www.modeltford.com/item/TIMESAV-Y.aspx
Köpte en burk för några år sen, knappt provat förrän nu och visst det funkar men "guaranteed not to embed" mnja..
Nog blev det slipmaterial kvar i ytan på babbitsen så jag fick skava rent ytan på hela lagret efter experimentet.
Till slut blev det iallafall ganska bra passning så nån timmes jobb sparade jag nog in.


I detta läget kändes det som att det började bli dags att peta ihop bottendelen!
Först ihop med regulator/kamskiva/magnetdrivning.

Sen ihop med vevpartiet.


Ordna till en plåt så blocket står stadigt när veven ska i.



Lite trixigt att lyfta ihop men det gick bra,

På med underdelen av vevhuset.

Och under detta sitter motorfoten/bränsletanken.

Rengjort och tillverkat en ny bottenplugg.


Bara att vända motorn rätt och lyfta ihop.

Börjat titta på topplocket, ska nog mest vara rengöring och ventilslipning där.

[jpd]

Tog några tag med ett fint bryne på kolvringarna för att dom att hålla olja och därmed täta lite bättre.
Gjort så här på några motorer sista åren, på min Solo H2 som blårök ordentligt och slog igen stiftet med olja efter nån timmes drift upphörde i princip oljeröken helt och motorn kan stå och puttra på 4-500 varv en hel dag utan att gegga igen stift!

Berätta mer - hur?
Lösa ringar eller? I vilken riktning bryner du?