OK,
Nedböjnignen mäts mellan stöd punkter, eller mellan infästning och last...beroende på konstruktion.
Då det gäller nedböjning så är den linjär ( direkt proportionell ) mot kraften . ( om man dubblar kraften, dubblas nedböjningen.....så det är lätt att "verifiera" praktiskt. Lasta 100kg, mät nedböjning, lasta 200kg mät nedböjning, den ska då vara dubbelt så stor andra gången.)
Formeln för balk med last mitt på ser ut så här. Nedböjning, f = F L³ / 48 E I
( F = kraft, L= längd, E= E-modul, I = tröghetsmoment)
.....vad man också kan se är att nedböjningen också är proportionell mot kubiken på längden.... det betyder att en balk som är dubbelt så lång böjer sig 2³ = 8 ggr mer, för samma last.
nedböjning är också omvänt proportionell mot E-modulen, det betyder att när E-modulen minskar ökar nedböjningen. ( ex när man byter från stål till aluminium, så ändras e-modulen ca 3ggr lägre.....det gör att nedböjningen ökar med ca 3ggr för samma last och form på balken.)
Nedböjnigen är som regel det som sätter gränsen....långt innan späningsnivåerna i matrialet blir höga, så det är troligen ingen risk att det "kollapsar" bara för att det är 1/300 i nedböjning, speciellt när det gäller långa smala balkar......du får troligen närma dig ca 1/30 innan det riskerar ske ( OBS detta är ingen "regel" bara en ungefärlig bedömmning/uppskattning av mig ) men man vill inte dimensionera med utböjnignar under 1/500 för den skull. (eller vad nu aktuell norm säger)
När det gäller någon ting jag använder för eget bruk, skulle jag provlasta med 1,5 ggr den tänkta maxlasten, för att vara säker på att allt håller ( = inspektera och kontrollera så inga permanenta förändringar/skador skett) , inkl. fästen i väg mm och sedan ganska tryggt kunna använda den med tänkta lasten, som då är lägre....ofta mycket lägre.