Bygg rocket mass stove heater.

[jonnordvall]

Då vet du ju att ditt energibehov vid fem grader minus är 24 kWh. Dvs ca 6 kg ved om du har 100 procent verkningsgrad. Vilket Man inte har. Men MINST 6 kg ved per dygn. Vid den temperaturen iaf.

[wille_89_]

Då vet du ju att ditt energibehov vid fem grader minus är 24 kWh. Dvs ca 6 kg ved om du har 100 procent verkningsgrad. Vilket Man inte har. Men MINST 6 kg ved per dygn. Vid den temperaturen iaf.

oj de va amycke ved. aja vi får se när pannan är klar. ska till garaget idag tänkte lägga cement runt t röret som sticker upp innan domen. deär välenbraide omden nu skulleoxideramed åren av värmen?= sen kör jag en kapad luftkompressor tank över som dome

Wille: här finns ett stort problem, jag tror aldrig du riktigt förstått det här med verkningsgrad, energi, vridmoment mm. sådant där som styrs av naturlagarna, man kan inte göra genvägar där. Men eftersom inget av dina tilltänkta alster (vad jag tror) har kommit så långt att dom funkat så har du inte heller fått den här aha-upplevelsen att tusan är det så här det blir nu... En av naturlagarna är att det tar längre tid att värma upp en tung spis än en lätt dito samtidigt som den tunga är varmare längre efteråt än den lättare dito. Sen energibehov finns något som heter, dvs hur mycket energi tex. din husvagn behöver per timme, per dygn (per tidsenhet) för att hålla dräglig temperatur inomhus. Kommer du ihåg ett av dina första värmealster, en H4 lampa i ett rör ihop med en datafläkt, det blev ju "skitvarmt" det skulle räcka till hela husvagnen... Som synd var tror jag aldrig det blev testat? Nu har du kommit så långt att du faktiskt har energimässigt hittat en utväg som skulle kunna tillgodose din husvagns värmebehov: en eldspis av något slag. Så, försök att få till den och se vad de blir i värme, vedåtgång, avgaser mm. Detta är skrivet i välmening, jag hoppas verkligen du når fram denna gång så du får dom här aha-upplevelserna som faktiskt behövs...

men jag är påläst på ångmaskiner och energi lagar osånt och vridmoment förstår jag helt med, men visst jag har säkert mycket att lära.

[wille_89_]

Sätt igång o bygg nu Wille.
Tänk på att om du har för långt o klent rökrör som går runt i husvagnen så blir det svårt med draget.
Sekundärluft är viktigt och gör som Torbjörn skriver.

Var medveten om riskerna för CO förgiftning.

Ja jag sätter en secundärluft där i mitten av t töret där torbjörn skrev då har jag ett primär intag där veden sälngs ner , ett secundär intag och själva skorstenen
läste artikeln om vedpannan intressant.

[perraiskogen]

en har du även detta med konvektionsyta i rören. Den ytan som kan överföra värmen från rökgaserna till själva "kaminen".
Har du ett smalt rör, får du dels höga rökgashastigheter och liten värmeupptagande yta.
Har du ett rör som är inv-dia på 3cm så har du en yta på nästan 94 cm2 per meter rör och en rökarea på ca 7cm2.
Ökar du till ett rör med inv-dia 6 cm blir följande. nästan 188 cm2 per meter rör rökarea på ca 28cm2.
Ökar du till ett rör med inv-dia 10cm blir följande. nästan 314cm2 per meter rör rökarea på ca 78cm2.

Detta är bara ett par räkne exempel på hur stor skillnad det blir med olika diametrar på rör.
Ju långsammare du kan få rökgaserna gå och ju större yta dom har att avge värme på destå er effektivare blir den.
Är därför man sätter in turbulatorer i rökgångarna på pannorna om man får för höga rökgastemperaturer, så man på det viset bromsar ner hastigheten så rökgaserna hinner avge mer värme.

[TE-RIK]

en liten fråga bara: hur stor blir den värmelagrande massan runt rökgångarna? hur lång "rökkanal" totalt? vad blir vikten? det är väl massan som jag förstått som är den stora faktorn. tex. värma upp en kubik "massa" eller 5 kubik "massa" och dess olika värmehållningstid.....

[63an]

Ja livet består av fantastiska objekt

[wille_89_]

jag vet men ajg vill ju inte att rökröret ska va för brett så avgaserna bara åker rakt ut direkt utan att göra någon nytta?
får faktiskt ens knappt plats med 40mm fyrkants rör nu som rök rör som går i en spiral runt domen. nu är de bara rökröret kvar som ska svetsas sen ska de hällas sant i till toppen av kanten på målar hinken efters att rökröret ska ligga löst i sanden så service underlättare. sen ska domen isoleras med, antingen med cement eller glasfiber och en liten platta längst upp så man kan koka mat '

rökröret ska gå som en spiral runt i sanden kopplat längst ner på domen oc hse nmynna ur målar hinken och 90 grader ner mot marken för att sen igen vända uppot så rökgasenra tvings bli kvar och kan avger mycket värme, funderar på att dra rökröret sen runt hinken utanför med och mura över hela röret för att ytterligare massa ska kunna fånga upp värmen

[bonnen513]

Det ser ju bra ut.

[igelkottar]

Grattis i efterskott Bonnen

[doc2]

Jag undrar om du byggde rätt, lite svårt att avgöra från bilderna.

Vet inte om det finns en vedertaget exakt definition på ”rocket stove”
För mig är grundelementen det vertikala bränslemagasinet, lufttillförsel från underkanten av bränslemagsinet, brännkammare/skorsten på motsatta sidan luftintaget sedan en skarp böj, oftast uppåt för att skapa riklig turbulens.
För mig är hela detta ”grunden”
Därefter finns det åtgärder för att ytterligare förbättra prestandan. Till detta tillhör att brännkammare och röret efter böjen isoleras för att förbränning ska kunna ske på hög temperatur under lång tid.
Förbränningsprocessen slutförs efter böjen. I sin enklaste variant nyttjar man sedan de heta avgaser genom att sätta en gryta över.
Min badtunna har en liknande konstruktion. Förbluffande nog en väldigt rent förbränning nästan genom hela förbränningsprocessen. Efter uppstart närmast helt osynlig rök från skorstenen.
Ytterligare anmärkningsvärt att förbränningen blir så rent även om hela kaminen gjort an aluminium är ju nedsänkt i vatten och väggarna rejält kylda.

”Massungnen” är det som konstruktiv följer för mig efter brännaren som beskrivits ovan. De heta gaserna tvingas neråt igen i en stor trumma, oftast oljefat i de stora konstruktioner man har sett på tuben. (Uppkapat kompressor hos TS) Ovansidan tjänar då som stekhäll. Avgaserna ska på vägen ner kylas så att detta bidrar till draget. Vet inte om detta kan fungera i verkligheten. De delvis kylda avgaser lämnar sedan den stora trumman i nederkant och kan därefter ledas genom ett långt rör genom en massa som kan tar upp restvärmen.

På TS bilder ser det inte ut som avgaserna tvingas upp i röret i mitten av den stora trumman för att sedan ledas vidare från nederkant. Kanske bara sett fel.

@Torbjorn. Jag tror inte att man kan riktig prata om sekundärluft hos dessa kaminer. Sekundärluft är ju ett begrepp för att beskriva förbränning vid klassiska eldstäder. Kan skriver mer vid annat tillfälle. Blev ett långt inlägg redan

[torbjorn_forsman]

På tal om badtunnekaminer så finns det väl ofta någon form av inmurning (eldfast tegel eller liknande) i dem?
Sent i höstas gjorde jag ett försök att mäta rökgastemperatur på en sådan, fick inga särskilt pålitliga mätvärden med IR-termometer mot blankt rostfritt rökrör, men jag tro mig kunna säga säkert att rökgastempen var minst 550 °C.

[fretchi]

På tal om badtunnekaminer så finns det väl ofta någon form av inmurning (eldfast tegel eller liknande) i dem?
Sent i höstas gjorde jag ett försök att mäta rökgastemperatur på en sådan, fick inga särskilt pålitliga mätvärden med IR-termometer mot blankt rostfritt rökrör, men jag tro mig kunna säga säkert att rökgastempen var minst 550 °C.

Inte i dem jag sett. I farsans tunna är det bara en låda med lucka på ovansidan i ena änden och rökrör i andra, med några konvektionstuber emellan. Eldar man hårt i den ser man rökgastempen i pipans mynning från altanen så där är förbränningen också ganska rökfri

[doc2]

Inget tegel i min badtunnekamin heller. Blank aluminium och dessutom vattenfyllda konvektionsrör rakt igenom elden. Hela brännkammaren är under vattenlinjen.
Ska prova att mäta rökgastemperaturen imorgon när de ska badas
Reglering av förbränning sker genom att locket förskjuts. Elder man hård börjar vattnet koka strax vid vattenlinjen i skorstensdelen. Vilket ger en hint om temperaturen.

Min theori bakom varför det brinner så pass rent är att det blir en slags egenreglering mellan ”primärluft” och ”sekundärluft” i eldzonen. Eftersom luften släpps in underifrån/från sidan så stiger en del uppåt och blir primärluft och gör det som primärluft gör, nämligen tända på och förgasa veden. Eftersom det inte kan bli hur mycket som helst som stiger upp blir det en självbegränsning i detta. Resten av luften passerar under, blir upphettad av och ger syre till glödbädden samt beblandar sig med de nedstigande vedgaser. Därefter sker slutförbränning inte helt olikt en underförbränningspanna.
(Därav min invändning mot klassiskt ”sekundärluft” det går inte riktig att skilja åt i den typ av kamin)
Ner man tittar i vedmagasinet ser man att vedklabbarna brinner endast i den nedre delen. Man kan öka effekten till en viss gräns genom att öppna lite över vedmagasinet och därmed släppa till lite extra ”ren primärluft”

Enda gången det blir problem om man försöker elda med övertorr byggvirke. Då kan det ryka som en Ånglok.

[Janson1]

Jag funderar också... Som det ser ut på bilderna så är det ett nerljutet T-rör där rördelen uppåt har fått en mössa, men jag ser inget utlopp i cementen och det verkar som hetgaserna går rakt igenom istället för att gå upp och vända och sen ut via hål i betongen som inte finns och sen ut via skorstenen som ligger i botten? Samtidigt så bör det väl finnas en stopp-plåt i röret som tvingar gaserna uppåt och sen neråt igen via dom icke existerande hålen i cementen/utloppsdelen på T-röret? Förståeligt? vete tusan...

[David, Luleå]

Det ät ju uppkapat hål längst nere i ”tunnan” där ska ju röken ut enl TS beskrivning i rökröret som ska gå nåt varv runt det hela i hinken som sen fylls med sand.

Ska bli kul att se fortsättningen.