Den som väntar på något gott, gör själ i att förverkliga det.
Ty du skapar din egen lycka.
På somrarna åkte jag som liten, till min mors föräldrahem.
I det stora amerikanskinspirerade sekelskifteshuset (18-1900-talet), vilket hade sina orsaker i att morfar var timmermansbas i Bronx, fanns ett rum som jag drogs till, som en magnet.
Rummet var min morbrors, vilket jag förövrigt hade fått stränga förmaningar att hålla mig undan ifrån. Men vem öppnar inte dörren in till paradiset?
Det var ett rum, nää, snarare en skattkammare av upplevelser och fantasiers boningar.
Bland annat fanns det där en ”oändlig” himmel av modellflygplan, vilka hängde på olika höjder, i var sin livlina/sytråd.
Efter att jag tyst smugit mig uppför den stora halltrappan till vindsvåningen och försäkrat mig om att ingen kände min existens, satt jag så försiktigt handen på vredet in till det förbjudna rummet. Med ens, föll jag ut i historiens himlar, där allt från Röde Baronens tredäckare till flying fortrest, tyckets få liv.
Senare i livet förstod jag varför han varit så sträng med att dela med sig av sin värld, då även jag byggt modellflygplan och haft ”halvmetrar” i dess närhet…
Denna ”fnulande” kärlek och djupa intresse för att sätta ihop och/eller skapa sköna ting, har växt sig starkare med åren som gått.
Till skillnad mot mitt tidigare ”vaktande” har en djup vilja i att dela med mig av min upplevelsevärld, infunnit sig.
Samma vilja gällde mitt första riktiga Järndrömsinköp, som dessutom, givetvis var målad med starka influenser från mitt ”modellande”.
Viljan var att visa ”hela världen”, denna fina
lastbil och vad passar då inte bättre än en utsiktsplats, ett vattentornsberg.
Visst fanns det där en snirklig asfalterad väg upp till denna plats, men då jag bestämt mig för att vårda mitt ”barnasinne”, tog jag den för en terrängbil, själklara vägen genom skogen.
Ehuum, eller snarare upp genom skogen.
Som synes är stigningsvinkeln rejäl, men om viljan är stark så…
Nåå, väl uppe på ”Världens altare” förevigades så mitt verk, visst gör han sig bra i naturen, den lilla skogsbilen (mindre än 2 meter bred och 6 meter lång)?
Han är duktigt vacker från alla sidor, eller hur?