Den lokale Ford/NH representanten visste inte ens vad
kavitation var, och tyckte att det nog minsann var korrosion jag menade. Orginal-Ford/NH-glykolen Ambra(?) borde dock fungera, men man bör nog dubbelkolla så att man får varianten som funkar med materialen i äldre traktorer (eller hitta servicetekniker som har bättre koll, jag tror att personen jag pratade med bara var säljare).
Bättre svar fick jag i min konversation med Arom-dekor Kemi, stora på glykol men relativt okända för gemene man.
Den korta sammanfattningen:
- Undvik moderna OAT-glykoler i äldre motorer, de är inte gjorda för de materialen.
- Kvaliteten på inhibitiorer skiljer sig enormt, viktigt att välja glykol av hög kvalitet för att motverka kavitation.
- Följ bytesintervaller.
- Blanda i tillräckligt med glykol, även om den inte fryser så är korrosions- och kavitationsskyddet beroende av minst 33% helst 50% inblandning.
- Om möjligt, använd fordonets orginalglykol eller motsvarande produkt.
- Om möjligt, använd avjonat vatten (batterivatten).
Som allmän produkt fick jag rekommenderad AdProLine Glykol 774C OEM Blå
grön som är en äldre typ av glykol med bra
skydd mot kavitation som funkar med materialen i äldre fordon.
Min egen observation är att det är långt ifrån trivialt att lista ut vad "motsvarande produkt" är, och många rekommendationstabeller (Agrol mfl) verkar vara ute och cyklar som rekommenderar moderna OAT-glykoler till gjutjärnsmotorer!
Så om vi kan få vettig information från lokale Ford/NH-representanten att glykolen de vill sälja funkar med materialen i äldre traktorer så blir det nog deras glykol, annars blir det AdProLine 774C glykolen då den är lätt att handla här i Umeå.
Just när det gäller inhibitorer så är det långt ifrån trivialt att bara gissa sig till hur bra en glykol är:
Generellt när det gäller problem med kavitation är det viktigt att välja en kylarglykol av hög kvalitet eftersom dessa glykoler har ett bättre skydd mot kavitation än lågkvalitativa billiga glykoler.
Det som skiljer en bra glykol från en mindre bra är uppbyggnaden av korrosionsinhibitorerna i glykolen. Mängden inhibitor i en koncentrerad kylarglykol kan variera mellan 3-9%. Viktigt att notera att det är inte mängden inhibitor som är avgörande om det är en bra glykol eller inte utan det är inhibitorns kvalitet som är betydelsefull.
Angående materialkompatibilitet och produkter lämpade för äldre maskiner:
De problem som kommit oss till del genom åren är påverkan på packningar/tätningar med
läckage som följd. Tyvärr har jag ingen information om exakt vilka material som är extra känsliga när vissa ”moderna” glykoler (OAT-formulering) används i äldre maskiner.
De flesta kylarglykoler på marknaden idag är formulerade för att skydda framförallt aluminium mot korrosion därför rekommenderar vi Glykol 774C till äldre fordon där aluminium inte är den vanligast förekommande metallen utan istället gjutjärn.
Glykol 774C ger även ett bra skydd för aluminium men livslängden på glykolen är då inte lika lång som för andra typer av glykoler med andra korrosionsskyddsinhibitorer.
Har ingen detaljerad information kring kavitationsskador men viktigt är att använda en högkvalitativ kylarglykol och rekommendationen är att, där det är möjligt, välja fordonets originalglykol eller motsvarande produkt.
Generellt när det gäller metaller så ska man undvika zink i möjligaste mån.
Något som har blivit högaktuellt den senaste tiden är att det från motortillverkarna ställs krav på att späda koncentrerad kylarglykol med avjoniserat/avmineraliserat/batterivatten och inte använda kommunalt vatten.
För att kontinuerligt ha ett bra korrosionsskydd, skydd mot kavitation och sprängning bör glykolhalten inte understiga 33%.
Så, ett långt ifrån trivialt ämne. Många verkar ha snöat in sig på just frostskyddet och har åsikter/rekommendationer baserat på det, men korrosions- och kavitationsskyddet är även det väldigt viktigt speciellt på dieselmotorer. Och det är just de bitarna som verkar ge upp med tiden som jag förstår det, vilket innebär att faktumet kylarvätskan inte fryser är inget bevis för att man kan strunta i att byta den!
Akronymsoppan som används för att märka de olika glykolvarianterna verkar inte göra saken enklare, speciellt inte parat med målande beskrivningar som "rekommenderas till alla
kylsystem" etc. Jag kan väl lugnt säga att mitt förtroende för flertalet stora aktörers rekommendationstabeller har fått sig en rejäl törn när jag har grävt i det här. I många fall borde de säga "vi har ingen passande produkt" istället för att rekommendera något som kanske fungerar för stunden men i längden innebär raserad maskin...