Får ursäkta, men jag ritar vägar dagarna i ända..
Jo, duken har i vanliga fall när placeras på rätt ställe stor betydelse för bärigheten, i detta fallet kommer den även hjälpa till, dock är risken överhängande att duken blir sönderriven i och med att den ligger så nära ytan, för att sedemera komma upp i dagen. Nått som jag personligen inte uppskattar estetiskt.
Dukens uppgift är att fördela ut den kraft som kommer ovanifrån över en större yta. Detta betyder att sämre massor kan bära en större last. Samtidigt så överförs även kraften via
dragkraft, vilket betyder ovanpåliggande massor hjälper till med att hålla duken på plats och minska belastningen på den dåliga marken under duken ännu mer. I ditt fall skulle man kunnat se duken som ett mycket brett
twindäck med bredden 10 meter. Dock så är det en balansgång gällande vikten av tillfört material och undergrundens bärighet och konsolidering mot långtida sättning, vilket är vanligt förekommande i leror.
Duken har även en uppgift att fungera materialskiljande vilket betyder att dålig
jord ej kan flyta upp till de tillförda materialen såsom bergkross.
Ett stabilt dike får du genom att anlägga ett dike med en släntlutning som understiger materialets rasvinkeln dvs. som tumregel flackare än 1:1, samt med en dikesbotten med minsta längslutning om ca 0,7 - 1 % för vattenavrinningens skull. Dikesbotten skall placeras minst 30 cm under terrassens botten om man väljer att inte dränera. En duk som man gömmer under 30 cm jord i ett dike kommer enligt min mening inte ha en stabilicerande verkan, har diket för brant släntlutning kommer jorden att ramla av duken och denna kommer komma fram i dagen.
Man belastar ibland blivande vägbanor, oftast vi förekomst av lera, med last för att jordarter med dålig konsolideringsgrad skall konsolidera sig, dvs. sätta sig för att förhindra kommande sättning efter att vägen är byggd. Man gör detta för att påskynda en sättning, som i lera ofta tar väldigt lång tid, inte ovanligt med 1 meter sättning över 100 år. Förkonsolideringen kompletteras ofta även med vertikaldrän så att det vatten man pressar ut skall ha en kort väg ut ur materialet.
Ibland vill man inte förbelasta jorden utan väljer då i stället att kompensationsgrunglägga eller använd sig av lättfyllnad.
En jordart är ofta förkonsoliderad, dvs. förbelastad, denna grad av förbelastning beror på jordens egentyng dvs. ökar ju längre ner i jordlagret man kommer, yttra faktorer så som historisk belastning, hur den avsatts, porvolym osv.
Efter konsolideringen kan man säga att sättningen har stabiliserat sig, dock kan du vid fel jordart även få andra fenomen såsom skjuvbrott i lera.
Kör hårt, jag är nyfiken på om det kommer att hålla över längre tid.
Bl.a något som såg ut som det en gång i tiden varit en lämsats till en kort treaxlad grusbil inklusive baklucka! 
