Jag är inte påläst i ämnet och kan säkert blanda ihop vetenskapliga begrepp på ett felaktig sätt.
Men om man skall se saker ur ett icke vetenskapligt perspektiv och fundera på varför folk diskuterar
flöde istället för kraft. Vi bryr oss för tillfälligt inte om det är rätt eller fel.
Där tror jag att tittat vi på stånggången så överför trästockarna effekten. Ingen diskuterar att trät rör sig i cm/sek så där har du helt rätt.
Man behöver inte diskutera stängerna för man ser vattenhjulet. De flesta förstår att det är vattenhjulet som
driver och har man frågor så ställer man det om just vattenhjulet.
Sen går man längs stånggången och kollar efter snigglar att smörja med till man kommer fram till pumpen vid gruvan.
Där ser man pumpen och fortfarande är trästängernas rörels oavsett om de är stånggången eller pumpstängerna som diskuteras i form av cm/sek.
Övergår vi nu till hydralik så finns det en pump och den har ett flöde och ett tryck.
Sedan ser vi kolven som rör sig och då funderar vi på vilken av pumpens variabler som används.
Där är det naturliga för mig att vi måste ändra volymen på oljan i kolven för att den skall kunna röra sig framåt och pumpen har en flödesvaribel. För att flöde skall uppstå så måste vi även ha ett
tryck och även den variabeln finns på pumpen.
På en bilmotor finns det HK och vridmoment. Folk pratar HK men det är vridmomentet som har sönder växellådan (på en SAAB9k turbo)
Men för att det skall finns ett vridmoment så måste det finnas ett
varvtal. För kommer jag ihåg rätt är vridmoment en funktion av HK och varvtal.
När det gäller stånggången är det fallhöjden på vattnet eller volymen som är intressant?
Nybörjare på grävning. Satt 80 timmar i en Kubota kx151 innan jag köpte min första grävare september 2016.