Militärtjänsten gillade jag till min förvåning, trots att jag gärna vill gå mina egna vägar gillar jag ändå lagarbete! Och min längtan efter omväxling och lära något nytt fick utlopp där. Betalningen var ju dålig, 4,50 om dagen om jag minns rätt med vi hade ju fri mat och logi och kläder. Tur man inte rökte eller nyttjade starka drycker
Vi hade också ett antal fria hemresor med det var inte så många så det var populärt att lifta hemför att spara pengar. Var ju lätt att få lift när man stod i permis riggen efter vägen. De flesta män då hade ju gjort militärtjänst och visste hur ont om slantar man hade så de hjälpe gärna rekryterna en bit på väg.
Det hände mig en sådan där grej som jag alltid tycks hamna i. Jag traskade mot järnvägs stationen i Skövde för att ta tåget hem när en Mercedes stannade bredvid och föraren frågade om jag visste någon som skulle till Göteborg?
Ja, jag svarade jag. Få ja se ditt körkort sade han och jag visade det... Jag har köpt en bil som jag behöver få till Göteborg sade han, vill du köra den så får du ju gratisresa dit sade han. Jag nappade ju direkt och vi körde till bilen, en DKW 3-6 och jag fick nycklarna och vi körde iväg
På vägen såg jag två killar från mitt kompani som liftade för att komma till Göteborg så jag stannade och plockade upp dem och berättade hur jag kommit över bilen. Allt gick fint, DKW gjorde 130, fri fart då... Men så dök det upp en stor poliskontroll och vår DKW vinkades givetvis in direkt och när jag tittade efter bilägarens Mercedes försvann han som ett skott
Där stod jag med en bil jag inte visste något om och visste likaså inget om bilägaren... Något obekvämt läge
Men polisen som vinkade in bilar hade vinkat in fler än de som kollade hann med så jag kunde puttra framåt och sedan smita iväg igen utan att de lade märke till oss. De måste trott att någon annan kollat oss redan
Några km längre fram stod Mercedesen och väntade, han frågade hur det gått och när jag sade som det var sade han bra gjort! Jag undrade för mig själv hur det gått om de hunnit kolla bilen men man ser ju inte given häst i munnen...
Vi kom i alla fall till Göteborg och Eketrägatan utan fler äventyr och jag sparade in den tågbiljetten. Men jag har en känna av att vi kunde blivit rejält försenade om det gått lite annorlunda. Och jag visste inte ens var jag skulle lämna bilen om följebilen inte dykt upp igen