Min gamla jobbarkompis Lasse ringde i går kväll, härligt att fått
kontakt igen
Vi pratade om gamla tider och han sade "minns du när vi körde två veckor står öarna" Du menar när vi körde för att göra parkering för civilförsvaret i Hjulvik sade jag. ( Jag har ju redan tidigare berättat om den historien men lite till tål ni nog) "Ja det hette det ju, kommer du ihåg när basen där kom och frågade när vi kört i två dagar," när tror ni att ni är klara" Jag vet inte sade jag, vi har ju precis börjat
Jag mindes det när Lasse berättade, jag tyckte den gången lite synd om basen, vi körde ju på timpeng och det spräckte nog deras budget men inte mycket vi kunde göra åt saken. De hade ju schaktat bort matjorden och förmodligen sålt den så det var bara en stor plan med lera kvar, sedan beställde de material från Viken krossen men när deras bilar körde fast och fick ta bärgare vägrade de leverera dit.
Så jag och Lasse fick jobbet och jobb blev det! Vi fastnade vid varje lass och fick dra upp varandra, andra dagen fastnade jag så illa vid sista lasset att jag fick lämna lastbilen i surhålet och åka med Lasse till åkeriet
Trodde vi skulle behöva bärgare med Kjell på verkstan plockade i hop plankor och domkrafter nästa morgon och åkte med ut med en
reserv bil, sedan lyfte och pallade vi upp hjulen bit för bit och fick upp den på en timme, jag lärde mig massor på det
( Många år senare körde en skolbuss fast i dikeskanten utan för vårt
hus, chaufören ville ringa bärgare men jag sade åt honom att det är ju en baggis, lite grävande och grusande så var det bara att köra vidare!)
Men tillbaka till Hjulvik, de borde ju haft en bandtraktor som kört ut bärlagret så hade det gått på halva tiden, nu var det ett slit för oss två. Basen hade ringt och sökt goda råd, tipset han fick var att strö ut cement på lerytan
Så han strödde ut några säckar, gjorde förstås ingen som helst nytta
Men efter ett par veckors slit var det en parkering på plats, som framgår fick vi jämna till allt för hand i brist på maskiner. Sprida jämnt när man kör fast hela tiden är inte lätt...