Köpa nyare ringvält, Väderstad, Heva, Dalbo, ???

[Göran Ekman]

Vet inte hur det kördes med betong vältarna i grannskapet . Får forska lite i ämnet.
Hur man ska bete sig på mulljorden med såmaskinen.
Där börjar jag tro att det inte spelar någon roll alls hur man gör bara man får ut kornen på något vis . Vi kör med en Tive drilljet från strax före våran tids räknings början, grannarna kör med dels en Nordsten med rakabillar , en gård kör med en Tume vält kombi med skivbillar . Samt en gård kör med en Rapid. En blöt vår tog jag våran vallsåmaskin en Tive HSV utan billar. Funkade det också.
Tittade lite på Väderstads hemsida på vältarna idag kan man inte använda transport hjulen för att avlasta vältringarna, där emot finns det vältringar med större diameter som ett alternativ.
Göran i Björnarbo

[Trigon]

Göran, jag hann med att odla lite mulljord (eller myrjord som det kallas lokalt) innan jag flyttade från Gotland. Det är gammal träskbotten (träsk=sjö) som dikades ut för kanske hundra år sen.


Här var det pH 7,9 och mullhalt på 25-30% när jag tog ett par prover.


Den här gången blev det ingen större vall framför välten, men jag var ju på det rätt så tidigt innan det hunnit torka så mycket, och dessutom var det så tidigt som i slutet på april. Annars har jag varit med om att det vallat framför denna ringvält när jag var liten pojke och hjälpte pappa på ett annat liknande fält några kilometer bort. Men då var det nog i slutet på maj och mycket torrare. Det ligger ännu en gammal betongvält där nånstans som farfar använde redan på sin tid. Jag har också vältat nån gång med den i min ungdom.


Även här finns en del sten, om än inte i samma omfattning som det verkar vara där i Uppland.




Detta var en konventionell vallinsådd med vårkorn som skyddsgröda och jag gjorde några nollrutor vid ogräsbesprutningen. Men jag kan säga att det gick inte att se nån gröda för allt ogräs i nollrutorna. Det är ett par stycken som odlar eko-grönsaker i denna myr och även nån som odlar eko-spannmål och jag är imponerad att de ändå lyckas få nåt att skörda. Ogrästrycket är i en helt annan division jämfört med de styva leror jag har att tas med nu för tiden.

[Alrik]

Får lätt fösning på carriern på våren på mulljordarna jag odlar. Bara på mittenvälten som inte fått jorden lite förpackad av traktorn med dubbelmontagen.

Lösning är att stanna och backa lite åt sidan sen köra eller alternativ två är att ge fan att titta bakåt för fösningen släpper efter ett tag.


Trigon
Dalbo har väl en lite vält på 24m som passar fint, rekommenderar 275hk om de inte är kuperat.

[Trigon]

Mmm 275 hk, och då är det nog till vanlig slätvältning, innan man räknar in eventuella förredskap. I mina broschyrer finns bara upp till 12,3 m HD och den vill ha 200 hk bara för ringvälten står det och den väger 13,5 ton med tyngsta ringuppsättningen, 65 cm snowflakeringar. 24 metersvälten måste väl väga in på strax under 30 ton då?

Jag har för mig att betongvälten som ännu användes när jag var barn var gjuten i helfat, mittsektion av två helfat och sidosektioner av varsitt helfat, vad kan det bli för arbetsbredd, 3,5-4 m? När dragarna bestod av tvåhjulsdrivna MF 90 från 60-talet så användes belastningskoppling flitigt för att övervinna mulljorden. Jag har nåt svagt minne av att pappa satt och tryckte till åtskilliga hektar på det skiftet jag nyss visade bild på med dubbelmontagen för att han tyckte det var för löst att ge sig på med betongvälten. Jag kan bara konstatera att jag lever i en helt annan värld när det kommer till maskinella resurser i nuläget.

[Alrik]

Mmm 275 hk, och då är det nog till vanlig slätvältning, innan man räknar in eventuella förredskap. I mina broschyrer finns bara upp till 12,3 m HD och den vill ha 200 hk bara för ringvälten står det och den väger 13,5 ton med tyngsta ringuppsättningen, 65 cm snowflakeringar. 24 metersvälten måste väl väga in på strax under 30 ton då?

Jag har för mig att betongvälten som ännu användes när jag var barn var gjuten i helfat, mittsektion av två helfat och sidosektioner av varsitt helfat, vad kan det bli för arbetsbredd, 3,5-4 m? När dragarna bestod av tvåhjulsdrivna MF 90 från 60-talet så användes belastningskoppling flitigt för att övervinna mulljorden. Jag har nåt svagt minne av att pappa satt och tryckte till åtskilliga hektar på det skiftet jag nyss visade bild på med dubbelmontagen för att han tyckte det var för löst att ge sig på med betongvälten. Jag kan bara konstatera att jag lever i en helt annan värld när det kommer till maskinella resurser i nuläget.

Finns bara som 55cm snowflake, väger knappt 22t. Tror de inte ens finns förredskap som tillval... Ändrat rekommendationerna på traktor också, 300-450hk

Kompisen som har en 2,5-3m betongvält med en diameter på 90-100cm för att packa mulljord med. Föser de så är ett gammalt knep att koppla välten med 2-3dm kätting till draget, då gungar välten själv och börjar aldrig fösa.

[busholle]

Hjulutrustningen är värt att lägga lite krut på. Den lilla Vamo kryssvälten jag har är begåvad med 6.00-8 och de vill dyka till och med i vall. Den välten kräver dessutom att man backar när den ska fällas ut så det är måttligt roande att plurra med den ihopfälld.
Ska du rulla en del på väg så är det inte fel med boggie så du slipper det värsta gungandet.

[gaffa]

Man kan få en vält att fösa och även få ett enormt effektbehov om man kopplar lågt. Knepet för att slippa fösning var att koppla den bogserade välten i tryckstångsfästet.

Vältning med belastningskoppling på MF 90 måste ha varit en spännande upplevelse eftersom denna traktor inte fungerar med denna grunka då den saknar avkänning i tryckstångsfästet.

[Göran Ekman]

Lyssnade lite med grannen där det står betongvältar, packning före sådd annars försvann såmaskinen nedåt.
Har något minne av att mulljorden hemma såddes ibland med en lånad skivbills maskin med väldigt lågt billtryck. Nu förtiden verkar det som att man inte behöver välta före sådd. Gäller bara att ha tillräckligt bra däcks utrustning.
Moderna vältar verkar vara byggda för att kopplas lågt,men med äldre vältar kan det vara ett bra tips.
Min erfarenhet av mulljords vältning med den åldriga Väderstad Roller är att det oftast inte är något problem om man inte kör för fort.
Kikar man på en ny vält är det väl idé att fundera över vilket behov man har av crossbord, skorpbrytnings möjligheter.
Mulljords odling har väl diskuterats i en annan tråd, kanske ska släppa det i denna tråden. Har nog inte märkt att det vallar vid andra tillfällen.
Göran i Björnarbo

[uppland2]

Vi använde nämnda betongvältar (just de och inte några andra) efter en JD 710 före sådd av rybs när jag var liten. Själva sådden skedde sedan med en Fiona med skivbillar och helt slaka fjädrar.

[e_pettersson]

Här körs stor del av arrealen med harv och vält före sådd med gott resultat på både lera och sand.
Har både en crosskill vält med planka och en Cambridge i 8 meters bredd. Då körs det i runt 12 km med ett resultat jag är nöjd med. Det fodrar rejält med effekt om man lägger i 3 plankor, inga sönderdragna harvdrag än. Jag anses som en dåre som även vältar efter sådd och höstsäden. Vältarna används flitigt.
Skulle vilja ha en till bredare vält egentligen till vältning efter sådd men känns som tre vältar blir för nog
Dom stora tunga vältarna kan vara en nackdel att ha. Jag har sett en lättlera som välten skapade för hård jord som grödan inte orkade igenom efter en körning i upp till 15 km/h. Konstgjord skorpa.

[e_pettersson]

Vad nu dessa knölar på ringen heter eller ska tänkas kallas? Hur som i botten av de gropar dessa skapade i jorden av någon heva super vält grävdes groddar fram som inte orkade igenom.

[gaffa]

Här körs stor del av arrealen med harv och vält före sådd med gott resultat på både lera och sand.
Har både en crosskill vält med planka och en Cambridge i 8 meters bredd. Då körs det i runt 12 km med ett resultat jag är nöjd med. Det fodrar rejält med effekt om man lägger i 3 plankor, inga sönderdragna harvdrag än. Jag anses som en dåre som även vältar efter sådd och höstsäden. Vältarna används flitigt.
Skulle vilja ha en till bredare vält egentligen till vältning efter sådd men känns som tre vältar blir för nog
Dom stora tunga vältarna kan vara en nackdel att ha. Jag har sett en lättlera som välten skapade för hård jord som grödan inte orkade igenom efter en körning i upp till 15 km/h. Konstgjord skorpa.

Går det att köra Crosskilvälten på riktig flygsand?

[Trigon]

Man kan få en vält att fösa och även få ett enormt effektbehov om man kopplar lågt. Knepet för att slippa fösning var att koppla den bogserade välten i tryckstångsfästet.

Vältning med belastningskoppling på MF 90 måste ha varit en spännande upplevelse eftersom denna traktor inte fungerar med denna grunka då den saknar avkänning i tryckstångsfästet.

Jag provade aldrig detta, men åtminstone tillfälligtvis måste väl belastningskopplingen, oavsett avkänningspunkter, kunna lägga över en del vikt på traktorn om man hissar lyftarmarna och möjligen också minska fösningen något?

Vad nu dessa knölar på ringen heter eller ska tänkas kallas? Hur som i botten av de gropar dessa skapade i jorden av någon heva super vält grävdes groddar fram som inte orkade igenom.

Intressanta synpunkter, det är ju nästan att jag ångrar att jag inte köpt någon av alla dessa begagnade vältar med mer eller mindre slitna ringar som jag scrollat förbi i olika annonser då. Köper jag en helt osliten vält så kommer den väl vara det resten av livet också, här på leran slits väl inte ringarna nämnvärt?
Är det någon som upplevt det som mycket större risk att ringarna går sönder när de börjar bli slitna? Logiskt sett så borde det ju vara större risk av flera anledningar.

[gaffa]

En fabriksny 18m Cambridgevält blir tuff att slita ner på 25ha lerjord Begagnad Cambridge är alltid bäst, speciellt om man som jag vältar nästan alla grödor efter uppkomst.

[Trigon]

Mmm, jag börjar faktiskt ångra att jag inte köpte den där lagom slitna 10-metersvälten i Laholm som du tipsade mig om Gaffa.

De hade ju faktiskt en 12 meters Dalbo-vält som man kunde få demoköra här på närmaste Söderberg&Haak, så nåt år till klarar jag mig nog utan egen vält ändå.