Kom över en åkklippare med skuren motor för cirka 20-25 år sedan, en fin & välskött John Deere RX63. Lite i budgetsegmentet, liknade Stiga garden, men ändå ljusår bättre än stormarknadstyperna. Originalmotorn var någon Kawasakihistoria på sex hästar, liten och nätt.. Men brutalt skuren som sagt.
Mecklade raskt dit en Briggs 12,5:a som blivit över, efter att en fullastad hackvagn lite diskret råkat backa över en nästan ny HVA-rider. Den var så pass platt, att utöver motorn, fanns det knappt en hel mutter att plocka från den.
Nåväl, gräsmattan har varit uppgrävd & belamrad sedan dess & klipparen blev stående. Våra polacker har frågat årligen om den inte möjligen var till salu. Förra året var allt så totalt mörkt att de fick ta den, och jag fick ett gäng Polska öl att gotta mig med.
Äntligen är jag av med allt vad åkklippare heter, aldrig mer.
Nu dök det tyvärr upp ett nytt, sorgligt klipparprojekt. Stiga är inget favoritmärke direkt, och jag undviker de gärna.
Denna är dock av lite äldre modell, är utrustad med en brutalt högljudd Lombardini dieselmotor, och vibrerar något så alldeles (me like
). Dessutom är växellådan död, vad kan gå fel. liksom. 
Bror min har nog gått igenom hela sortimentet av väl begagnade Stiga åkklippare (de var gratis mot bortforsling för några år sedan, minns ni?) och det är en gammal kantig Park som ännu finns vid liv och används. Idag är de få som ännu finns kvar lite kult, ett tag var de trist vardag..
