Efter några långa arbetsdagar i Stockholm kunde jag ta fredagen fri för att arkiv i Eskilstuna. När jag kom fram till stadsbiblioteket var allt redan framställt då jag mailat och bokat in dagen. Dock hade receptionisten lite väl svårt att förstå min milda Skånska, men under resten av resan kunde iallafall hälften av de jag pratade med förstå mig någorlunda lätt
Jag hade anmält att få uttaget fem arkivlådor, vilka var de enda jag hittade med någon hänvisning till Munktells väghyvlar. Ungefär 2/3 av alla hundratals var papper var bara detaljlistor utan ritningar, mått eller andra detaljer angivna, men det var ändå spännande att se! Här fotade jag detaljlistan för regulatorn, men det fanns verkligen varenda mutter i hela långa hund dokumenterad.
Elschema tänkte jag var bra att ha! Troligen kopplar jag inte in allt på ett bra tag, men det är bra att ha något att jämföra med när det ska dras nytt. Åtmindstone kan jag berätta för torbjörn här att startmotorn är en Bosch BPD 3/12 (3hkr, 12 volt om jag förstått din lista rätt).
Någon enstaka ritning eller genomskärning fanns dock, så det tog jag bild på. Här är för spridarna samt en genomskärning av förbränningsrummet i tändkulan
Sen hittade jag lite kul information! Jag hade tidigare läst i ett 50 tals blad från Bolinder Munktell att man byggde ca 50st väghyvlar av Munktell 25 bas (om man nu kan kalla C1 för det), vilket visade sig stämma! Här fanns detaljlistorna för en batch med 30st hyvlar 1938 och sedan ytterligare en med 20st 1939. Anledningen att de gjordes i batcher är för att tillverkningsnumret var samma som motornumret, och då dessa fick en uppgraderad motor med bland annat startmotor och hydraulpump så gjöt man några tiotal motorer åt gången som sedan fick följande tillverkningsnummer. Eftersom jag visste att tillverkningsnumret på min var 7849 kunde jag fastslå att min är tillverkad 1939, möjligtvis med start exakt den 20 Juni!
En stund senare läste jag detta blad som benämnde C1orna som 28/32 eftersom detta var deras långvariga motorstyrka vid olika belastningar, och i den lådan fanns det guld!
I lådan var nämligen leveransbekräftelser för alla odrar och ombyggnationer av väghyvlar, så jag bläddrade snabbt mot mitt tillverkningsnummer och hittade de här syskonen! Jag har tidigare fått veta att det funnits 3st Munktell C1 i militärens register samt att min var en av dem, men här lyckades jag hitta papperna som bekräftar allt det!
Dock var det 7st tillverkningsnummer totalt, så jag är inte säker på exakt vilket antal som de faktiskt hade. 
Även om jag inte vet exakt antal så hittade jag dock något annat spännande, min var den enda som såldes "maskeringsmålad" = kamouflagemålad! Efter att ha gått igenom 50 orderblad vet jag nu alltså att jag lyckats köpa den enda Munktell C1 långa hund som varit kamouflagemålad, vilket är en liten guldklimp i sig
Den såldes till armeförvaltningen för 14250kr och levererades den 16 Juli 1940. Nypriset motsvarande ungefär 2-2,5 vanliga lantbrukstraktorer typ Munktell 25 vilket är jättekul att veta för just min, men jag är lite förvånad över hur rimligt pris det var för dessa moderna maskiner fulla av funktioner, eftersom jag hade en teori att högt pris var en anledning till att de inte sålde i stora mängder. Entreprenadmaskiner på den tiden låg däromkring i pris, exempelvis kostade den första Åkerman 300 som såldes 18500kr år 1939 vilket blev startskottet för Åkermans stora resa med att göra grävmaskiner populära i Sverige. Nu har jag inte nr 1 av varken långa hund eller Åkerman 300, men jag har den enda kamouflagemålade långa hunden och den äldsta Åkerman 300 som finns kvar ända från 1940/41 vilket är ganska häftigt ändå 
Försäljningen verkade i princip sluta under 1940, men sedan såldes helt plötsligt 7st 1941. Dessa såldes till en Herr Möller (troligtvis Müller) för export till Tyskland, precis i mitten av andra världskriget. Jag tror inte att någon av de finns kvar, men även om det var tvivelakriga affärer som Munktell (och många andra Svenska företag) gjorde under kriget är det lite spännande att tänka sig att 7st svenska långa hund tändkulehyvlar spelade en liten roll i andra världskriget!
Men det var inte den sista överraskningen jag hittade i arkivet, utan jag hittade även flera försäljningar av en så kallad Munktell D1 väghyvel - en modell jag aldrig tidigare hört om och nu en vecka senare knappt vet något om! Egentligen är det inte jättemycket att veta, men av någon anledning tyckte väl några att långa hund var lite väl klumpig med en 5,3 liters tändkulemotor som dock bara ger max 32 hästkrafter, eller kanske var motorerna slut och man ville modernisera modellen. Munktell byggde och sålde iallafall 15 stycken D1or som antingen hade "Scania 4cyl 4,3 liter motor" eller Volvo FC 6 cyl motor. Mer detaljer är svåra att hitta, men det verkar ha varit Scanias 1544 motor på 50hkr som satt i deras samtida lastbilar 314 och 325. Volvos 6 cylindriga FC motor satt i deras LV180 "långnosen" lastbilar och utvecklade hela 90hkr! Vilket hopp för lilla hunden, och om man fortsatte med den högväxlade bakkroppen borde det extra motorvarvet från dessa bensinmotorer ha fått upp D1orna i närmre 40km/h! Dock är det möjligt att de använde den vanliga bakkroppen från Munktell 25 för att få ungefär samma hastighet, annars kan det vara svårt att få lagom hastighet med bara fyra växlar
D1orna kostade dock hela 23000kr! Mindre variationer i pris förekom och om man lämnade in en egen motor kunde man få det billigare, men priset var iallafall avsevärt högre än en vanlig C1. Även om detta till viss del kan vara till följd av kriget och de nyare motorerna eftersom det samtidigt exporterades långa hund för endast 18768,25kr - men en prisökning på 30-60% på ett år tycker jag är galet mycket. Kanske är det alltså så att det var krigstiden som dödade Munktells väghyveltillverkning, i kombination med att fler konkurrenter tog fram bättre modeller och Volvo allt mer påverkade det nyköpta Bolinder Munktell. Vi kanske aldrig får veta, men vi kan spekulera glatt
Sist på min snabbvisit i Eskilstuna var jag inom Munktellmuseet för första gången! De var så snälla att öppnade aningen före öppningstid och för den blygsamma summan 50kr tycker jag det var värt ett besök. Dock måste jag tyvärr säga att jag förväntade mig aningen mer efter allt jag hört därifrån. De har definitivt många fina maskiner, men bortsett från några unika exemplar kändes det som en halvstor samling om man jämför med andra samlare jag råkat få besöka. De anställda var snälla men de flesta kunde tyvärr inte så mycket om maskinerna, men eftersom jag bara hade några timmar innan mitt tåg skulle gå så fick jag prata på och blev sedan tipsad att höra av mig till en som heter Jörgen. En stund senare kom dock Jörgen dit, och sedan blev det ett helt annat besök!
Jörgen Forsrup är bland annat väldigt aktiv i BM klubben och hjälper till med efterforskningar för många av landets största samlare och intressenter. Han är otroligt kunnig och vi hade väldigt kul med att sätta in oss i historian bak min hyvel, sedan fick jag till och med kolla i deras egna arkiv!
Bland annat tog Jörgen fram lite data han sammanställt från arkivet, inklusive en överblick för all väghyveltillverkning. Han tyckte dessutom nog att det var spännande med min Åkerman 300, och jag fick helt plötsligt ut otroligt mycket mer av besöket efter någon timme till. Jörgen hörde senare av sig till mig med lite mer guldinfo han letat upp, bland annat filerna för skötselanvisningarna för långa hund!
Efter det senaste halvårets sökande hade jag nästan gett upp hoppet att det skulle finnas kvar någon litteratur specifik för just C1orna, men han fixade det. Jag har laddat upp detta dokument i downloads så att alla kan ta del av det, och ser fram emot att använda all den nyttiga infon jag läst i den redan. 
Munktell C1 väghyvel skötselhandledningSå sammanfattningsvis hittade jag en massa spännande historia bakom Munktell C1 långa hund. Jag ser fram emot mer äventyr i Eskilstuna i framtiden, och fram till dess har jag nu en väghyvel att börja montera ihop snart! Babbitsgjutning sker imorgon, och innan slutet av nästa vecka borde jag ha lyckats få tag på de sista delarna som behövs. Mer spännande historier kommer en annan dag, så trevlig helg på er
Vi får göra ett extra justerbart stöd i mitten och sedan borde det gå att bearbeta den andra staken mycket bättre. Den första kommer kräva lite skavning men det räknade jag med ändå. När vi får en dag med dåligt väder att stå inne och fräsa lager kommer vi framåt efter det! Men det har iallafall hänt lite smått så länge 
