Mek-tråd om en Hymas 474 årsm 74

[ollenorell]

Skar bort en massa plåt där sprickan troligen började och där de stora blobbarna svets var.
Nackdelen med detta blir ju när man byter en sektion att det blir två svetsar, innan och efter.

På vissa ställen som undertill har sprickan gått mycket rakare, så man behöver nog inte mer än fogbereda.
Så får man ju bara en svets.

Fördelen blir ju att svetsens ställen sprids ut.
Svetsen på undersidan linjerar i mitten av laglappen på sidan.

Byter man en sektion balk rakt av kommer ju alla svetsar i samma plan...

[ollenorell]

Det här är alltså planen ungefär.
Svetsa med plåtbit bakom för att få fullt genomsnitt med svets.

[ollenorell]

Fick tag i en av de lokala bysmederna som var en av de som svetsat på traktorn innan. Han hade svetsat på fler Hymas och sade att de ofta går av där, vilket ju också är lite känt här på maskinisten.
Han bekräftade också att skadan kommer sig av att den där triangelramen är för klen sett till kraften maskin har, och när den blir utmattad tillslut kryper brottet ner i rambalken för det blir en vandrande sprickanvisning.

Enligt honom är inte rambalkarna egentligen för svaga i sig, utan han är övertygad om den där teorin om sprickvandringen då han ju varit med på den tiden det sprack och sett hur det gått till.

Enligt honom gör jag det rätta nu med en ordentlig reparation.
Han har nog mest fått i uppdrag att göra det billigt.

[ollenorell]

Jag har mätt rambenen och det mäter 152mm x 102mm yttermått, med en tjocklek på dryga 9mm.
Lite udda mått är det. Rost kan ju förklara om det var 10mm tjockt från början, men 152 och 102 yttermått är ju lite udda idag.

HÃ¥lprofil 150x100x10 finns i 355-kvalitet om man vill byta rambenen.
VKR-hålprofil S355J2H 150x100x10 mm 12.0 m | BE Group:
https://www.begroup.se/produkter/ror/ha ... -mm-12-0-m

Men jag tänkte ju lappa min maskin och har tagit fram lite bitar jag har. Har kommit över dem billigt från en stålgross i Norrköping tror jag, det är restbitar från kapning. Bara konstruktionsstål.
Grejen är att jag inte vet stålkvaliteten. Det är säkert bland det vanligaste plattjärnet, vet inte vad det är? Googlade och plattstång kommer upp i S235 och 355.

Jag vet ju heller inte vad maskin är byggd i? På 70-talet hade man kanske inte så bra och standardiserat stål som idag, utan det varierade kanske mer?
Så jag tänker att det kanske duger det jag har? Är ju ingen vits att köpa material som har mycket bättre egenskaper om grundmaterialet i maskinen inte är annat än något allmänt konstruktionsstål från 70-talet?

Gamla maskiner som Åkerman tex var ju byggda i kraftiga dimensioner, kanske lite mer än vad som behövdes. För det kanske var svårt att simulera. Och kanske för att stålet var sämre för, eller varierande mer i processen.

Kanske är det så här med, att styrkan sitter i dimensioneringen mer än materialkvaliteten?

Det är kanske S235 jag har... Vilket väl är bland det svagare som finns nu, men skulle varit ansett som ett bra processat stål på 70-talet? Vissa kallar ju 235 för bonnjärn...

[JengaPRO]

När du väl har svetsat i stålet så spelar materialkvaliten ingen roll....i ett utmattningsperspektiv. Om du har högsta spänningarna i ett område där du inte har någon svetsfog så kan dock stålkvaliten inverka. Med andra ord, det är viktigare hur du konstruerar än vad du har för stålsort.

[ollenorell]

Ja, jag håller med, det låter rimligt. Det blir ju värmeppverkad zon på väldigt stor yta i förhållande hur stor laglappen är, den är ju rätt liten. Så vinsten med bra stål är kanske minimal. Man får det starkt i mitten, men precis i mitten går säkert väldigt lite kraft. Det är väl kanterna som är kritiska tror jag.

Hittade en kille som reparerar en bandgrävare, Volvo 2008 årsm. nära leden sticka/bom. Han köper stål från SSAB säger han, Weldox. Dock står det Hardox 450 på plåten han skär i på plasmabordet.
Han har någon ganska grov brittisk dialekt låter det som, jag fattar inte allt, men han säger i slutet att moderna finare grävmaskiner är byggda i typ Weldox eller liknande lite finare stålkvalitet.

Så han menar att hans laglappar i Weldox som han säger, eller Hardox 450 som det står matchar maskinen bra.
Han menar att det är far superior to mild steel.

https://www.youtube.com/watch?v=sKo5MdfBgfg&t=687

Detta är mer intressant info, än relevant för min grävare tror jag.

Tror inte Weldox fanns 1974. På den tiden byggde man väl skopbröst med kol-manganstål som förvärmdes och svetsades med rostfri elektrod. Så gjorde man väl tills de moderna mikrolegerade bor-stålen kom tänker jag på 80-talet kanske?

Så jag gissar som sagt på det att min maskin är byggd av rätt enkelt bonnstål kompenserat med tjocklek och mängd material istället.
Inte chassi ramen främst kanske, men stickan med den infällda cylindern i är riktigt kort och tjock.

Nu skall jag sluta spekulera, men det är intressant med material

[ollenorell]

Satte ett spakblock för att kompensera böjningen.
Gick något marginellt litet för långt då svetsen ju kommer klämma ihop springan, det blir ju ofrånkomligt så med svets...
Problem nu är att balken är skruvad litegrann, vilket måste tryckas rätt också...

[ollenorell]

Har lyckats pressa bort skruvningen som var och punktat 8mm remsor på baksidan.
Men nu regnar det hela tiden och blir inte mycket gjort...

[ja-bond77]

Ett sätt att få det att hålla skulle vara att lägga på ett 100x150x10 fyrkantrör ytterligare ovanpå befintliga. Ända fram till hyttdörren. Sedan flytta upp hyttens hela nedre fyrkantprofil(den vågräta) i motsvarande grad plus lite kompletteringsplåt/-fodring på insidan så att det fortsättningsvis ser ut som en hytt från insidan.

Men... inte gjort i en handvändning denna idé förstås...

[Scania bonden]

Nu ska du inte deppa, Gnälla eller pipa för lite väta....
du har bevisligen " saker som jag vill ha.
1: Regn
2: en äkta Bacho PU 30mm

[ollenorell]

Haha! Bacho Pu från Argentina! Det är duktiga killar och tjejer där!

Jo är man bonde som nämnet antyder då vill man ju ha regn för en andraskörd, tredjeskörd, kanske fjärdeskörd om man odlar vall.
Men när det väl regnar, brukar man ju höra det, j*vla regn, det jag slagit torkar ju inte... Det är ett väldigt periodiskt väderschema ni bönder vill ha. Jag förstår inte varför ni inte drömmer större när ni ändå håller på? Sommar året om, eller max 2 veckor vinter per år

J-A:s idé är intressant! Nederdelen av hytten är dålig och behöver ny plåt ändå där golvplåten skall ligga, vid dörren, vid hjulhusen, man skulle lika gärna kunna modifiera på...
Kul idé, ännu har jag inte bestämt mig!

[ollenorell]

På andra bilden speglar sig punktsvetsarna på ett konstigt sätt i bilden bara. Blev lite blankt vid fogberedning.

Svårast var att svetsa undertill och att se någonting överhuvudtaget. Blev några blubbar där jag fick slipa ur. Man måste ju svetsa rätt varmt när man svetsat upp och ner, för att trycka upp smältan. Ser man inte vad man gör missar man och det ramlar ner... Övriga svetslägen går bra, och med rätt lite slipning!

[ollenorell]

Tog en bild innan jag skär ner...
Måste det för att de svetsat rambenet om lott 2mm i brottet...
Man vill ju ha det rakt.

Det var lite olika kvalitet på lagningar, den här plåten hade de lyckats lägga relativt rakt så den följer ut chassibenets undre förstärkning. Den är ju lite svagt konisk.

Har markerat med skruvmejsel det jag inte gillar, det är ju brottanvisningen där mellan plattjärnet och infästningen för bakaxeln. Helst skulle man ju vilja överlappa dessa på något sätt i den nya designen för att inte ha ett knyck här...

[ollenorell]

Det är alltså vänster ramben jag fixar med nu.
Där hade någon i efterhand svetsat på tvärs med rambalken där fabriken lämnat öppet original för att inte få raka svetsar på tvärs...

Så höger/vänster är hela tiden lite olika...

Förra rambenet satt ju ihop i ovankant, så jag låste längden.
Här måste jag skära av varvet runt.

Det gäller ju att benet blir lika långt som innan...
Kanske inte är extremt noga heller...

[ollenorell]

Jaha, då smet den magiska röken ur plasmaskäraren...
De här kinesiska håller 1,5-2 år ungefär för mig.
2688kr hade jag gett för den, kollade nu.
Har ändå skurit en hel del med den, och sett till att en fyllning på gas till mina 5L AGA/Nippon-tuber kostar 1600 eller vad det var för acetylen så är nog det ganska mycket dyrare...


Det är ju det här läget där en riktig plasmaskärare kostar 30 000kr och uppåt, så det går ju 11,6st kinesiska på en Hypertherm...

Konsumtionsdelarna på den kinesiska var riktigt billiga med, vet inte hur det är med Hypertherm och de där. Esab har ju också maskiner.
Ibland kan man se äldre Esab-plasmaskärare på annons, men jag har aldrig vågat då man inte vet om slitdelarna till är dyra eller special.

Det gör att det tar emot ännu mer att betala sådär mycket om grejerna utgår...

Det hade ju varit trevligt med universell handske som med MIG/MAG eurokontakt så man kan köpa bara en strömkälla och byta "slangpaket" när maskinen är gammal och support är dålig...
Men brännaren kanske är en del av designen mer för plasmaskärare än MIG/MAG som kanske är så det kanske inte skulle gå...


Edit: köpte en till likadan maskin nu för 2000kr. Jag måste ju ha något, och det är så pass billigt att de kan skrivas av som förbrukningsmaterial typ som gaskostnad eller kapskivor och maskiner...