Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Ringde och pratade med gamla kompisen Lasse som jag brukar göra då och då. Men fick höra att vår gamla chef åkeriägaren L gått ut tiden 93 år gammal. Känns om det var igår jag tittade in till M lastbilar och hittade L där på sin vanliga plats
Vi pratade ju om gamla tider, nu är det en röst till som tystnat och vars minnen är borta för alltid.
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Så fyller jag 80 i dag
Känner mig som 30... Men för att skriva om något annat så tänkte jag tillbaka på min korta karriär på Volvo lastvagnar. När jag fått körkort så sökte jag ju jobb på Volvo, förväntade mig att hamna på bandet någonstans.Plockade fram papperna på min bilmek utbildning och tänkte det skulle garantera ett jobb där, vill bara tjäna pengar... Till min stora förvåning hamnade jag ju på lastvagnarna som justerare vilket jag inte visste vad det var för något. Visade sig vara sista steget i produktionen där alla fel som kontrollanterna hittat på de färdiga lastbilarna skulle fixas. Så jag var nu en lastbils reparatör, var bara det att jag var utbildad på person bilar inte lastbilar.
Så lite motigt i starten, grupp ackord så gällde att göra lika många lastbilar per dag som de erfarna! Blev lite jobbigt för en pojke från landet på 18 år som var blyg och tystlåten, inte blev det bättre av att en norrman i gruppen mobbade mig. Så när inkallelse ordern kom sade jag upp mig ved viss lättnade. Fick höra att det var onödigt, jobbet är ju kvar när du muckar, så bara dumt att säga upp dig... Men det fanns ju gott om jobb på den tiden så även om Volvo betalade bra så ville jag trivas på jobbet också.
Så lite motigt i starten, grupp ackord så gällde att göra lika många lastbilar per dag som de erfarna! Blev lite jobbigt för en pojke från landet på 18 år som var blyg och tystlåten, inte blev det bättre av att en norrman i gruppen mobbade mig. Så när inkallelse ordern kom sade jag upp mig ved viss lättnade. Fick höra att det var onödigt, jobbet är ju kvar när du muckar, så bara dumt att säga upp dig... Men det fanns ju gott om jobb på den tiden så även om Volvo betalade bra så ville jag trivas på jobbet också.
-
Bygert
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 18:11:52, 15-03-2016
- Maskin: Huddig 1160
- Ort: Forshaga

Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
80, det var en riktigt respektabel ålder. Ett och annat har ju uppenbarligen hunnits med också. Stort grattis och hoppas det blir en bra dag.
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Jag siktar ju på att bli 100
Och denna undersökningen visar tycker jag, att jag är på rätt väg...
https://nyheter.ki.se/hundraaringar-utv ... angsammare.
Efter att gjort lumpen kom jag ju ut som arbetslös då jag ju sagt upp mig innan jag ryckte in. Men då i början på sextio talet så var det ju lätt att få nytt jobb så jag var inte orolig. Efter att varit justerare på Volvo lastvagnar kan det tyckas vara logiskt att jag började köra lastbil i stället för att skruva på dem men det var en ren slump att det blev så. Min mor såg ju en annons och tipsade mig, betald utbildning för att få trafik kort och köra lastbil under tiden med ledigt för kör och teori lektioner. Jag gillade ju att köra fordon med motor så köra lastbil och få betalt för det var ju perfekt!
Nu visade det ju sig att köra lastbil var bara halva jobbet, lastning och lossning var ju mest för hand på den tiden och ett tungt jobb, skilde sig i praktiken inte så mycket från jobbet hemma på bondgården fast köra lastbil istället för traktor. Men komforten i första lastbilen var i traktor klass... Men jag fick i alla fall betalt, det fick jag ju inte hemma på gården
https://nyheter.ki.se/hundraaringar-utv ... angsammare.
Efter att gjort lumpen kom jag ju ut som arbetslös då jag ju sagt upp mig innan jag ryckte in. Men då i början på sextio talet så var det ju lätt att få nytt jobb så jag var inte orolig. Efter att varit justerare på Volvo lastvagnar kan det tyckas vara logiskt att jag började köra lastbil i stället för att skruva på dem men det var en ren slump att det blev så. Min mor såg ju en annons och tipsade mig, betald utbildning för att få trafik kort och köra lastbil under tiden med ledigt för kör och teori lektioner. Jag gillade ju att köra fordon med motor så köra lastbil och få betalt för det var ju perfekt!
Nu visade det ju sig att köra lastbil var bara halva jobbet, lastning och lossning var ju mest för hand på den tiden och ett tungt jobb, skilde sig i praktiken inte så mycket från jobbet hemma på bondgården fast köra lastbil istället för traktor. Men komforten i första lastbilen var i traktor klass... Men jag fick i alla fall betalt, det fick jag ju inte hemma på gården
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Lustigt nog kom jag aldrig att köra någon av lastbilarna jag jobbat med på Volvo fabriken. Första åkaren hade bara äldre Volvo bilar, åkare nummer två hade bara Scania och när åkare nummer tre hade Volvo var det ju nyare F och N 86 och 88or som gällde. De såg ju likadana ut på utsidan men det mesta nytt under skalet. Åkare nr 4 hade åter bara Scania...
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Blev ju mindre slitgöra när jag fick en tipp bil i stället men fortfarande blev det mycket manuella lastningar. Men fanns ju många bra körningar, mycket rivnings jobb i centrala Göteborg då, gillade köra rivnings virke men samtidigt tyckte jag att det var synd att riva många av de gamla områdena. sedan fanns det ju riktiga höjdare jobb som när banan båten kom, Då var det bara att backa till ett transport band vid båten i Frihamnen och vänta så lastade stuveriarbetarna banan kartongerna, när de var färdiga så kom deras kontrollant med en lapp på hur många lådor som lastas. Man tog lappen och körde en bit bort till Banan kompaniets byggnad, där lossades kartonger av ett annat gäng och så kunde man köra tillbaka för nästa lass. Kunde ta en tupplur i hytten mellan lassen
Gick åt många lass och lastbilar för att tömma en stor båt på en dag så massa lastbilar, enkel/liten körsträcka så dök upp gamla Volvo rundnos bilar på det jobbet. Och man kunde möta och prata med andra chaufförer man kände innan.
Sedan var det enn annan favorit körning, för fortifikations förvaltningen K4. Som nyss gjort lumpen kände jag mig hemma på det militära området, jobben var oftast lätta och tempot lugnt. Till jobbet hörde ju att åka ned till systembolaget vid Jaagerdorff platsen och köpa en liten Lemon gin kl 9 åt chefen som han sedan hade i en skrivbords låda och tullade på under dagen. Rena 91 Karlsson
Sedan var det enn annan favorit körning, för fortifikations förvaltningen K4. Som nyss gjort lumpen kände jag mig hemma på det militära området, jobben var oftast lätta och tempot lugnt. Till jobbet hörde ju att åka ned till systembolaget vid Jaagerdorff platsen och köpa en liten Lemon gin kl 9 åt chefen som han sedan hade i en skrivbords låda och tullade på under dagen. Rena 91 Karlsson
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
En Volvo Starke som lastade 6 ton var inte mycket att komma med ens på sextiotalet som tippbil så del blev ju mycket andra körningar med bilen. Men överlass var ju standard, Starken klarade flera ton till utan att knota. Men när jag körde sprängsten och fick en krona tonnet på en kross så blev det nog lite för stora lass
Körde ju varannat lass till krossen som skulle ha stenen enligt beställaren och varannat till "min kross" där jag fick kontanter i fickan vid sista lasset. En krona tonnet låter inte mycket idag men 1 liter bensin kostade 85 öre då... Så med en 10 ton lasset blev det till en tank bensin till min bil på en dag. Men det slutade med fjäderbrott efter ett par dagar och reservbilen jag fick ta rasade motorn på innan jag ens hann lasta första lasten, den hade lidit av lågt oljetryck länge men dög som reserv bil tyckte åkaren, så när jag klagade på obefintligt oljetryck när jag startat den tyckte gamla åkaren som satt där då att det vet vi så kör du. Mot bättre vetande gjorde jag det men kom inte mer än en tre km
Snart efter jag lämnat åkeriet så lade åkaren ned tippbilarna och satsade på kran bilar i stället, framsyn med tanke på hur marknaden utvecklades. Jag gick ju till att köra spräng sten med Scania istället, bra jobb, ingen handlastning längre och servostyrning och trycklufts bromsar! Underlättade verkligen rattandet. Nu började polisen väga lastbilar ibland och beivra överlass så man fick vara lite försiktig med överlassen
Snart efter jag lämnat åkeriet så lade åkaren ned tippbilarna och satsade på kran bilar i stället, framsyn med tanke på hur marknaden utvecklades. Jag gick ju till att köra spräng sten med Scania istället, bra jobb, ingen handlastning längre och servostyrning och trycklufts bromsar! Underlättade verkligen rattandet. Nu började polisen väga lastbilar ibland och beivra överlass så man fick vara lite försiktig med överlassen
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Kan tillägga att när tillgången till sprängsten ökade så sjönk priset, krossen som gav 1 krona tonnet sänkte till 50 öre och sedan vart det 0 kronor tonnet. Så när jag började köra bil med stenvagga så var det slut på den skattefria extra inkomsten
Men det sprängdes och byggdes tunnlar och bergrum överallt i Göteborg vid den tiden så ingen brist på sprängsten.
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Sitter här med en 5 cm skråma på höger häl. Resultatet av att frugan hade en mardröm i natt
Vi låg och sov, min katt Nicke sov som vanligt tätt tryckt mot mina ben. Sedan gav frugan ifrån sig några ljud varefter hon satte sig upp i sängen och skrek högt. Detta väckte Nicke som yrvaken fick panik och rivstartade ut ur sovrummet. När läget lugnat sig upptäckte jag att jag blödde från höger fot. Fick plåstra om en 5 cm reva på hälen
Nicke hade tydligen bokstavligen rivstartat med sina klor...
-
Bygert
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 18:11:52, 15-03-2016
- Maskin: Huddig 1160
- Ort: Forshaga

Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Skräm inte kattstackarn... Släkting fick sig en rejäl hurring när hon satte sig upp samtidigt som han tydligen trodde att han gjorde mål i basket.
-
Sparrow
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 21:46:00, 13-02-2012
- Maskin: MF 35 (utlånad till dottern på obestämd tid)
- Ort: Blekinge

Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Farligt värre med mardrömmar. 
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Ja hon drömde att en clown jagade henne ! Men hon fick ju en smocka i ansiktet av mig för några år sedan när jag hade en mardröm så sånt händer...
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Tiderna förändrades ju när sextiotalet gick mot sitt slut. Polisen började som sagt väga lastbilar och bötfälla överlass, Åkarna var ju dem som tjänade pengar på dem, vi fick ju betalt efter antal ton sprängsten vi kört, eller Åkaren fick, vi hade ju ackordslön men bara om vi körde in mer än timpengen, lite komplicerat! Men åkaren hade ett avtal med chaufförerna att han betalade böterna. Vid ett jobb jag körde på så åkte en kille som körde för en åkare i Göteborgs lastbilscentral dit. ( Min bil körde för Gamlestadens LBC) Han var riktigt sur, åkaren betalade ju böterna men det var han som fick prickar i körkortet sade han. Onekligen pressat med att köra på ackord , sista lasset för dagen brukade vara det som gav vinst i kassan så det gällde att hänga i. Började en kille på åkeriet som kört taxi innan, han klarade inte att hålla tempot utan slutade efter ett par veckor.
Hos nästa åkare var jag ju tillbaka och körde schakt och grus, då med grundlön och % på vad jag körde in, men lönsamheten sjönk på tippbilarna när jobben minskade och Kungälvs LBC som jag då körde för fick ju gå ned i pris på anbuden för att få de stora jobben så det började bli svårt, särskilt på vintern. Då var jobben få, åkaren hade 3 bilar och jag kom ett tag att köra alla 3 då bilarna var i kösystemet på centralen och det brukade komma ett jobb i veckan per bil! Så blev inte mycket inkörda pengar då, Åkaren sade att " om du kvaddar en av lastbilarna så kursar vi" så tajt var det. Visst kunde det bli snöstormar och plogning dygnet om i flera dagar för vägverket men de betalade inte heller så där lysande men plog jobb och halkbekämpning höll ändå igång åkeriet under vintern tack vare att det var snörika vintrar då. Men rik blev jag inte... Trött på att vara fattig bytte jag till att köra styckegods , något bättre betalt fast det skattefria traktamentet gav ju inga pengar till pensionen
Så efter ett år bytte jag till att testköra nya personbilar. Cirkeln sluten jag började ju med att fixa felen på Fabriksnya lastbilar, nu jobbade jag med fabriks nya personbilar
Men fortfarande dåligt betalt så jag bytte från bilar till petrokemisk industri och började äntligen få hygglig lön
Och intressant jobb, det har alltid varit viktigt för mig. Efter 38 år i den branschen var det med sorg i hjärtat jag måste lämna för att gå i pension. Hoppet att komma tillbaka för en tid som konsult sprack ju när covid kom när vi skulle förhandla om det...
Hos nästa åkare var jag ju tillbaka och körde schakt och grus, då med grundlön och % på vad jag körde in, men lönsamheten sjönk på tippbilarna när jobben minskade och Kungälvs LBC som jag då körde för fick ju gå ned i pris på anbuden för att få de stora jobben så det började bli svårt, särskilt på vintern. Då var jobben få, åkaren hade 3 bilar och jag kom ett tag att köra alla 3 då bilarna var i kösystemet på centralen och det brukade komma ett jobb i veckan per bil! Så blev inte mycket inkörda pengar då, Åkaren sade att " om du kvaddar en av lastbilarna så kursar vi" så tajt var det. Visst kunde det bli snöstormar och plogning dygnet om i flera dagar för vägverket men de betalade inte heller så där lysande men plog jobb och halkbekämpning höll ändå igång åkeriet under vintern tack vare att det var snörika vintrar då. Men rik blev jag inte... Trött på att vara fattig bytte jag till att köra styckegods , något bättre betalt fast det skattefria traktamentet gav ju inga pengar till pensionen
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Läste en insändare i GP där 40 och Femtiotalisterna anklagades för att fått allt sereverat på en räkmacka, gott om jobb, hus för bara ett par hundra tusen o.s.v. Han vet inte var han talar om, visst fanns det jobb åt alla men lönerna var låga. Vilket var orsaken till de låga huspriserna...Billigt att bygga helt enkelt! En bil kostade 10-15 tusen men inte hade jag råd med ny bil inte. Vi köpte vårt första hus för 85 tusen frugan och jag men vi fick verkligen snåla och lida ont för att klara att betala räntorna. Så minnet av hur vi fick slita ont för att hanka oss fram svider när jag läste insändaren. Jag gjorde ju också värnplikten, 5 kronor om dagen i lön, visserligen gratis logi och mat och några fria resor hem om året men blev ju inget över till att resa hem på en helg och bjuda flickvännen på bio för att ta ett exempel.
-
Murre o2
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 14:45:39, 02-08-2017
- Maskin: Volvo 320
- Ort: Kungälv
Re: Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.
Tittade på MV och stavhoppet i går, intressant, jag hoppade lite stav själv när jag var ung! Men bambu stavar gällde då, helt annan teknik och höjder... Påminner mig om när jag gjorde lumpen och regementes mästerskap i idrott skulle hållas. Vårat kompani skulle ju ut i skogen för en större övning när tävlingarna skulle hållas så vi var en bunt som gick och anmälde oss till tävlingen i hopp om att slippa ligga ute i bushen den veckan. Det fanns givetvis inget stavhopp på tävlings programmet så jag anmälde mig till 100 meter och höjdhopp i stället, det närmaste stavhopp jag kunde komma då jag var snabb på korta sträckor och spänstig.
Men övnings veckan kom och vi hörde inget om tävlandet utan åkte ut i skogen och tältade och kämpade på. Tills kvällen innan tävligen då de anmälda samlades ihop och fick höra att de fick åka buss tillbaka till T2 för att tävla. Så underbart att vara tillbaka på luckan, duscha och få en natts sömn. Tävlingen gick väl inte toppen direkt för mig, var snabbast första 50 metrarna av de hundra men sedan drog de bästa ifrån... Höjdhoppet hamnade jag väl i mitten, 10 cm under mitt person bästa i den grenen med uppladdningen var väl inte det bästa och hade ju inte hoppat höjd på ett år! Men ett avbrott från övningarna i skogen var det. Men buss tillbaka dagen efter.
Men övnings veckan kom och vi hörde inget om tävlandet utan åkte ut i skogen och tältade och kämpade på. Tills kvällen innan tävligen då de anmälda samlades ihop och fick höra att de fick åka buss tillbaka till T2 för att tävla. Så underbart att vara tillbaka på luckan, duscha och få en natts sömn. Tävlingen gick väl inte toppen direkt för mig, var snabbast första 50 metrarna av de hundra men sedan drog de bästa ifrån... Höjdhoppet hamnade jag väl i mitten, 10 cm under mitt person bästa i den grenen med uppladdningen var väl inte det bästa och hade ju inte hoppat höjd på ett år! Men ett avbrott från övningarna i skogen var det. Men buss tillbaka dagen efter.
-
- Bli medlem - Logga in
-
-
Du måste vara medlem för att ställa frågor och delta i diskussionerna.
Bli medlem / Logga in
-


















