Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
-
toker
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 16:23:55, 02-07-2011
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Så ser inte terrängkörnings lagen ut skoter är helt ok att köra i tex äldre skog.
-
toker
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 16:23:55, 02-07-2011
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Terrängkörningslagen (1975:1313)
1 § Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet
1. på barmark,
2. på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen,
3. på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.
Inom de delar av fjällområdet som regeringen bestämmer är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden även på annan mark än som anges i första stycket. Lag (1996:1551).
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från förbud eller i särskilt fall medge undantag från förbud eller föreskrifter enligt 1 § i fråga om körning i räddningstjänst eller viss näringsutövning eller när det annars finns särskilda skäl.
För områden som avses i 1 § andra stycket får regeringen föreskriva att sådana föreskrifter eller beslut om undantag får meddelas om det finns synnerliga skäl. Lag (1996:1551).
3 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon inom visst område som i annat fall än som avses i 1 § kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt.
Sådana föreskrifter får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål. Lag (2018:436).
3 a § För tillsyn över att bestämmelserna i denna lag efterlevs inom de delar av fjällområdet som avses i 1 § andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse naturvårdsvakter.
En naturvårdsvakt får avvisa den som utan att ha rätt till det kör i terräng med motordrivet fordon inom ett område som sägs i första stycket. Lag (1991:642).
4 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i 1 § första stycket 1–3 eller mot förbud eller föreskrift som har meddelats med stöd av lagen döms till böter. Om gärningen är ringa, ska det inte dömas till ansvar.
Till ansvar enligt första stycket döms det inte om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.
Lag (2017:444).
Övergångsbestämmelser
1975:1313
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.
Beslut om förbud eller föreskrift eller om undantag därifrån som har meddelats med stöd av lagen (1972:606) om körning i terräng med motordrivet fordon skall, om beslutet ej avser körning på barmark, anses meddelat med stöd av denna lag och skall äga fortsatt giltighet i den mån ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar annat.
1996:1551
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Beslut om undantag från förbud enligt denna lag som meddelats före den 1 januari 1997 gäller till den 1 juli 1997 om inte annat förordnas.
Terrängkörningsförordningen (1978:594)
Körning på barmark
1 § När ärenden eller åtgärder inte kan utföras på något annat lämpligt sätt får trots 1 § första stycket 1 terrängkörningslagen (1975:1313) motordrivna fordon användas
1. av statliga eller kommunala tjänstemän i tjänsteärende,
2. av läkare, distriktssköterskor, barnmorskor eller veterinärer i yrkesutövning och
3. av fjällräddningen samt vid räddningstjänst av statliga brandkårer eller kommunal organisation för räddningstjänst.
Fordonen får användas av alla dem som utför
1. projektering, byggande, underhåll och skötsel av kraft-, gas-, vatten- eller avloppsledningar samt radio- eller teleanläggningar,
2. projektering, byggande, underhåll och skötsel av vägar,
3. transport av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt eller i andra jämförliga trängande fall,
4. underhåll av renskötselanläggning och för arbete med renskötsel vid bevakning av renar och vid drivning och samling av renar inför omedelbart förestående märkning, slakt eller flyttning samt för renskötarnas försörjning med livsmedel och andra dagligvaror i direkt samband med renskötseln,
5. hämtning av fälld björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg samt vid arbete inom vilthägn i direkt samband med uppfödning av djurart för vilket hägnet är avsett och
6. skötsel- och anläggningsarbete inom park-, idrotts- eller friluftsområden.
Fordonen får därutöver användas
1. på enskilda utfartsleder eller andra sådana enskilda färdleder i terrängen som är avsedda för motorfordonstrafik och
2. inom tomter, järnvägs- eller fabriksområden eller andra arbetsplatser, särskilt anordnade tävlings- eller övningsområden eller andra liknande områden.
Förordning (2003:792).
2 § Särskild försiktighet skall iakttas vid barmarkskörning på kalfjäll för att motverka skador på naturmiljön, undvika buller samt andra störningar av betydelse. Förordning (1997:713).
3 § Fordon får trots 1 § första stycket 1 terrängkörningslagen (1975:1313) ställas upp eller parkeras i anslutning till väg.
Förordning (1997:713).
Körning i skogsföryngringar och på jordbruksmark
4 § Förbudet i 1 § första stycket 2 terrängkörningslagen (1975:1313) gäller körning på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog vars medelhöjd över snötäcket är lägre än två meter. Förbudet gäller inte i fall som avses i 1 § första stycket 1-3 denna förordning. Förordning (1997:713).
5 § Motordrivna fordon får trots 1 § första stycket 3 terrängkörningslagen (1975:1313) användas i fall som avses i 1 § första stycket 1-3 denna förordning. Förordning (1997:713).
Körning i fjällområden
6 § Förbud som avses i 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) gäller inom de fjällområden i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som anges i bilaga 1-16 till denna förordning. Dessa områden benämns regleringsområden och klassificeras A-C.
Klassificeringen A-C görs med utgångspunkt i terrängkörning på snötäckt mark enligt följande:
A – utgörs av områden utan allmänna skoterleder och med mycket starka begränsningar för körning med terrängskoter,
B – utgörs av områden med få allmänna skoterleder och med starka begränsningar för körning med terrängskoter och
C – utgörs av områden som kan inrymma flera allmänna skoterleder och med begränsningar för körning med terrängskoter.
En närmare beskrivning av områdenas avgränsning och föreskrifter för områdena finns tillgängliga hos länsstyrelsen.
Endast skoterleder som är allmänna får finnas inom regleringsområdena, om inte undantag från förbudet i ett enskilt fall medges enligt 12 §. Förordning (1997:713).
7 § Motordrivna fordon får trots 6 § användas i jordbruk eller skogsbruk. Sådana fordon får även användas av den som är fast bosatt inom området för körning närmaste väg mellan bostaden inom området och regleringsområdesgräns.
Terrängskoter får trots 6 § användas för körning på allmän skoterled och av den som är fast bosatt inom området för körning närmaste väg mellan bostaden och allmän skoterled eller regleringsområdesgräns.
Förutom undantagen enligt första stycket gäller undantag enligt 1 § första stycket, andra stycket 1-5 och tredje stycket 1.
Förordning (1997:713).
Allmän skoterled
8 § En allmän skoterled är en markerad vinterled där terrängskotrar enligt särskild utmärkning får framföras när marken är snötäckt. En länsstyrelse eller en kommun svarar för skoterledhållningen på en sådan led.
När en allmän skoterled skall anläggas skall leden ges ett sådant läge och utförande att körning på leden kan ske på ett säkert och i övrigt tillfredsställande sätt med hänsyn till såväl omgivningen som de som färdas på leden.
Den myndighet eller kommun som svarar för skoterledhållningen får föreskriva vilken typ av terrängmotorfordon eller terrängsläp som får framföras på leden. Förordning (2002:929).
9 § En allmän skoterled skall förses med särskild markering som anger att den är en allmän skoterled.
I de fall körning utanför en allmän skoterled inte är tillåten skall leden vara utmärkt med påbudsmärke D9, påbjuden led för terrängmotorfordon och terrängsläp, enligt vägmärkesförordningen (2007:90). Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur särskild markering av allmän skoterled skall ske. Förordning (2007:95).
10 § Inom områden med förbud enligt 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) får länsstyrelsen besluta om en allmän skoterled.
Inom övriga områden får länsstyrelsen eller kommunen besluta såväl om en skoterled skall vara allmän som om en sådan led skall dras in.
För beslut om allmän skoterled krävs medgivande av berörd markägare. Förordning (1997:713).
11 § Länsstyrelsen eller kommunen svarar för skoterledhållningen på allmän skoterled.
Skoterledhållning innebär att anlägga en allmän skoterled och i förekommande fall andra anläggningar för skotertrafik i anslutning till leden samt att ansvara för driften av leden och anläggningarna. Vid skoterledhållning skall tillbörlig hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
En allmän skoterled skall genom underhåll och övriga åtgärder hållas i ett säkert och i övrigt tillfredsställande skick med hänsyn till såväl omgivningen som dem som färdas på den. Dessa åtgärder räknas som drift av leden. Förordning (1997:713).
Övriga bestämmelser om undantag från 1 § terrängkörningslagen (1975:1313)
12 § Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, föreskriva om ytterligare undantag eller besluta om undantag i enskilda fall från bestämmelserna i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313).
För de regleringsområden som anges i 6 § och klassificeras A, får länsstyrelsen medge undantag från förbudet endast om det finns synnerliga skäl. Förordning (1997:713).
13 § Den som medgetts undantag från förbud som meddelats med stöd av 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) är skyldig att inom det område där undantaget gäller på uppmaning av en naturvårdsvakt eller en polisman visa upp beslutet eller på annat sätt visa att undantag har medgetts. Förordning (2014:1237).
14 § Innan länsstyrelsen beslutar om undantag från förbud som avses i 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) för allmän skoterled eller anläggning för sådan led skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket. Förordning (1998:1288).
Föreskrifter enligt 3 § terrängkörningslagen (1975:1313)
15 § En kommun får, efter att ha gett länsstyrelsen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon som i annat fall än som avses i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Sådana föreskrifter får endast avse områden i kommunen och får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål.
Ett beslut att meddela sådana föreskrifter ska delges markägaren. En kopia av beslutet ska snarast skickas till länsstyrelsen. Förordning (2018:1609).
16 § Länsstyrelsen får, efter att ha gett de berörda kommunerna tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon som i annat fall än som avses i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Sådana föreskrifter får endast avse områden som omfattar mer än en kommun och får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål.
Ett beslut att meddela sådana föreskrifter ska delges markägaren. En kopia av beslutet ska snarast skickas till de berörda kommunerna. Förordning (2018:1609).
Gemensamma bestämmelser
17 § Naturvårdsvakt som avses i 3 a § terrängkörningslagen (1975:1313) förordnas av länsstyrelsen i det län där naturvårdsvakten har sin hemvist.
Polismyndigheten får, efter samråd med Naturvårdsverket, meddela föreskrifter om förordnande och utbildning av naturvårdsvakter och deras utrustning.
Förordning (2014:1237).
18 § I fråga om körning i terräng med fordon som brukas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller den kommunala organisationen för räddningstjänst under utbildning och höjd beredskap finns särskilda bestämmelser. Förordning (2003:792).
19 § Trafikregler för terräng finns i trafikförordningen (1998:1276). Förordning (1998:1316).
20 § Om förbud mot trafik med motordrivet fordon inom nationalpark finns bestämmelser i reglementen för nationalparker.
21 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av terrängkörningslagen (1975:1313) meddelas av Naturvårdsverket. Förordning (1998:1288).
21 a § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om utmärkning av sådana förhållanden som rör den som färdas i terräng som inte kan märkas ut med vägmärke. Förordning (2007:95).
21 b § Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen (2017:725). Förordning (2018:552).
Överklagande
22 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:940).
23 § Naturvårdsverket får föra talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna förordning. Sådan talan är inte inskränkt till viss tid.
När ett beslut enligt 12 § andra stycket meddelas skall en kopia av beslutet snarast sändas till Naturvårdsverket. Sådant beslut skall överklagas inom tre veckor från det att Naturvårdsverket fått del av beslutet.
Ett beslut att inrätta en allmän skoterled får överklagas till regeringen. Naturvårdsverket får överklaga ett sådant beslut för att ta till vara allmänna intressen. Förordning (1999:765).
24 § Beslut enligt 15 och 16 §§ får överklagas till regeringen. Förordning (2018:1609).
Övergångsbestämmelser
1991:1103Denna förordning5 träder i kraft den 1 augusti 1991. I fråga om överklagande av beslut som avses i 10 § gäller äldre föreskrifter, om beslutet meddelats före ikraftträdandet.
1995:209
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1997:713
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1997.
Bestämmelser eller beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller fortfarande. Förordnanden om undantag från bestämmelserna i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) skall omprövas med tillämpning av denna förordning före den 1 november 1998. Har omprövning inte skett innan dess, upphör förordnandet att gälla. Körning på snötäckt mark inom de områden som tidigare inte omfattats av 1 § terrängkörningslagen får fram till den 1 november 1998 ske på led där sådan körning genom beslut tillåts av länsstyrelsen. Beslut om sådant tillstånd skall i fråga om överklagande anses som undantag enligt 12 § denna förordning. Tillstånd för körning i områden som klassificeras A får endast ges om det finns synnerliga skäl.
1 § Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet
1. på barmark,
2. på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen,
3. på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.
Inom de delar av fjällområdet som regeringen bestämmer är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden även på annan mark än som anges i första stycket. Lag (1996:1551).
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från förbud eller i särskilt fall medge undantag från förbud eller föreskrifter enligt 1 § i fråga om körning i räddningstjänst eller viss näringsutövning eller när det annars finns särskilda skäl.
För områden som avses i 1 § andra stycket får regeringen föreskriva att sådana föreskrifter eller beslut om undantag får meddelas om det finns synnerliga skäl. Lag (1996:1551).
3 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon inom visst område som i annat fall än som avses i 1 § kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt.
Sådana föreskrifter får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål. Lag (2018:436).
3 a § För tillsyn över att bestämmelserna i denna lag efterlevs inom de delar av fjällområdet som avses i 1 § andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse naturvårdsvakter.
En naturvårdsvakt får avvisa den som utan att ha rätt till det kör i terräng med motordrivet fordon inom ett område som sägs i första stycket. Lag (1991:642).
4 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i 1 § första stycket 1–3 eller mot förbud eller föreskrift som har meddelats med stöd av lagen döms till böter. Om gärningen är ringa, ska det inte dömas till ansvar.
Till ansvar enligt första stycket döms det inte om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.
Lag (2017:444).
Övergångsbestämmelser
1975:1313
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.
Beslut om förbud eller föreskrift eller om undantag därifrån som har meddelats med stöd av lagen (1972:606) om körning i terräng med motordrivet fordon skall, om beslutet ej avser körning på barmark, anses meddelat med stöd av denna lag och skall äga fortsatt giltighet i den mån ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar annat.
1996:1551
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Beslut om undantag från förbud enligt denna lag som meddelats före den 1 januari 1997 gäller till den 1 juli 1997 om inte annat förordnas.
Terrängkörningsförordningen (1978:594)
Körning på barmark
1 § När ärenden eller åtgärder inte kan utföras på något annat lämpligt sätt får trots 1 § första stycket 1 terrängkörningslagen (1975:1313) motordrivna fordon användas
1. av statliga eller kommunala tjänstemän i tjänsteärende,
2. av läkare, distriktssköterskor, barnmorskor eller veterinärer i yrkesutövning och
3. av fjällräddningen samt vid räddningstjänst av statliga brandkårer eller kommunal organisation för räddningstjänst.
Fordonen får användas av alla dem som utför
1. projektering, byggande, underhåll och skötsel av kraft-, gas-, vatten- eller avloppsledningar samt radio- eller teleanläggningar,
2. projektering, byggande, underhåll och skötsel av vägar,
3. transport av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt eller i andra jämförliga trängande fall,
4. underhåll av renskötselanläggning och för arbete med renskötsel vid bevakning av renar och vid drivning och samling av renar inför omedelbart förestående märkning, slakt eller flyttning samt för renskötarnas försörjning med livsmedel och andra dagligvaror i direkt samband med renskötseln,
5. hämtning av fälld björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg samt vid arbete inom vilthägn i direkt samband med uppfödning av djurart för vilket hägnet är avsett och
6. skötsel- och anläggningsarbete inom park-, idrotts- eller friluftsområden.
Fordonen får därutöver användas
1. på enskilda utfartsleder eller andra sådana enskilda färdleder i terrängen som är avsedda för motorfordonstrafik och
2. inom tomter, järnvägs- eller fabriksområden eller andra arbetsplatser, särskilt anordnade tävlings- eller övningsområden eller andra liknande områden.
Förordning (2003:792).
2 § Särskild försiktighet skall iakttas vid barmarkskörning på kalfjäll för att motverka skador på naturmiljön, undvika buller samt andra störningar av betydelse. Förordning (1997:713).
3 § Fordon får trots 1 § första stycket 1 terrängkörningslagen (1975:1313) ställas upp eller parkeras i anslutning till väg.
Förordning (1997:713).
Körning i skogsföryngringar och på jordbruksmark
4 § Förbudet i 1 § första stycket 2 terrängkörningslagen (1975:1313) gäller körning på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog vars medelhöjd över snötäcket är lägre än två meter. Förbudet gäller inte i fall som avses i 1 § första stycket 1-3 denna förordning. Förordning (1997:713).
5 § Motordrivna fordon får trots 1 § första stycket 3 terrängkörningslagen (1975:1313) användas i fall som avses i 1 § första stycket 1-3 denna förordning. Förordning (1997:713).
Körning i fjällområden
6 § Förbud som avses i 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) gäller inom de fjällområden i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som anges i bilaga 1-16 till denna förordning. Dessa områden benämns regleringsområden och klassificeras A-C.
Klassificeringen A-C görs med utgångspunkt i terrängkörning på snötäckt mark enligt följande:
A – utgörs av områden utan allmänna skoterleder och med mycket starka begränsningar för körning med terrängskoter,
B – utgörs av områden med få allmänna skoterleder och med starka begränsningar för körning med terrängskoter och
C – utgörs av områden som kan inrymma flera allmänna skoterleder och med begränsningar för körning med terrängskoter.
En närmare beskrivning av områdenas avgränsning och föreskrifter för områdena finns tillgängliga hos länsstyrelsen.
Endast skoterleder som är allmänna får finnas inom regleringsområdena, om inte undantag från förbudet i ett enskilt fall medges enligt 12 §. Förordning (1997:713).
7 § Motordrivna fordon får trots 6 § användas i jordbruk eller skogsbruk. Sådana fordon får även användas av den som är fast bosatt inom området för körning närmaste väg mellan bostaden inom området och regleringsområdesgräns.
Terrängskoter får trots 6 § användas för körning på allmän skoterled och av den som är fast bosatt inom området för körning närmaste väg mellan bostaden och allmän skoterled eller regleringsområdesgräns.
Förutom undantagen enligt första stycket gäller undantag enligt 1 § första stycket, andra stycket 1-5 och tredje stycket 1.
Förordning (1997:713).
Allmän skoterled
8 § En allmän skoterled är en markerad vinterled där terrängskotrar enligt särskild utmärkning får framföras när marken är snötäckt. En länsstyrelse eller en kommun svarar för skoterledhållningen på en sådan led.
När en allmän skoterled skall anläggas skall leden ges ett sådant läge och utförande att körning på leden kan ske på ett säkert och i övrigt tillfredsställande sätt med hänsyn till såväl omgivningen som de som färdas på leden.
Den myndighet eller kommun som svarar för skoterledhållningen får föreskriva vilken typ av terrängmotorfordon eller terrängsläp som får framföras på leden. Förordning (2002:929).
9 § En allmän skoterled skall förses med särskild markering som anger att den är en allmän skoterled.
I de fall körning utanför en allmän skoterled inte är tillåten skall leden vara utmärkt med påbudsmärke D9, påbjuden led för terrängmotorfordon och terrängsläp, enligt vägmärkesförordningen (2007:90). Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur särskild markering av allmän skoterled skall ske. Förordning (2007:95).
10 § Inom områden med förbud enligt 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) får länsstyrelsen besluta om en allmän skoterled.
Inom övriga områden får länsstyrelsen eller kommunen besluta såväl om en skoterled skall vara allmän som om en sådan led skall dras in.
För beslut om allmän skoterled krävs medgivande av berörd markägare. Förordning (1997:713).
11 § Länsstyrelsen eller kommunen svarar för skoterledhållningen på allmän skoterled.
Skoterledhållning innebär att anlägga en allmän skoterled och i förekommande fall andra anläggningar för skotertrafik i anslutning till leden samt att ansvara för driften av leden och anläggningarna. Vid skoterledhållning skall tillbörlig hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
En allmän skoterled skall genom underhåll och övriga åtgärder hållas i ett säkert och i övrigt tillfredsställande skick med hänsyn till såväl omgivningen som dem som färdas på den. Dessa åtgärder räknas som drift av leden. Förordning (1997:713).
Övriga bestämmelser om undantag från 1 § terrängkörningslagen (1975:1313)
12 § Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, föreskriva om ytterligare undantag eller besluta om undantag i enskilda fall från bestämmelserna i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313).
För de regleringsområden som anges i 6 § och klassificeras A, får länsstyrelsen medge undantag från förbudet endast om det finns synnerliga skäl. Förordning (1997:713).
13 § Den som medgetts undantag från förbud som meddelats med stöd av 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) är skyldig att inom det område där undantaget gäller på uppmaning av en naturvårdsvakt eller en polisman visa upp beslutet eller på annat sätt visa att undantag har medgetts. Förordning (2014:1237).
14 § Innan länsstyrelsen beslutar om undantag från förbud som avses i 1 § andra stycket terrängkörningslagen (1975:1313) för allmän skoterled eller anläggning för sådan led skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket. Förordning (1998:1288).
Föreskrifter enligt 3 § terrängkörningslagen (1975:1313)
15 § En kommun får, efter att ha gett länsstyrelsen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon som i annat fall än som avses i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Sådana föreskrifter får endast avse områden i kommunen och får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål.
Ett beslut att meddela sådana föreskrifter ska delges markägaren. En kopia av beslutet ska snarast skickas till länsstyrelsen. Förordning (2018:1609).
16 § Länsstyrelsen får, efter att ha gett de berörda kommunerna tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för sådan körning i terräng med motordrivet fordon som i annat fall än som avses i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) kan medföra olägenhet från naturvårdssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Sådana föreskrifter får endast avse områden som omfattar mer än en kommun och får inte innebära något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål.
Ett beslut att meddela sådana föreskrifter ska delges markägaren. En kopia av beslutet ska snarast skickas till de berörda kommunerna. Förordning (2018:1609).
Gemensamma bestämmelser
17 § Naturvårdsvakt som avses i 3 a § terrängkörningslagen (1975:1313) förordnas av länsstyrelsen i det län där naturvårdsvakten har sin hemvist.
Polismyndigheten får, efter samråd med Naturvårdsverket, meddela föreskrifter om förordnande och utbildning av naturvårdsvakter och deras utrustning.
Förordning (2014:1237).
18 § I fråga om körning i terräng med fordon som brukas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller den kommunala organisationen för räddningstjänst under utbildning och höjd beredskap finns särskilda bestämmelser. Förordning (2003:792).
19 § Trafikregler för terräng finns i trafikförordningen (1998:1276). Förordning (1998:1316).
20 § Om förbud mot trafik med motordrivet fordon inom nationalpark finns bestämmelser i reglementen för nationalparker.
21 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av terrängkörningslagen (1975:1313) meddelas av Naturvårdsverket. Förordning (1998:1288).
21 a § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om utmärkning av sådana förhållanden som rör den som färdas i terräng som inte kan märkas ut med vägmärke. Förordning (2007:95).
21 b § Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen (2017:725). Förordning (2018:552).
Överklagande
22 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:940).
23 § Naturvårdsverket får föra talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna förordning. Sådan talan är inte inskränkt till viss tid.
När ett beslut enligt 12 § andra stycket meddelas skall en kopia av beslutet snarast sändas till Naturvårdsverket. Sådant beslut skall överklagas inom tre veckor från det att Naturvårdsverket fått del av beslutet.
Ett beslut att inrätta en allmän skoterled får överklagas till regeringen. Naturvårdsverket får överklaga ett sådant beslut för att ta till vara allmänna intressen. Förordning (1999:765).
24 § Beslut enligt 15 och 16 §§ får överklagas till regeringen. Förordning (2018:1609).
Övergångsbestämmelser
1991:1103Denna förordning5 träder i kraft den 1 augusti 1991. I fråga om överklagande av beslut som avses i 10 § gäller äldre föreskrifter, om beslutet meddelats före ikraftträdandet.
1995:209
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1997:713
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1997.
Bestämmelser eller beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller fortfarande. Förordnanden om undantag från bestämmelserna i 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) skall omprövas med tillämpning av denna förordning före den 1 november 1998. Har omprövning inte skett innan dess, upphör förordnandet att gälla. Körning på snötäckt mark inom de områden som tidigare inte omfattats av 1 § terrängkörningslagen får fram till den 1 november 1998 ske på led där sådan körning genom beslut tillåts av länsstyrelsen. Beslut om sådant tillstånd skall i fråga om överklagande anses som undantag enligt 12 § denna förordning. Tillstånd för körning i områden som klassificeras A får endast ges om det finns synnerliga skäl.
-
jpd
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 18:49:25, 29-05-2012
- Maskin: MF 135
Nimbus typ C
LM 218
LM 218 TD
Hydrovåg SG10 - Ort: Skåne
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Fast det är ju inte det som står i terrängkörningslagen:PeterR skrev: Kort sagt: åk på markerade leder, annars kör Du olagligt. Det är väl det Naturvårdsverket vill förtydliga? Inga nya lagar eller förordningar, utan bara terrängkörningslagen som den är…
Jordbruksmark där det är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken = inte förbjudet.1 § Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet
1. på barmark,
2. på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen,
3. på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.
Inom de delar av fjällområdet som regeringen bestämmer är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden även på annan mark än som anges i första stycket. Lag (1996:1551).
Snötäckt skogsmark som inte har plant eller ungskog = Inte förbjudet.
Snötäckt skogsmark med plant och ungskog där det är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen = inte förbjudet. Om det ens finns sådan mark är en helt annan fråga.
Snötäckt mark som varken är skogsmark eller jordbruksmark = inte förbjudet Om det inte är inom fjällområdet och regeringen bestämt så
Barmark = förbjudet.
Slutsats: Om det generellt är förbjudet att åka snöskoter utanför led så är det inte i terrängkörningslagen det står.
-
PeterR
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 21:13:38, 30-03-2014
- Maskin: John Deere 1640 med Quicke Q930, Cormach SC-2, Modig 190HF, Arboga U2508, Arctic Cat 400 ATV
- Ort: Västerljung, Södermanland
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Då har jag tydligen uppfattat fel. Däremot är det helt klart att ”det är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada..” är en ovanligt luddig skrivning i lagtext. Det har ju visats bilder i tråden där skadorna ÄR uppenbara, vilket sannolikt alltid är fallet, även om det för ett lekmannaöga inte syns? En sammanfattning är nog ändå att nöjesåkning med snöskoter bör skärpas för att undvika skador på skog och mark, tyvärr på grund av att för många missbrukar möjligheten eller feltolkar regelverket?
-
Joe
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 19:23:59, 17-06-2007
- Maskin: 870T, EX35.2, HD1000, JD2130, mm.
- Ort: Södermanland
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Så man är gubbe när man knappt passerat 40?tortap skrev: 09:50:36, 04-02-2026 Gamla gubbar kanske inte ska uttala sig så tvärsäkert. Hur många on/off gasare hittar du på grusvägar med potthål?
Puckelpisten på lederna uppstår av ojämnheter som blir förstärkta av trafik - all trafik. Alla som kör ner i varje grop packar kanten framför och kastar ut lite snö från gropen. Den som kör fortare gör längre frekvens på guppen, den som kör långsammare gör tätare gropar. Långsamma leder blir tvättbräda, snabba blir puckliga. På samma sätt som en väghuvel behöver skära ner hela potthålens djup skulle man behöva fräsa ner de hårda pucklarna för att få till en förstörd led. Bäst är att aldrig släppa det så långt, och sätta en plan botten tidigt på säsongen genom att få ut all luft ur snön. Gupp är en direkt följd av antalet passager, det kan alla som varit på en pimpeltävling i fjällen erfara. Slät led ut på morgonen, helt fruktansvärd puckelpist på väg hem på eftermiddagen. Är pimplande familjer de värsta on/offgasarna?
De spår jag håller mig till är inga släta fina underhållna leder, utan de slingrar sig fram i skogen och är rätt så branta bitvis. Det finns inget utrymme att åka på sidan spåret utan då är man i träden eller riset.
Det gäller att ta fart innan det går uppför och sen successivt släppa av innan krönet, inte gasa mitt i backen när det börjar slira. Har man två kälkar med lass bakom så är det ännu viktigare. (ca 270kg last per kälke)
(Funkar likadant på grusvägar förresten, med lite fart innan så kommer man uppför backen utan att slira)
Om pimplarna gör det vet jag inte.
Väldigt vad hetsigt det blev, lite som när det nämns björnjakt eller vargjakt..
-
fretchi
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 11:16:09, 04-07-2011
- Maskin: Volvo T31, DB 880, LM 642, VMV Stalo, DB Cropmaster, Komatsu PC228, BM 4300
- Ort: Hakkas
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Kanske det. Men risken är väl att inskränkningarna blir för den skötsamme som åtminstone försöker göra rätt. Den som skiter i allt och gasar till det rasar lär ju inte bry sig i några skärpta regler. För det lär knappatst posteras ut poliser i buskarna. Och även om de gjorde det är sannolikheten att de får fast en förbrytare minimal.PeterR skrev: 21:08:58, 04-02-2026 Då har jag tydligen uppfattat fel. Däremot är det helt klart att ”det är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada..” är en ovanligt luddig skrivning i lagtext. Det har ju visats bilder i tråden där skadorna ÄR uppenbara, vilket sannolikt alltid är fallet, även om det för ett lekmannaöga inte syns? En sammanfattning är nog ändå att nöjesåkning med snöskoter bör skärpas för att undvika skador på skog och mark, tyvärr på grund av att för många missbrukar möjligheten eller feltolkar regelverket?
-
Japa370
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 00:49:01, 25-03-2020
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
https://www.folkbladet.nu/2026-02-02/fo ... ning-55ab6
Lyckades första gången öppna men verkar stängd sedan,
Lyckades första gången öppna men verkar stängd sedan,
-
Bygert
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 18:11:52, 15-03-2016
- Maskin: Huddig 1160
- Ort: Forshaga
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Grundfrågan här var väl då egentligen om man får köra snöskoter utan att på nåt sätt få det godkänt av markägaren. Att det finns förbud för när man inte får köra, det är ju tydligt, det finns i terrängkörningslagen. Men bortsett från de förbuden då?
Grunden är ju att markägaren ska ha rätt till sin mark. Det finns ju in regeringsformen, mark får inte tas i anspråk utan en massa förbehåll. Mer normalt i andra länder är att det innebär att man inte alls får gå på annans mark utan nåt slags tillstånd. Pröva att tro att man får plocka svamp var som helst i USA utan att fråga, man riskerar nästan att bli skjuten.
Men i Sverige och några andra länder får man av tradition vistas på annans mark och här får vi också plocka svamp mm på annans mark. Det är numera inskrivet i grundlag att det ska vara så:
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.
Det ger ju inga detaljer direkt.
Det finns också lite regler om skadegörelse:
Den som i skog eller mark olovligen tar växande träd eller gräs eller träd som fällts av vinden eller sten, grus, torv eller annat som inte är bearbetat döms, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa, för åverkan till böter. Detsamma gäller den som från växande träd tar ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda.
Men fortfarande är det ju inte så klart vad man egentligen får göra. Det är inte i lagboken utan det är något som vuxit fram över tid som en sedvanerätt. Att man få plocka bär, tälta i viss omfattning osv. Inte i lagboken alltså utan nåt som utvecklats över tid. Snöskotern då?
Det är ju inget som egentligen diskuterats. Man har åkt bara. Naturvårdverket vill nu göra tolkningen att snöskoter inte ingår i nån slags sedvanrättslig allemansrätt. Man kan ju argumentera för det. I så fall får man bara köra på annans mark med nåt slags tillstånd från markägaren och då även inom de ramar som terrängkörningslagen sätter.
Men man kan också argumentera för att allemansrätt inte är nåt statiskt utan att en sevanerätt faktiskt kan utvecklas över tid. Och att det nu etablerats ett sedvana att man får köra på annans mark inom de ramar som terrängkörningslagen sätter. Ser man på hur den lagen är skriven så är den obegriplig om inte det tänket funnits när mans skrev den. Varför skulle man bry sig i att fördjupa sig i regler om planterad skog och åker om man ändå måste fråga markägaren om lov för att få köra? I så fall vore det mer rimligt att det är något som parterna får hantera själva.
Men antingen tycker man att allemansrätten nu utvecklats så att man med vissa begränsningar får köra skoter på snö på annans mark. Eller så tycker man inte det. I så fall lär man inte hitta något annat stöd för att det skulle vara tillåtet och då gäller ju det som Naturvårdsverket nu hävdar. Återstår gör ju i så fall frågan varför terrängkörningslagen verkar skriven som att det skulle vara tillåtet.
Grunden är ju att markägaren ska ha rätt till sin mark. Det finns ju in regeringsformen, mark får inte tas i anspråk utan en massa förbehåll. Mer normalt i andra länder är att det innebär att man inte alls får gå på annans mark utan nåt slags tillstånd. Pröva att tro att man får plocka svamp var som helst i USA utan att fråga, man riskerar nästan att bli skjuten.
Men i Sverige och några andra länder får man av tradition vistas på annans mark och här får vi också plocka svamp mm på annans mark. Det är numera inskrivet i grundlag att det ska vara så:
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.
Det ger ju inga detaljer direkt.
Det finns också lite regler om skadegörelse:
Den som i skog eller mark olovligen tar växande träd eller gräs eller träd som fällts av vinden eller sten, grus, torv eller annat som inte är bearbetat döms, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa, för åverkan till böter. Detsamma gäller den som från växande träd tar ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda.
Men fortfarande är det ju inte så klart vad man egentligen får göra. Det är inte i lagboken utan det är något som vuxit fram över tid som en sedvanerätt. Att man få plocka bär, tälta i viss omfattning osv. Inte i lagboken alltså utan nåt som utvecklats över tid. Snöskotern då?
Det är ju inget som egentligen diskuterats. Man har åkt bara. Naturvårdverket vill nu göra tolkningen att snöskoter inte ingår i nån slags sedvanrättslig allemansrätt. Man kan ju argumentera för det. I så fall får man bara köra på annans mark med nåt slags tillstånd från markägaren och då även inom de ramar som terrängkörningslagen sätter.
Men man kan också argumentera för att allemansrätt inte är nåt statiskt utan att en sevanerätt faktiskt kan utvecklas över tid. Och att det nu etablerats ett sedvana att man får köra på annans mark inom de ramar som terrängkörningslagen sätter. Ser man på hur den lagen är skriven så är den obegriplig om inte det tänket funnits när mans skrev den. Varför skulle man bry sig i att fördjupa sig i regler om planterad skog och åker om man ändå måste fråga markägaren om lov för att få köra? I så fall vore det mer rimligt att det är något som parterna får hantera själva.
Men antingen tycker man att allemansrätten nu utvecklats så att man med vissa begränsningar får köra skoter på snö på annans mark. Eller så tycker man inte det. I så fall lär man inte hitta något annat stöd för att det skulle vara tillåtet och då gäller ju det som Naturvårdsverket nu hävdar. Återstår gör ju i så fall frågan varför terrängkörningslagen verkar skriven som att det skulle vara tillåtet.
-
toker
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 16:23:55, 02-07-2011
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Allemansrätten har igenting med snöskoter körning att göra så varför blanda in det ?
-
Bygert
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 18:11:52, 15-03-2016
- Maskin: Huddig 1160
- Ort: Forshaga
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Om allemansrätten inte har nåt med saken att göra, då är vi ju klara här. Man får inte köra skoter på annans mark utan nåt slags tillstånd från markägaren. Färdigt.
-
toker
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 16:23:55, 02-07-2011
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Man får inte köra skoter på annans mark men däremot på snön som ligger ovanpå marken. Läs terrängkörnings lagen den berör fordon som tex snöskoter.
-
Ivar Risslén
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 20:19:08, 08-04-2009
- Maskin: BM 350 med Vaggeryd grävaggregat och Tranås 1250 lastare
MF 30 med Bergsjö 108 lastare
I-H 574 -74
MF 175 -72 med Modig lastare
Terri 1020D -84/87
Fiat 680DTH -79 med Veto FX15 - Ort: Malgomaj
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Inga motordrivna fordon ingår i Allemansrätten. Det finns några undantag som gör att man får köra i naturen med motorfordon.
Errare humanum est
-
tortap
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 20:17:31, 08-04-2016
- Maskin: Volvo BM 4300, MF 30, Maho MH300C
- Ort: Norrland
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Om du ska köra 5 km över stockarsmyran så behöver du i storleksordningen 100 potentiella markägares tillstånd... Börja skriva brev och ansök om tillstånd. Låter det rimligt?
-
Japa370
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 00:49:01, 25-03-2020
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Är du tvingad att köra över den?tortap skrev:Om du ska köra 5 km över stockarsmyran så behöver du i storleksordningen 100 potentiella markägares tillstånd... Börja skriva brev och ansök om tillstånd. Låter det rimligt?
-
David, Luleå
- Fler än 500 inlägg
- Användarens egna ämnen
- Blev medlem: 16:02:35, 03-04-2018
- Maskin: Massey Ferguson 550
- Ort: Luleå
Re: Markägarens medgivande behövs för snöskoterkörning
Håller inte med naturvårdsverkets tolkning och anser att snötäcket skyddar marken om det är tillräckligt. som det ser ut hemma idag har vi kanske ett något tunnt snötäcke för att kunna köra var som helst och då är det ju absolut olämpligt.
Då jag är i samma område som tortap så har jag kört över stockarsmyran och andra områden som det ofta ser ut vid kusten. smala 20-50 meter breda remsor av skiften som delas mellan syskon i otaliga arbsskiften genom åren och det gör att det i praktiken itne går att hitta markägare att kolla med.
Men detta är inte nåt nytt. i ex. Måttsund har det alltid varit skoterförbud i skogarna. Markägarna har gått ihop eller nåt och bestämt det. (gissar, vet inte hur det gått till) På andra sidan i Ersnäs och Antnäs finns inget sådant förbud. Det är ju bättre att markägare i respektive by/bya förening löser detta själva och anmäler förbudsområden om man tycker att det är så. Men då börr ju också majoriteten vara med. Om man in ex. tortaps bild har en markägare på en 20 m remsa som säger nej kommer inte någon i praktiken att bry sig. Men om hela samlingen av markägare säger nej så blir det en verkan.
Då jag är i samma område som tortap så har jag kört över stockarsmyran och andra områden som det ofta ser ut vid kusten. smala 20-50 meter breda remsor av skiften som delas mellan syskon i otaliga arbsskiften genom åren och det gör att det i praktiken itne går att hitta markägare att kolla med.
Men detta är inte nåt nytt. i ex. Måttsund har det alltid varit skoterförbud i skogarna. Markägarna har gått ihop eller nåt och bestämt det. (gissar, vet inte hur det gått till) På andra sidan i Ersnäs och Antnäs finns inget sådant förbud. Det är ju bättre att markägare i respektive by/bya förening löser detta själva och anmäler förbudsområden om man tycker att det är så. Men då börr ju också majoriteten vara med. Om man in ex. tortaps bild har en markägare på en 20 m remsa som säger nej kommer inte någon i praktiken att bry sig. Men om hela samlingen av markägare säger nej så blir det en verkan.
