I det militära, på I1 i Kungsängen, i början av 80-talet, körde jag 20-bil. Det var en mindre
lastbil för 20 peroner, inklusive oss två i hytten tror jag. Bilen var
ungefär i storlek med en bryggbil och hade Volvo B 30 med dubbla
förgasare, bensinare alltså.
20-bilarna hade ganska stora
hjul, tillgång till snökedjor, kördes både i terräng och på landsväg och, viktigaste i den här tråden, den hade 6 x 6 med tre knappar på instrumentbrädan för diffspärrarna, en per
axel.
Det blev en hel del fastkörningar, själv klarade jag mig från det. Anledningen var nog flera, tur, skicklighet
, jag hade ju kört mycket
traktor, men kanske mest konsentration. Det var ofta minus 10-20 grader vintern 1981-1982 och man ville inte vara ute mer än nödvändigt. Vid passering av svårt område, i med alla diffar och så så hög fart som möjligt när det svåra börjar, så kommer man förhoppningsvis över.
Jag hörde talas om de, sant eller inte vet jag inte, som glömde slå i diffarna och när väl bilen stannat var det försent, sånt får INTE ske, allra hällst inte ute långt i obygden och med många minusgrader.
Det är svårt att hitta bilder på Tjugobilen, åtminstonde på min tid hade vi fotoförbud, men här ser man lite av flaket på en bild från nätet. Värrst i kylan var det för dem som hade flygspaning, kallt som sa.ingen, men de fick byta av varandra ofta, skallen var ute i fartvinden.
Jag sköt med AK4, men sedan fick vi K-pistar istället, mycket smidigare i hytten.
Edit: Ändrade bara några stavfel.