Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterEfterlysningarShop

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexVerkstadsforumAllmänt[Allmänt] Hydraulik

Värmeutveckling i olika typer hydraulsystem

98 inlägg • Sida 6 av 7
Diskutera hydraulik i allmänhet här

akkamaan (trådstartaren)

#76 » 01:53:13, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jac skrev:Det är tilltalande att det är så pass enkelt men eftersom det inte verkar vara så utbrett så undrar jag hur bra köregenskaperna är egentligen...

Det nedre schemat du målat med orange är ju i princip samma uppbyggnad som de övriga systemen vi diskuterat med undantag för att det är lastkännande. Lastkännande konstanttryck har vi kört med i skogen sedan runt 1986. Avlastatat Konstanttryck (med stand by tryck) sedan runt 1981, och rent konstanttryck sedan runt 1973.
Rent konstanttryck och avlastat konstanttryck har i princip samma köregenskaper, skillnaden är när man inte kör arbetshydaruliken resp under start av dieslen.
Lastkännande konstanttryck ger förbättrade köregenskaper på det viset att Delta P över riktningsventilen håller sig konstant oavsett lasttrycket. Det gör att flödet blir mera proportionellt mot spakutslaget oavsett lasttryck. Men detta kommer ju lite på skam om man kör tvåeller flera funktioner samtidigt vara en funktion har högt lasttryck. Då blir systemet mera likt avlastat konstanttryck. Sen har ju ventilerna bestyckats med flödesdelande kompensatorer som gör att flödesfördelningen mellan olika samkörda funktioner bibehålls om lasttrycken ändra under rörelsen. Utan såna kompensatorer kommer ju flödet prioritera funktionen med lägsta lasttrycket, och det måste föraren själv kompensera med spakutslagen. Har sett att Parker förordar dubbla LS pumpar på t ex lastmaskiner för att komma runt de extra förluster som uppstår i LS systemen när två funktioner körs med stor skillnad i lasttryck. Om vi ska börja ha en pump per funktion i maskiner så ligger det nära till hands att skippa riktningsventilerna och köra slutna kretsar mellan en dubbelverkande pump och en dubbelverkande motor/cylinder. Tror jag har nämnt detta i början av den här tråden.
Men vad gäller köregenskaper så skiljer ju skogens och lastmaskinerernas (som vill ha distinkta precisa rörelser) från dina grävares önskvärda köregenskaper där man vill ha mjuka sega rörelser som stannar upp vid grävmotstånd.
Det är där i den skillnaden som vi diskuterar huruvida VFO är samma som CPU eller inte.
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare

GLIDLAGER - LEDLAGER - BUSSNINGAR - KULLAGER - RULLAGER - TÄTNINGAR - LÄNKHUVUDEN
www.debearings.se


Jac

#77 » 02:33:52, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

akkamaan skrev:Det nedre schemat du målat med orange är ju i princip samma uppbyggnad som de övriga systemen vi diskuterat med undantag för att det är lastkännande.

Inte jag som målat det orange, det är Nordhydraulic, en snip från sidan 19 här: http://www.hydac-na.com/sites/hydac-na/ ... 160-EH.pdf
Vad jag kan se är det exakt samma princip som Parker P70. Jag skrev fel om plugg, för sent på dygnet nu...

akkamaan skrev:Lastkännande konstanttryck har vi kört med i skogen sedan runt 1986. Avlastatat Konstanttryck (med stand by tryck) sedan runt 1981, och rent konstanttryck sedan runt 1973.

Byggs det nya skogsmaskiner med något av dessa system idag? Om inte, när slutade man använda respektive system?


akkamaan skrev:Lastkännande konstanttryck ger förbättrade köregenskaper på det viset att Delta P över riktningsventilen håller sig konstant oavsett lasttrycket. Det gör att flödet blir mera proportionellt mot spakutslaget oavsett lasttryck.

Lastkännande konstanttryck känner jag inte till. Det låter som du beskriver ett lastkännande system.

1 person gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

akkamaan (trådstartaren)

#78 » 03:06:37, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jac skrev:Inte jag som målat det orange, det är Nordhydraulic, en snip från sidan 19 här: http://www.hydac-na.com/sites/hydac-na/ ... 160-EH.pdf
Vad jag kan se är det exakt samma princip som Parker P70.

Japp i princip samma som P70. Har läst produktinfo om P70 och man hänvisar bara till 3 olika system för ventilen, CF, CPU och LS.

Byggs det nya skogsmaskiner med något av dessa system idag? Om inte, när slutade man använda respektive system?

Lastkännade system är standard på "alla" större skogsmaskiner idag, inte alla tillverkare anslöt sig 1986, ÖSA-FMG var först. sedan anslöt sig andra tillverkare, men för vissa dröjde det in till mitten av 1990-talet.
De senaste 3-4 åren har LS kranspetsstyrning med closed loop control introducerats. John Deere med ett system som heter IBC. Dock med gamla Parker ventiler, K170 har jag för mig.
Komatsu har ett system med mycket hysch hysch som det kallar SmartFlow. också lastkännande och closed loop. Däremot inte kranspetsstyrning. Men de har tagit ytterligare ett steg och verkar ha satsat på en (enligt konkurrenternas rykten) en Danfoos ventil med oberoende földeskontrol för ingående resp returflöde, Det innebär två separata slider per dubbelverkande funktion. Kan vara Danfoss PVX med lite lull-lull tillval. Båda ovanstående system med CANBus kommunikation vad jag har förstått.



Lastkännande konstanttryck känner jag inte till. Det låter som du beskriver ett lastkännande system.

Det är mitt sätt att uttrycka Lastkännande system pga att det faktiskt är att konstanttrycksystem fast med variabelt lasttryck. Det enda som skiljer avlastat konstanttrycksystem från lastkännande system är hur man tar ut signaltrycket.
Jo jag vet att branschen kallar dem LS, CPU, CP, CF, CFU etc, men jag vill med "Lastkännande (avlastat) konstanttryck" påvisa att det är i princip samma system. Faktiskt har maskintillverkare använt nästan samma benämning på sina LS system. "Avlastat konstant tryck/Lastkännande"


Bild
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare

Jac

#79 » 10:23:11, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ok. Har aldrig sett nån producent av LS-ventiler eller LS-pumpar som kallar det för konstanttryck. Eller nån annan heller. Jag kan inte heller påstå att jag förstår förklaringen.

Det blir lättare att förstå vad man syftar på om man kallar LS för LS och reserverar ordet konstanttryck för de system där pumpen faktiskt står på konstantryck hela tiden. Det är tillräckligt med namnförvirring i hydraulikvärlden som det är.

2 personer gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

Jac

#80 » 16:49:30, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

akkamaan skrev:Lastkännande konstanttryck har vi kört med i skogen sedan runt 1986. Avlastatat Konstanttryck (med stand by tryck) sedan runt 1981, och rent konstanttryck sedan runt 1973.


Den historiska aspekten är intressant. Hydraulikens historia i skogen blir så här nånting då?

Open Center: Från dom allra första skogsmaskinerna med hydraulik till 80-tal nån gång? Fortfarande den dominerande tekniken på små skogsmaskiner/kranar pga det är väldigt enkel och prisvärd teknik.

Konstantryck: Från 1973 till runt 1990. Förekommer inte på nya skogsmaskiner idag.

Avlastat konstanttryck: Från 1981 till runt 1990. Förekommer inte på nya skogsmaskiner idag.

LoadSensing (LS) : Från 1986 fram till idag. Den dominerande tekniken som alla stora skogsmaskiner byggs med idag. Vidareutvecklas och förfinas kontinuerlig.

1 person gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

akkamaan (trådstartaren)

#81 » 18:51:46, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jac skrev:
akkamaan skrev:Lastkännande konstanttryck har vi kört med i skogen sedan runt 1986. Avlastatat Konstanttryck (med stand by tryck) sedan runt 1981, och rent konstanttryck sedan runt 1973.


Den historiska aspekten är intressant. Hydraulikens historia i skogen blir så här nånting då?

Open Center: Från dom allra första skogsmaskinerna med hydraulik till 80-tal nån gång? Fortfarande den dominerande tekniken på små skogsmaskiner/kranar pga det är väldigt enkel och prisvärd teknik.

Konstantryck: Från 1973 till runt 1990. Förekommer inte på nya skogsmaskiner idag.

Avlastat konstanttryck: Från 1981 till runt 1990. Förekommer inte på nya skogsmaskiner idag.

LoadSensing (LS) : Från 1986 fram till idag. Den dominerande tekniken som alla stora skogsmaskiner byggs med idag. Vidareutvecklas och förfinas kontinuerlig.

Ungefär så är det men det är många olika detaljer i utvecklingen som "måste poängteras".
Begrepp har förändrats genom åren.
Open Center, OC, system för 40-50 år sedan är inte på långa vägar samma system som vi har idag relaterade till OC system. På den gamla goda tiden var OC kombinerat med en "fast" Constant Flow, CF, pump, och systemet kallades för "rundpumpnings"-system eller OC CF system.
Detsamma om Closed Center, CC, system var kombinerat med en variabel pump, Constant Pressure, CP, pump. Och systemet kallades CC CP system. Senare kom stand-by lågtrycksavlastning och maxtryck-pålastning, Constant Pressure Unloaded, CPU.
När sedan CPU systemet utvecklades till ett system med variabel pålastning som använde avkänning av lasttrycket som lades ovanpå stand-by-trycket så kallades det Load Ändring, LS och man tappade bort det nära släkskapet till CPU. Ända skillnaden var ju variabelt signaltryck jämfört med ständigt max signaltryck vid pålastning.
I det gamla CF systemet gick HELA stand-by flödet genom centrum på ventilpaketet/sliden.
I CP systemet var centrumkanalen antingen pluggad i baksänden eller att sliderna inte hade nån centrumöppning.
Idag är.det uppochner vända världen. Alla systemen, CF, CPU och LS har open Center, OC, men inte med den definition vi använde förr i tiden. Det enda flöde som går genom den öppna centrumkanalen är det flöde som en 0.7-0.8 mm strypning släpper igenom. Sliden har en mycket trång Centrumpassagen som gör att sliden hinner stänga centrumkanalen helt innan arbetsporten börjar öppna för variabelt pumpflöde.
I CF system kan samma slider användas då pumpens stand-by flödes leds direkt till tank genom en pilotstyrd (signaltrycket) dumpningsventil vid riktningsventilens inlopp.
I dag har vi LS system med både fast CF pump och variabel CP pump.
LS lever sitt eget liv vad gäller signaltrycket och hur det länkas från arbetsporten. VOAC, i dag Parker utvecklade på 1980-talet en speciell slid med interna små sk kopieringsslider som länkade lasttrycket från arbetsporten till centrumkanalen/signalledningen.
Kopieringssliderna är ritade till höger om slidsymbolen på bilden....

Bild
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare

AN

#82 » 23:04:10, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hur är utvecklingen av spakar och styrning då.
Har själv en Lill-Nalle SM 460, och där sitter ju ventilpaketet inne i hytten, men högtrycksrör och slangar inne i hytten.
Spakar direkt på ventilsliderna.
Hur gick utvecklingen?
Pilotsyrning, med enbart pilottryck i hytten?
El-spakar?
Canbus?
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

Jac

#83 » 23:24:42, 25-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Ungefär så ja.

1 person gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

akkamaan (trådstartaren)

#84 » 00:20:48, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

AN skrev:Hur är utvecklingen av spakar och styrning då.
Har själv en Lill-Nalle SM 460, och där sitter ju ventilpaketet inne i hytten, men högtrycksrör och slangar inne i hytten.
Spakar direkt på ventilsliderna.
Hur gick utvecklingen?
Pilotsyrning, med enbart pilottryck i hytten?
El-spakar?
Canbus?

Om vi begränsar oss till marknadsledande Monsun-Tison/VOAC/Parker så länge så började det med PCL spakarna med on/off el-vippor ovanpå. De satt på hydraulservoventiler monterade på hyttväggen på VolvoBM 971, på en nedfällbar ramp på Kockums 850 och ÖSA dristade sig till att montera dem på förarstolen. Allt detta introducerades under 1973-75.
Sen kom runt 1980 samma PCL-spak på det tidiga EHC systemet med VCU, spänningsreglerad EHC med variabla motstånd i serie med förstyrventilernas magneter.
Några år senare kom de sk kattskallarna med alla tre funktionerna proprtionellt på spaken.
Runt 1984 kom EHC med IPS boxar och PWM strömstyrkekontrollerad styrning. Nåt år senare kom paletymonterade minispakar till IPS systemet. Det var ett så betydande hopp i utvecklingen att det står sig än idag.
Skall sägas att Olsberg Hydraulic var först ut med EHC under andra halvan av 1970-talet. De kändes igen på de tunga albuminiumspakarna som hade proportionellt pistols tryckare istf on/off vippor.dock gick inte deras hydraulventilen nåt vidare så de lyckades aldrig knäcka Monsun-Tison/VOAC's totaldominans inom skogen.
CANbus utveckaldes under 1990-talet och slog igenom stort inom bilindustrin. ÖSA/FMG/Timberjack var först ut med CANbus kommunikation på sina engreppare runt 1994. Dock ej för kranstyrning utan det var för styrning av aggregatet. 4 sladdar i krankabeln i stället för "30".
Under andra halvan av 1990-talet så kom VOAC/Parker med IQan CANbus styrning. Men det var bara styrningen mellan spak och kontrollenhet. Hydraulventilens var inte CANbus mogna ännu.
Under andra halvan av 1990-talet så etablerade sig KG Knutson med ett eget kran och hydrostatstyrsystem PVC och HTC. De fick lite marknadsandelar hos mindre tillverkare som t ex Rottne mfl. Man använde oftast Japanska Sakae minispakar.
Hydraulventilens utveckling tog fart under senare 1990-talet och långt in på 2000-talet. Efter 2010 började CANbus komma in i riktningsventiler, pumpar, givare mm.
Och runt 2014 lanserade John Deere en variant på kranspetsstyrning som kallas IBC.
För ett par år sedan tog Komatsu klivet in i CANbus styrningen, dock inte med kranspetsstyrning utan ett system som ska spara ytterligare mera bränsle än konventionella LS system. Komatsus system marknadsförs som SmartFlow. Mycket hyss-hyss runt tekniken men en konkurrent säger att de använder en Danfoss riktningsventilerna med oberoende reglering av cylinderns in och utflöde. Både IBC och SmartFlow arbetar med sk closed loop styrning. Det innebär att det sitter positionsgivare i hydraulcylindern som hållar koll på kom hastighet och ändlägen. På IBC innebär det hela kranarmen position. På SmartFlow i Danfoss sentimental sitter dessutom tryckare i arbetsporten samt pympledning och returledning. Sliderna har ett fakta positionsgivare för exakt slidkontroll. Dessutom inbyggda temperturgivare. Ventilpaketet kommer alltid att vara hydraulsystemet som största värme- och förlustkälla. Det är bränsleekonomi i detta och Komatsu har satsat på det. SmartFlow programmeras också så att kränkningen går mycket mjukare.
Bild
Bild
Bild
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare

Mahok

#85 » 01:35:41, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Bara skumläst igenom tråden och kan ingenting om hydraulsystem i skogsmaskiner och traktorer....men...
En någorlunda modern hydraulmaskin från år 2000 sådär...Är inte alla utrustade med någon kombination av rexroth/bruningshauss regelpump med en propventil på pumpen för volym och en tryckgivare som känner av tryck i ledning ut, som sedan låter pumpen reglera flöde ut och skära ner flöde om max tryck för applikationen uppnåtts ?

Är inte diskussionen lite uppbyggd på ganska gammal teknik? Idag låter man väl hydraulsystem reglera med propventiler för flöde och tryckgivare som talar om för styrningen att nu har vi uppnått max tryck och får skära ned flödet?

Minskar naturligtvis värmeutvecklingen enormt i systemet, och nästa steg är ju konstantpumpar drivna av en frekvenstyrd motor, då kan ju problemet bli tvärtom. Hydrauliken går såpass effektivt att det blir problem att hålla uppe oljetemperatur till acceptabel nivå!

/ Martin
Mahok
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:37:44, 27-07-2016
Ort: Jönköping

Jac

#86 » 01:59:20, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Låter som elektronisk LS. LS-slangen har ersatts med en kabel, annars samma grundprincip.
Med elektronik finns naturligtvis fler möjligheter laborera med responstid, dämpning etc. men nån ”enorm” minskning av värmeutvecklingen blir det inte, det är ju samma grundprincip. Några procent kanske för att man kan hålla lägre deltaP över ventilen.

2 personer gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

akkamaan (trådstartaren)

#87 » 02:19:50, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Mahok skrev:Bara skumläst igenom tråden och kan ingenting om hydraulsystem i skogsmaskiner och traktorer....men...

lusläs tråden om du inte kan nåt om hydraulik i skogsmaskiner. Tråden började just med att förklara hur och varför värmeutveckling uppstår i olika typer av hydraulsystem.
En någorlunda modern hydraulmaskin från år 2000 sådär...Är inte alla utrustade med någon kombination av rexroth/bruningshauss regelpump med en propventil på pumpen för volym och en tryckgivare som känner av tryck i ledning ut, som sedan låter pumpen reglera flöde ut och skära ner flöde om max tryck för applikationen uppnåtts ?

Tycker du skall definiera dina uttryck
- "rexroth/bruningshauss"
- "regelpump"
- "propventil"
Är inte diskussionen lite uppbyggd på ganska gammal teknik?

Mycket av det vi diskuterat i de senare inläggen relaterar till modern teknik även om inte allt har med elektronik att göra
Idag låter man väl hydraulsystem reglera med propventiler för flöde och tryckgivare som talar om för styrningen att nu har vi uppnått max tryck och får skära ned flödet?
talar du om konstanttrycksystem eller konstantflödessystem?
Antar att du menar torque control på konstanttryckspumpar, och det används pumpar med torque control idag. Mitt ursprungliga inlägg hade aldrig anledning att vidröra detta ur värmeförlustsynpunkt

Minskar naturligtvis värmeutvecklingen enormt i systemet, och nästa steg är ju konstantpumpar drivna av en frekvenstyrd motor, då kan ju problemet bli tvärtom. Hydrauliken går såpass effektivt att det blir problem att hålla uppe oljetemperatur till acceptabel nivå!

Frekvensstyrd elmotor är en utmärkt idé för konstanflödespumpar men passar kanske in idag på mobil hydraulik. Men det finns en skogsmaskin, en skördare som har delvis elmotor driven hydraulpump som också vid inbromsning återuppladdar sk superkondensatorer. Men det handlar om att ge kortare effekthjälp under korta toppbelastningar. Alltså ingen kontinuerlig drift av hydraulpumpen.
https://www.logset.com/sv/nyheter-evene ... innovation
Låter som du har mera erfarenhet från industrihydraulik än tunga fordonshydraulik.
Dessutom försöker jag hålla det här på en nivå som de flesta kan hänga med på.
Du får gärna starta en ny tråd med Hugh tech styrning av hydraulsystem. Pensionerade mig från detta för 18 år sedan och skulle behöva en uppdatering om elektroniskt styrda "regelpumpar" och "propventil" mm :bira:
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare

AN

#88 » 19:38:33, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

akkamaan skrev:Om vi begränsar oss till marknadsledande Monsun-Tison/VOAC/Parker så länge så började det med PCL spakarna med on/off el-vippor ovanpå.

PCL spakar är "pilotstyrningsspakar", då eller. Styr ett pilottryck. Dessa innehåller då en "justerbar" tryckreduktionsventil?
On/off vipporna för att byta byta funktion, att kunna styra olika ventiler?


Jag har köpt en maskin med ICL och IPS, så jag funderar på om det finns någon bra litteratur, för att lära sej hur de fungerar?
Har inte fått hem den än. Det skulle vara kul att veta hur sakerna fungerar, och ev kunna felsöka om det börjar krångla.
AN
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:19:02, 09-12-2009
Ort: Värmland
Sverige

Jac

#89 » 21:21:05, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

Mahok skrev:... och nästa steg är ju konstantpumpar drivna av en frekvenstyrd motor, då kan ju problemet bli tvärtom. Hydrauliken går såpass effektivt att det blir problem att hålla uppe oljetemperatur till acceptabel nivå!

/ Martin


Så länge du har mer än en funktion per pump och dom funktionerna kan ha olika tryck så kan det ändå bli ganska saftiga strypförluster och värmeutveckling, det kommer man inte runt hur smart VFD pump man än har.
Om man däremot har en pump per funktion så löser man det problemet. Med en pump per funktion kan man också skippa ventilpaketet och köra Closed loop på cylindrarna. Detta är effektivt men kräver en ganska stor matarpump som knaprar av verkningsgraden. Även om man då får nära optimalt effektiv hydraulik så har man alltså ersatt kuggväxeln mellan dieselmotor och pump med en generator-elmotor koppling. Framför allt VFD elmotorn har måttlig verkningsgrad på lägre varv (även om detta naturligtvis inte påverkar oljetemperaturen). På riktigt låga varv får pumpen också dålig verkningsgrad. Jag har sett en del leverantörer som erbjuder VFD med variabel pump, antagligen för att få upp totalverkningsgraden.

Det positiva är att storleken på dieselmotorn kan minskas när man har en batteripacke som kan ta topparna (även om det naturligtvis blir förluster vid upp- och urladdning av batteriet också).

Sist men inte minst så kostar alla dessa VFD pumpar en ordentlig slant samt att alla VFD’er, elmotorer och pumpar tar fysiskt mer plats. Varje pump måste ju vara dimensionerad för max hastighet på varje funktion. I ett traditonellt hydraulik system är den gemensamma pumpen (pumparna) dimensionerad efter hur mycket olja maskinen anses behöva maximalt i sin arbetscykel och detta är vanligtvis mindre än summan av maxflödet i alla funktioner (alla funktioner körs inte fullt samtidigt). Med andra ord lånar man olja av funktioner som inte används eller används lite, vilket inte går om alla ska ha egen pump.

Jag tror absolut att VFD-pump hydraulik har en framtid inom mobila maskiner både i skog och annat (det har ju funnits i många år på truckar och funkar fint där) men som sagt, den riktigt stora ökningen i verkningsgrad får man inte förrän varje funktion har egen pump och då blir det en stor, dyr klump till maskin.

1 person gillar det här inlägget.
Jac
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 12:08:59, 18-01-2006
Ort: Møre & Romsdal

akkamaan (trådstartaren)

#90 » 22:04:43, 26-01-2019
  • Överför markerat ord till lexikonet

AN skrev:
akkamaan skrev:Om vi begränsar oss till marknadsledande Monsun-Tison/VOAC/Parker så länge så började det med PCL spakarna med on/off el-vippor ovanpå.

PCL spakar är "pilotstyrningsspakar", då eller. Styr ett pilottryck. Dessa innehåller då en "justerbar" tryckreduktionsventil?
On/off vipporna för att byta byta funktion, att kunna styra olika ventiler?


Jag har köpt en maskin med ICL och IPS, så jag funderar på om det finns någon bra litteratur, för att lära sej hur de fungerar?
Har inte fått hem den än. Det skulle vara kul att veta hur sakerna fungerar, och ev kunna felsöka om det börjar krångla.

Japp PCL , Pilot Control Lever
Jag skulle helst kalla det för variabla tryckregulator er i PCL enheterna. Det skickar ut ett styrtryck som är proportionellt mot spakutslaget.
Förstyrventilen i EHC systemet funkar i princip lika men med den skillnaden att den påverkas a magnetisk kraft i stället för mekanisk.
On/off var för grip och utskjut och gick till solenoid ventiler. Dessa funktioner blev proportionella i samband med kattskallarna introduktion.
Jag har produktkatalogen för EHC med IPS
Samt instruktioner för hur man ställer in rätt hastighet på funktionerna.
Har undervisat många år på just det systemet, och byggde även live simulator med ICL, IPS och uppskurna förstyrventiler och uppskuren riktningsventilerna. Kopplade in oscilloskop för att demonstrera hur PWM fungerade....
Riktigt roligt system att jobba med, men med åren så dyker felkällor upp på spakar och kretskorten i IPS'n
Senast redigerad av akkamaan 22:45:05, 26-01-2019, redigerad totalt 1 gång.
"oh come on"
Det bästa lärandet kommer när man undervisar
Per A

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
akkamaan
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:27:12, 17-09-2010
Ort: Östersund, numera Port Angeles WA USA
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Allätare


Återgå till [Allmänt] Hydraulik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster



BA Trading AB

Trucking

Älmeboda Maskinservice

trailerbeg

OilQuick

Alftaprodukter

TK Traktordelar

Hammars verkstad AB

D&E Bearings AB

http://www.RESERVdelar24.SE

Bildelar24.com

Briggsparts

Klaravik

Beck Maskin

Crazyride

Ygsbostudios

Kilremslagret

Bra Verktyg

UniCarriers

Rotec

Lunna Teknik

https://www.AUTOdoc.SE

SSL Certificates