Förbättra en gammal Norrahammar?

[fretchi]

Vi har en nygammal Parca 318 som är en kopia av den Norah 318 som satt där tidigare. Den är mysig och funkar bra, men jag fick en liten ide.

Så här är pannan uppbyggd på ett ungefär.

Nr. 2 är vedluckan, 3 och 4 är tänd och draglucka. 1 är luckan där man sotar passagen för rökgaserna.

Skulle inte sotluckan (1) vara ett lämpligt ställe att tillföra lite sekundärluft? Typ göra ett lock med ett justerbart spjäll? Antar att det är lite olämpligt ställe iom risk för att det ryker in, men jag kan tända pannan med sotluckorna borta, utan att det ryker in. Det är enormt bra drag i kåken.

Vore det en vettig, kanske rentav smart ide, eller är det bara massa jobb i onödan?

[Claes Folkesson]

Har du plats att ställa en vedförugn framför?
Vad har du för rökgastemp nu?
Vad är det du inte är nöjd med om den är mysig och funkar bra?
Kanske vore bättre med en draglucka(dragregulator?) om problemet är för bra drag.

[fretchi]

Förugn får inte plats, den sitter i köket som det är nu.

Ingen aning om rökgastemp. Kan inte installera någon på nåt smart sätt heller då det är en gammaldags installation och pannan liksom är murad in mot murstocken.

Jag tänkte bara om man skulle (teoretiskt iaf) höja verkningsgraden lite om man kunde tillsätta lite luft innan rökkanalerna.

[MekJan]

Om jag är inne på rätt panna ska sekundärluften tas in i en tallriksventil på lucka två.

[fretchi]

Ja, det har du rätt i. Den är öppen vid eldning. Men det känns som att den kommer lite väl nära själva eldhärden. Skulle det vara en dålig ide att tillföra mer luft där uppe?

[MekJan]

Det är väl en panna av gjutjärn och i så fall har den en intressant uppbyggnad den är byggd i sektioner och hopskruvad med dragstänger så om du får tag på en panna till går det att sätta i en sektion till o elda med längre ved mycket effektiv panna och outslitlig men tror inte att det blir skillnad med extra luft provade med fläkt i dragluckan då blev det race iaf.

[fretchi]

Ja, jag gillar den skarpt! Vi bytte ut den för två år sedan på ett ungefär. Då hade den gamla suttit där sedan 1961. Eftersom allt är byggt runt pannan (hela huset i princip ) och den sitter i köket, så är utrymmena begränsade, minst sagt. Men å andra sidan sitter ju just den pannan som en smäck där!

Den ger då i varje fall bra med effekt, och tillsammans med liten vattenvolym får man snabbt värme i elementen. Vore ju trevligt med acktankar, men då var det det där med plats, plus att jag inte vill bygga bort det självcirkulerande systemet som också funkar såpass bra.

Den gamla pannan började läcka vatten. Hade man vetat något då så hade man kanske kunnat rädda den. Förmodligen var det väl tätningen i någon av skarvarna som gav upp efter 50 år.

[MekJan]

Aha var det en nyare kopia i mitt gamla hus var det en 50-tals orginal näste ägare på huset slängde tyvärr ut pannan enligt rykte men han var ju lärare så det kanske ger lite alibi.

[fretchi]

Japp, det är en kopia, men den är ju identisk med originalet, så när som på den emaljerade "hällen" och luckorna.

[joakim72]

Varför en fläkt? Om du har bra drag räcker det ju med ett extra luftintag/hål så sköter draget resten. Bästa skulle vara en kanal uppe i taket på spisen så att luften skulle vara ordentligt het innan den kommer fram.

[fretchi]

Jag har aldrig nämnt någon fläkt, bara ett justerbart luftspjäll där ovanpå. En kanal genom pannan blir svårt, men ett spjäll där på ovansidan vore en baggis att fixa. Om det nu skulle göra någon skillnad...

[janneB]

Jag tror inte du ökar verkningsgraden på pannan utan bara sänker
rökgastemperaturen, då borde murstocken bli lite kallare och
du missar den lilla värmen.

[Andert]

går lågorna upp dit du vill tillsätta sekundärluften och är gula?
annars så kyler du bara med detta. Det som kan vara är att du har för bra drag i skorstenen, då skickar du ut mer värme genom den än nödvändigt. Detta undviks genom att sänka ned en termometer en bit nedanför skorstenstoppen när du eldar. då kan det hjälpa med en dragbegränsare.

[dogen]

Intressant tråd! Har en likadan panna hemma. Det är enda uppvärmningskällan vi har. Sitter fint i köket. Har säkert dragit detta i flera trådar här, men vi har en lucka utanför köket där man slänger in ved och där golvvärmecentralen och acktank sitter. Veden hamnar under köksbänken alldeles intill pannan. Köket är relativt nytt och han som gjorde det tänkte till bra. Med denna primitiva anläggning så tycker jag att det funkar att leva hyfsat normalt med familj utan att frysa. Acktanken är på ca 2m3 och det händer väl inte så jätteofta att man fyller den. Vi brukar ge oss om man fyllt den till 60-70% om det inte ser ut som att det skall bli riktigt kallt. Acktanken är hög och det sitter några givare på den (topp, mitten och en bit från botten) så man ser temperaturen i köket. I fjol köpte jag en thermomatic shuntautomatik med utomhusgivare. Det var ett fantastiskt lyft. (innan hade vi en manuell ventil från en radiator som nästan gick att ställa på 10 grader när Den svajjade en hel del och det funkar ju inte riktigt då vi har golvvärme i hela huset).

Nåja, pannan var det. Från pannan går det 2" blårör till toppen av tanken och laddningen sker då helt utan cirkulationspump. Istället för laddomat sitter det en termisk ventil som öppnar vid 73 grader. Vattnet kommer snabbt upp i denna temperatur i lilla kretsloppet och börjar sedan ladda tanken. Pannan är inmurad. Det är så klart bra, ända tills man skall byta en sektion

Den där lilla plattan (eller ifall den är utformad som ett slags galler original?) som sitter vinklat innan 1'an på din bild har jag gjort om så den går en bit ifrån 'taket' och sträcker sig längre mot vedluckan. Detta för att det innan kändes som att mycket smet direkt ut. Nu tvingas allt att virvla runt bland de tvärgående rören som går från sida till sida uppe i taket. Detta försämrar så klart draget, men vi har en väldigt lång skorsten så vi har så det blir över med råge. När murstocken är varm så tycker jag nästan att draget är onödigt bra. Det brinner aldrig lungt i pannan.

Det vore intressant att se vad jag ligger på för rökgastemperaturer. Hur bör man mäta detta? Hur långt ifrån pannan skall man sätta den? Direkt efter? Borra och sätta en termometer i murstocken direkt efter?

Med björkved brukar jag ha sekundärluftsluckan rätt mycket öppen. Lite eller inget om jag bara eldar barr. Rätt eller fel? Hittade ett flertal riktigt gamla böcker om vedeldning då dessa pannor var aktuella. Det var inte riktigt tydligt. Man skall rent teoretiskt kunna komma upp i ganska bra verkningsgrad i dessa. Ja, "bra" är ju ett relativt begrepp, men jag minns att råd och röns test gav verkningsgrader som var långt låååångt bättre än vad jag föreställt mig.

[Loke]

I fjol köpte jag en thermomatic shuntautomatik med utomhusgivare. Det var ett fantastiskt lyft.
(innan hade vi en manuell ventil från en radiator som nästan gick
att ställa på 10 grader när Den svajjade en hel del och det funkar
ju inte riktigt då vi har golvvärme i hela huset).

Håller tanken tillräcklig temp mellan eldningarna? Jag
vet att vedförbrukningen ibland kan öka markant när folk
monterar shuntautomatik genom att tanken kyls av för snabbt.
Ju mer tempen i tanken sjunker ju mer öppnar shunten och på
"slutet" accelererar tempsänkningen, brukar oftast märkas
vid sprängkyla. Eldar man ofta eller har stor vattenvolym har
detta däremot ofta ingen betydelse.
Ibland kan en manuell shunt spara betydligt med ved, det är bara
att ta på "gensen" om det är lite kylslaget när man kommer
hem efter jobbet. Är det däremot någon hemma på dagarna kan ju
denne agera shuntgubbe och ändra lite lagomt under dagen.

Istället för laddomat sitter det en termisk ventil som öppnar vid 73 grader. Vattnet kommer snabbt upp i denna temperatur i lilla kretsloppet och börjar sedan ladda tanken.

Är detta riktigt? Man brukar ju ha en ventil som inte öppnar före ca
90 grader och sen stänger vid ca 70, detta för att få upp verkningsgraden
på pannan och för att skjuta in hett vatten i tanken. Det är förövrigt
så en laddomat funkar.

men vi har en väldigt lång skorsten så vi har så det blir över med råge.
När murstocken är varm så tycker jag nästan att draget är onödigt bra. Det brinner aldrig lungt i pannan.

En dragbegränsare skulle kanske funka:
http://www.dinvvsbutik.se/dragluckatige ... 54119.html

Det vore intressant att se vad jag ligger på för rökgastemperaturer. Hur bör man mäta detta? Hur långt ifrån pannan skall man sätta den? Direkt efter? Borra och sätta en termometer i murstocken direkt efter?

Det intressanta är ju att veta hur heta rökgaserna är direkt efter
pannan. Man brukar mäta dessa i "stosen" mellan pannan och muren.

Med björkved brukar jag ha sekundärluftsluckan rätt mycket öppen. Lite eller inget om jag bara eldar barr. Rätt eller fel? Hittade ett flertal riktigt gamla böcker om vedeldning då dessa pannor var aktuella. Det var inte riktigt tydligt. Man skall rent teoretiskt kunna komma upp i ganska bra verkningsgrad i dessa..

Ett sätt att kolla verkningsgraden på själva hettan är med
en rökgastermometer, men detta säger ju inget om verkningsgraden
på själva systemet, egentligen vill man ju inte släppa ut värmen i
skorstenen, (elda för kråkorna) utan den ska man ju ta till vara i
pannan. Däremot kan man kolla den totala verkningsgraden på
tankladdningen (som är det intressanta) genom att ta tid på hur
lång tid det tar att värma upp tanken från en given temperatur till
en fastställd högre (tex mellan 60-80) gentemot vedförbrukningen
med fullt ös i pannan och justera drag och dyligt utefter detta värde.
Obs att detta får man göra en gång vid varje eldningstillfälle för att få
ett riktigt värde då verkningsgraden på vattnet ökar med temperaturen.
Ja, du begriper nog vad jag menar.


"Genser-tröja på norska, gensen-tröja på bonnmål mellannorrland."
Loke