Vårkornet efter vitklövern är nu levererat och det blev strax över 5,5 ton i snitt på de dryga 31 hektaren. Antagligen en av de mest lyckade vårgrödorna i området med tanke på att jag hört talas om skördar på konventionella vårgrö
dor (mestadels havre eftersom det odlas mycket här) i spannet 3-5 ton. Att jag fick ett pris på 3,6-3,8 kr/kg plus sorttillägg på 15% och utsädestillägg ovanpå det gör ju inte saken sämre.
Grobarheten landade på 95-99% och vattenhalterna på 13,3-13,9%, annan art tror jag var 1 eller 2 i ett av lastbilslassen i övrigt 0, ibland ska man ha lite tur också.
Fältet gödslades då med 500 kg 10-3-1 som myllades innan sådd och som nämnts kunde inte tröskans avkastningsmätare se nån skillnad i skörd på det drag som gödslades med 0, 500 eller 1000 kg 10-3-1. Däremot blev den genomsnittliga proteinhalten i kornet skyhög med ca 14,5% vilket tyder på att kväve inte var nån bristvara med en gödsling på ca 50 kg N. Tyvärr tog jag inte separata proteinhaltsprov på de olika gödslingsnivåerna. Hög proteinhalt gör ju tyvärr varken från eller till på en utsädesodling, "elda för kråkorna" kanske sammanfattar det hela rätt så väl.
I år kommer jag antagligen göra tvärtom efter vitklövern och bara gödsla ett par drag med pellets för att ha nåt att jämföra resten med.
Vitklöveravräkningen har såklart kommit också och det mest positiva var väl avräkningspriset som landade på 64 kr/kg. Skördenivåerna i Sverige verkar ha varit mediokra under -23 och jag har inte hört talas om nån (ens konventionell) som landade så mycket över 300 kg i snitt. Mitt som blev tröskat först klarade precis grobarheten med 80%, men nivån blev inte mycket att hurra över med ca 230 kg i snitt. Det som lämnades blev aldrig ordentligt tröskat och inte heller mina kollegor i området som försökte tröska under augusti fick ihop nåt frö att tala om. Jag hade ju hoppats kunna jämföra lite för tidig skörd, med alldeles för sen skörd och försöka lista ut vad som har störst chans att bli minst dåligt, men den enda slutsats jag egentligen kan dra nu är att det är bättre att tröska lite för tidigt än inte alls.
Totalt sjunker snittet om jag räknar med hela -23 års vitklöverareal till lite under 500 kg/ha under de 3 år och ca 90 ha som jag odlat ekovitklöver. Det är iofs ändå en väldigt bra nivå, men för kort tid för att inte väderturen ska ha haft för stor påverkan så man kan dra några vettiga slutsatser, så det återstår att de hur snittskörden utvecklar sig de kommande åren.
Efter skörden fick vitklövern växa och en flock får flyttades dit igen för att fortsätta gnaga på allt annat än vitklövern. Nån gång under hösten putsade jag också vitklövern för att hålla igång bladtillväxten.
Överlag fungerade det rätt så bra, men det känns inte lika givet att ha fåren där på hösten som på våren, dels tar det ju sin lilla tid att titta till dem varje dag, trimma under staketet med mera, och sen blev inte växttäcket riktigt hundraprocentigt överallt, vilket gjorde att det var några mindre fläckar som var för frusna för att få ner plogen i när jag plöjde ner vitklövern den 1-2 januari. På det stora hela är det dock försumbart och förhoppningsvis finns fina förutsättningar för riktigt fina vårgrödor på detta fält nu. Tanken är att så Anneli vårkorn igen på större delen, men även ett par hektar Sibelius och Roxette vårvete och nåt hektar lin för att försöka att utvärdera vilken vårgröda som kan ge absolut störst ekonomiskt utbyte efter vitklövern med de förutsättningar jag har, antingen med en lagom pelletsgödsling, men helst utan nån tillförd gödsel alls förutom det kväve som vitklövern genererat.
Vårsådden är dock ännu minst ett par veckor bort som det verkar. Funderingar finns även på att så in en fånggröda typ änggsvingel nu under säsongen som sen får växa under hösten och kanske kunna ge både fånggröde- och vårbearbetningsstöd om jag plöjer strax efter nyår och dessutom suga upp eventuellt kvarvarande kväve under hösten. Dock försakar jag ju möjligheten att stubbearbeta under hösten då, men det går att dra tillbaka ansökan om både fånggrödestöd och vårbearbetning ända tills slutet på oktober om ogräsuppslagen efter skörd skulle bli mer än bara lite.
Detta års blivande vitklöverfrövall (ca 37 ha) tog sig väldigt fint när det väl började regna mot slutet på förra sommaren och blev väldigt frodig under hösten, jag hann nog med att både putsa stubben nån gång strax efter tröskningen och sen ytterligare en gång senare för att minska mängden grönmassa och risken för snömögel eller nåt liknande bekymmer. Dock blev det aldrig nåt lämpligt tillfälle att radhacka den och det hoppas jag kunna göra nu till våren så fort det torkar upp
Efterfrågan verkar vara fortsatt god på ekovitklöverfrö och tanken är att så in 55 ha fördelat på 3 skiften nu i vår.
