För- och nackdelar med olika utgödslingar

[Grottulf]

Jag planerar att bygga om en maskinhall till liggbås-lagård för dikor, med två skrapgångar, och kulvert i ena änden.
Men jag är lite osäker på vilken utgödsling jag ska välja...
Det lutar just nu åt hydrauliskt, men jag vill utforska alla alternativ.

Det blir en kall lösdrift med en vägg helt öppen för foderbord, så det kommer att frysa lätt och måste vara lätt att kunna gödsla ut med traktorn eller minilastare då.

Fördelen jag ser med hydrauliskt är att det är väldigt enkelt att lyfta bort skraporna när det fryser, då man inte behöver koppla loss dem.
Sen har jag ett par hydraulpump-aggregat från en gammal utgödsling som jag nog kan återanvända, och kan nog fixa styrningen rätt billigt.

Hur gör man om man har repdrivet?
Hur brukar repet sitta fast i skraporna och hur krångligt är det att ta bort?

Med en repdriven kanske jag slipper att hacka ner ett spår i mitten, eller gjuta upp golvet, och kan köra den på det befintliga helt plana golvet?

Jag funderar också på vilken typ av skrapor man ska ha, sådana som fäller in sig helt, eller som bara fäller in ytterändarna.
Med såna som fäller in sig helt antar jag att det blir mycket skit kvar vid inre vändläget,
men en möjlig fördel är väl om man kan gödsla ut med en minilastare utan att ta bort skraporna, om man fäller in dem o kör vid sidorna av den, eller...?

[busholle]

Repdragen skrapa är inte värre än hydraulisk att plocka bort, ett schackel att lossa i båda ändarna.
V-skrapor och sådana som fäller in ändarna behöver någon form av styrning i skrapgången så du får nog leta efter någon klaffskrapa om du ska slippa bila.
V-skrapor har ofta en separat ändskrapa som är helt rak, denna vänder mot en kant så gödseln rinner över skrapan.
Ska du in med minilastare så måste linan bort så du inte kör av den.

[jannejoel]

Repdragen skrapa är inte värre än hydraulisk att plocka bort, ett schackel att lossa i båda ändarna.
V-skrapor och sådana som fäller in ändarna behöver någon form av styrning i skrapgången så du får nog leta efter någon klaffskrapa om du ska slippa bila.
V-skrapor har ofta en separat ändskrapa som är helt rak, denna vänder mot en kant så gödseln rinner över skrapan.
Ska du in med minilastare så måste linan bort så du inte kör av den.

Rep och råttor är ingen bra kombination. men du har kanske inga råttor?

[Grottulf]

Repdragen skrapa är inte värre än hydraulisk att plocka bort, ett schackel att lossa i båda ändarna.
V-skrapor och sådana som fäller in ändarna behöver någon form av styrning i skrapgången så du får nog leta efter någon klaffskrapa om du ska slippa bila.
V-skrapor har ofta en separat ändskrapa som är helt rak, denna vänder mot en kant så gödseln rinner över skrapan.
Ska du in med minilastare så måste linan bort så du inte kör av den.

Aha, Ja så ser det ut på de skrapor jag har nu i spalt-lagårn, men har inte sett det på öppen skrapgång.
Nackdelen är att man måste köra flera gånger med skrapan, för att få med allt.
Men måste man ända ha bort repen etc, även om man kör ut med minilastare, och det dessutom behöver styrspår, så är nog inte v-skrapor aktuella ändå.
Tack för tipset!

Rep och råttor är ingen bra kombination. men du har kanske inga råttor?

Det var ju ytterligare en aspekt jag inte hade tänkt på
Men, nej. Det har jag inga problem med.
Det var en rått-invasion här för runt 30 år sen, men har haft Anticimex sen dess.




Vilken typ av skrapor är snällast vad gäller djursäkerheten?
Klaff eller V, eller någon annan typ?
Så låg som möjligt antar jag?

[SK Racing]

Har väl ingen större erfarenhet av djur och stall så direkt, men en kall ladugård ja då har i dom fallen jag sett det haft stora problem med gödsel och urin på vintern då det fryser och gå och hacka loss skrapor 24-7 är ingen höjdare direkt...

Jag hade satsat på djupströbädd om byggnaden medger det, alt om den är med rimlig arbetsinsats möjligt att bygga om för att godta en djupströbädd

[Grottulf]

Har väl ingen större erfarenhet av djur och stall så direkt, men en kall ladugård ja då har i dom fallen jag sett det haft stora problem med gödsel och urin på vintern då det fryser och gå och hacka loss skrapor 24-7 är ingen höjdare direkt...

Jag hade satsat på djupströbädd om byggnaden medger det, alt om den är med rimlig arbetsinsats möjligt att bygga om för att godta en djupströbädd

Jag har nu en ströbädd med skrapgång för traktor i ena änden av maskinhallen.
Men det går åt väldigt mycket halm, och det är också mycket jobb med att ströa.

Jag räknar med att det kommer att frysa till helt o hållet ibland, men det är inte hela världen om det då bygger på med gödsel, som körs ut med traktor sen när den tinar.

[palle1]

Har funderat ibland till mitt eget stall,eldriven robotputtare någon som vet om det fungerar.

[busholle]

Klaffskrapor utan vingar borde gå någorlunda stabilt med styrning mot väggarna. Annars blir det att bulta en styrskena i gången men det är inget man vill ha när man ska in med minilastaren.
Linskrapor måste inte tvunget ha rep det finns stålförstärkta rep eller wire att välja på, även kätting kan räknas till linskrapor.

Något att tänka på är att lägga slang eller rör när kulverten gjuts så att du kan köra i värme om det fryser. Kopparrör är nog att föredra så du kan skicka i hetvatten. Vad jag uppfattat så är kulverten oftare problemet än skraporna. Har du tänkt bygga med tryckare i kulverten eller ska du ha släde? Har hört att tryckare kan få problem med gödsel från dikor eftersom den kan vara för fast. Ska du ned med gödseln i brunn eller på platta?

[Grottulf]

Klaffskrapor utan vingar borde gå någorlunda stabilt med styrning mot väggarna. Annars blir det att bulta en styrskena i gången men det är inget man vill ha när man ska in med minilastaren.
Linskrapor måste inte tvunget ha rep det finns stålförstärkta rep eller wire att välja på, även kätting kan räknas till linskrapor.

Något att tänka på är att lägga slang eller rör när kulverten gjuts så att du kan köra i värme om det fryser. Kopparrör är nog att föredra så du kan skicka i hetvatten. Vad jag uppfattat så är kulverten oftare problemet än skraporna. Har du tänkt bygga med tryckare i kulverten eller ska du ha släde? Har hört att tryckare kan få problem med gödsel från dikor eftersom den kan vara för fast. Ska du ned med gödseln i brunn eller på platta?

Jag tänker tillsätta vatten så det blir pumpbart.
Jag har inte riktigt bestämt mig, ang kulverten, men har tänkt mest på tryckare.
Jag har både en stor gödselbrunn (ovanpå mark) och en liten mellanlagringsbrunn (nedgrävd) på ca 12-15m avstånd från maskinhallen.
Endera tänkte jag trycka ut det till mellanbrunnen och pumpa upp det till den stora, med en befintlig pump, eller trycka det direkt till den stora brunnen.
Det vore himla fint om man kunde rationalisera bort pumpningen, men jag är osäker på hur det funkar att trycka det över kanten till stora brunnen (ca 2,5m upp från kulverten)

Värmeslingor låter vettigt, speciellt som kulverten hamnar utanför byggnaden.

[busholle]

Trycka över kant fungerar nog men det har sina risker, svärfar berättade om när luftaren fryst ihop i en ladugård han jobbade i. Eftersom brunnen var rätt full blev det häverteffekt baklänges så det slutade med gödsel upp i liggbåsen, det tog en stund för tryckaren att jobba tillbaka all gödsel till brunnen. Detta gäller förvisso även om du pumpar men då får du översvämningen i mellanbrunnen.

[bert]

Du kan inte få självfall i kuvert till pumpbrunn?

[Nickebonne]

Om du gör en lång klaffskrapa med kort slaglängd behövs ingen styrning, blir dock jobbigare att plocka bort om det fryser... Jag undrar varför diko mög skulle va svårt att trycka, det finns ju tryckare för fastgödsel...

[PeterR]

Hej, lite åsikter.
V-skrapa vs klaffskrapa: lite smaksak, men som redan nämnts blir det lite mer kvar i ändlägen med v-skrapan, men det har ingen betydelse då man nog normalt har en kilformad ändskrapa som tar det sista. Jag tror dock att v-skrapan är lite billigare i underhåll.

Lina/wire/kätting vs hydraulisk drivning: De föregående kan också vara hydrauliskt drivna, men jag antar att Du menar hydraulkolv framåt och tillbaka? Enligt mig är det klart bäst och enklast med rep. Mekanismen för återgående hydraulisk skrapa på mede blir känslig och kräver för mycket underhåll. I en öppen skrapgång är ett repbyte gjort i ett nafs av vem som helst! Wire, kätting eller rep? Ett rep håller bättre än man tror, dessutom har de ett väldigt litet "inre slitage", till skillnad från rep med wire inuti. Wire är självklart starkare, men slits hårdare och är dyrare att köpa. Kätting är stark, men inte bara kättingen slits; drivhjulen brukar inte vara gratis. Jag kan dock inte påstå att jag vet vilket som blir billigast i längden. Viktigt är dock att el skall sitta en bit upp på väggen, annars blir rosten för svår, likaså gränslägen för vändning.

Styrning eller inte? Helt klart är styrning att föredra, inte bara för skrapans skull, utan också för urindränering. I förlängningen mycket bättre klövhälsa och därmed bättre tillväxt. Men, det går sannolikt att ordna styrning men hjälp av kilskrapan. En längre skrapa styr nog bättre än en kort. Om man däremot skall ha utanpåliggande medstyrning blir det inget bra med en lastare där inne....

Tryckare eller släde: tryckare alla dagar i veckan! Frysrisken är minimal i en tryckarkulvert. Se till att ha en väl utformad backklaff. Hästgödsel går INTE att trycka.

Pumpbrunn vs trycka över kant till bassäng: Det är klart fördelaktigt att pumpa gödseln en gång innan bassängen, speciellt gödsel från köttdjur. Var bara noga med att justera spelet mellan skären på pumpen, två gånger per år eller oftare, då behöver Du knappt tillsätta vatten alls. Som också påpekats blir en eventuell "snorkel" för att trycka över kant en svag punkt ur flera avseenden. Gödseln kan knappast rinna tillbaka om den är korrekt utformad, det värsta är nog frysrisken.

Skrapgångar vs djupströbädd: utan tvekan skrapgångar! Halmåtgången till en välskött djupströbädd är enorm! Sen ska allt ut också.

Begagnat hydraulaggregat? Är det så klokt? Här planerar Du för en anläggning som skall gå varje dag i många år! Skulle Du ens fundera på att köpa begagnade däck till traktorn? Spara inte på krutet när du planerar för detta. Hur många ton är det Du flyttar under ett år? Då vill man att det funkar varje gång man trycker på knappen utan alltför mycket dyrt underhåll, hellre då en något tuffare investering initialt. Tål att tänka på...?

Slutligen vill jag påpeka att de dagar per år då gångarna fryser är få, i södra Sverige kanske ens inte varje år. Det var värre på den tiden man planerade med slädar på banor i luften...

...tycker jag! (Som legat i gödsel och skruvat många timmar)

/Peter R

[Grottulf]

Du kan inte få självfall i kuvert till pumpbrunn?

Högsta ytan i pumpbrunnen är nu ungefär samma som kulverten kommer att få, men man kunde kanske nöja sig med mindre mängd i den brunnen o pumpa oftare...
Men funkar det öht med lite tjockare gödsel som detta blir?
Vatten ska ju tillsättas, men det kommer ju inte blanda sig ordentligt förrän det pumpas.

Om du gör en lång klaffskrapa med kort slaglängd behövs ingen styrning, blir dock jobbigare att plocka bort om det fryser... Jag undrar varför diko mög skulle va svårt att trycka, det finns ju tryckare för fastgödsel...

Det tänkte jag ju inte på att det skulle kräva längre skrapa utan styrning
Jag antar att den vill dra snett annars om det är ojämnt med gödsel i gången.
Längden på mina skrapgångarna blir ca24m förresten, jag antar att det har lite betydelse.
Långa skrapor blir ju som sagt krångligare att få bort, så det kanske får bli med styrning ändå...

Hej, lite åsikter.
V-skrapa vs klaffskrapa: lite smaksak, men som redan nämnts blir det lite mer kvar i ändlägen med v-skrapan, men det har ingen betydelse då man nog normalt har en kilformad ändskrapa som tar det sista. Jag tror dock att v-skrapan är lite billigare i underhåll.

Lina/wire/kätting vs hydraulisk drivning: De föregående kan också vara hydrauliskt drivna, men jag antar att Du menar hydraulkolv framåt och tillbaka? Enligt mig är det klart bäst och enklast med rep. Mekanismen för återgående hydraulisk skrapa på mede blir känslig och kräver för mycket underhåll. I en öppen skrapgång är ett repbyte gjort i ett nafs av vem som helst! Wire, kätting eller rep? Ett rep håller bättre än man tror, dessutom har de ett väldigt litet "inre slitage", till skillnad från rep med wire inuti. Wire är självklart starkare, men slits hårdare och är dyrare att köpa. Kätting är stark, men inte bara kättingen slits; drivhjulen brukar inte vara gratis. Jag kan dock inte påstå att jag vet vilket som blir billigast i längden. Viktigt är dock att el skall sitta en bit upp på väggen, annars blir rosten för svår, likaså gränslägen för vändning.

Styrning eller inte? Helt klart är styrning att föredra, inte bara för skrapans skull, utan också för urindränering. I förlängningen mycket bättre klövhälsa och därmed bättre tillväxt. Men, det går sannolikt att ordna styrning men hjälp av kilskrapan. En längre skrapa styr nog bättre än en kort. Om man däremot skall ha utanpåliggande medstyrning blir det inget bra med en lastare där inne....

Tryckare eller släde: tryckare alla dagar i veckan! Frysrisken är minimal i en tryckarkulvert. Se till att ha en väl utformad backklaff. Hästgödsel går INTE att trycka.

Pumpbrunn vs trycka över kant till bassäng: Det är klart fördelaktigt att pumpa gödseln en gång innan bassängen, speciellt gödsel från köttdjur. Var bara noga med att justera spelet mellan skären på pumpen, två gånger per år eller oftare, då behöver Du knappt tillsätta vatten alls. Som också påpekats blir en eventuell "snorkel" för att trycka över kant en svag punkt ur flera avseenden. Gödseln kan knappast rinna tillbaka om den är korrekt utformad, det värsta är nog frysrisken.

Skrapgångar vs djupströbädd: utan tvekan skrapgångar! Halmåtgången till en välskött djupströbädd är enorm! Sen ska allt ut också.

Begagnat hydraulaggregat? Är det så klokt? Här planerar Du för en anläggning som skall gå varje dag i många år! Skulle Du ens fundera på att köpa begagnade däck till traktorn? Spara inte på krutet när du planerar för detta. Hur många ton är det Du flyttar under ett år? Då vill man att det funkar varje gång man trycker på knappen utan alltför mycket dyrt underhåll, hellre då en något tuffare investering initialt. Tål att tänka på...?

Slutligen vill jag påpeka att de dagar per år då gångarna fryser är få, i södra Sverige kanske ens inte varje år. Det var värre på den tiden man planerade med slädar på banor i luften...

...tycker jag! (Som legat i gödsel och skruvat många timmar)

/Peter R

Japp, jag menar såklart hydraulisk med hydraulkolv, uttryckte mig nog lite otydligt där
Jag har hydrauliskt driven rep-utgödsling i spal-tlagårn nu, men om det blir repdrivet nu, så vill jag nog ha elektriskt.

Vad menar du förresten med utanpåliggande styrning?

Angående att justera spelet på pumpen, kan du rekommendera någon pump som är bra på att skära ensilage, och som är lätt att justera?
Jag har nu en Delaval-pump som är runt 20år, den justerar man spelet genom att flytta ner drivaxeln mot bottenplattan.
Men det har rostat fast i lagerbanor och remskivor för länge sen, så det är bara att plocka upp den o rensa om man slarvar med att tillsätta vatten, eller låter djuren dra in ensilage i boxarna...
Men den skar inte så bra ens från början ändå.

[SK Racing]

Halm går det ju åt, men vid en djupströbädd så är det ett slätt golv som behövs, inga kulvertar, inga hydralsystem osv. Som jordbruket ser ut idag så vet ju ingen om o när pärmbäraren kommer med krav som leder till att djuren försvinner pga lönsamheten efter ombyggnad är borta, att då ha en maskinhall som efter utgödsling och tvätt går att bruka till annat är ju en rätt ok idé.

När en gödslar ut har jag sett att dom stora pojkarna köra med en stor lastmaskin och ett par Samsonspridare, inte så jobbigt kan jag tycka, jämfört med o krypa i en kulvert och skarva Odinutgödlingskedja, alt byta hydralkolv till tryckaren, har gjort båda och skit i nacken är ju sådär lagom spännande...

Sen så är ju allt beroende på ens förutsättningar, men idag är det viktiga att inte binda upp sig vid en lösning/drift, då myndigheternas krav ändras likt vinden hela tiden, men har du redan en brunn som utan problem tar emot volymerna som blir, ja då ska ju det vägas in i beräkningen, lika så om en har massor av halm som går att strö med osv.